Neurodidaktik och hjärnkunskap för bättre måluppfyllelse.

Hur kan man förbättra inlärning? Didaktik och pedagogik utvecklas och förändras kontinuerligt, och det finns inte en sann mirakelväg. Men om vi valt en optimal metod och väg så ska man hålla fast vid den för att nå målet. Ur hjärnans perspektiv måste grunderna om ”överlevnad och känslor” beaktas innan den är optimerad för inlärning. Tex kan raster skapa oro, och det tar tid innan eleverna kan koncentrera sig på nästa lektion. Hur agerar pedagoger då?

Lärarstuderande borde läsa neurodidaktik. Elever borde få veta hur deras hjärna fungerar.

Hjärnforskare förespråkar hjärnkunskap och lyfter fram att eleverna bör lära sig hur de kan förbättra sin koncentration, stress och metakognition. I Finland har man ämnet Hälsokunskap. Varför inte kombinera?

De äldre eleverna kan tex arbeta med fördjupade kunskaper om hjärnan, minnet, personlig utveckling, studieteknik, mental träning, kreativitet, fysisk aktivitet, goda livsstilsvanor, growth mindset, empati, sömn, vänner, stresshantering, tonårshjärnan, psykisk ohälsa, ångest, positiv självbild, kommunikation, problemlösning mm.

Vissa delar bör vara obligatoriska och andra valbara.

Innebär inte det en extra börda och mer stress att införa hjärnkunskap på schemat?

Nej tvärtom. Forskarna säger att:

• Studierna ökar med mindre ansträngning.
• Eleverna tillgodogör sig undervisningen bättre.
• Resultaten blir bättre i många ämnen.

Vill du veta mer? Kontakta PULS+.