Aktiva klassrum, aktiva raster och aktiv pedagogik i all ära, men inget går upp mot undervisning i Idrott & hälsa med utbildad och engagerad personal. Ämnet har nedvärderats och minskat runt om i världen pga dåliga studieresultat, besparingar, reformer, okunskap mm. Många skolor har upptäckt att mer fysisk aktivitet med bra kvalitet ger resultat i form av bättre hälsa och inlärning. Bunkefloprojektet är vårt bästa exempel. Idrott varje dag. Med tanke, kunskap och kvalitet. Och det behövs utbildad personal och skolledning med sunt förnuft.
En amerikansk rapport visar att 32% av barn och ungdomar mellan 2-19 är överviktiga och feta, mycket stillasittande och inaktiva, når inte de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet och de får inte tillräckligt med idrottsundervisning i skolan.
Det finns tyvärr många missuppfattningar om vad idrott och hälsa är. Många myter att slå hål på. Mycket okunskap. Mycket revirtänkande.
Många idrottslärare ska vara självkritiska, Hur kan vi förbättra undervisningen? På gymnasiet har vi hela sju mål att uppfylla på mycket lite tid. Politiker genomför reformer på grundskolan, men inte på gymnasiet. Varför glömmer eller väljer beslutsfattarna bort idrott och hälsa för våra ungdomar när de vet vilken stor betydelse det har för livslång hälsa, välmående och inlärning?
Det är ett mysterium.
Aktiva raster, skoltransporter, brain breaks mm är bra, men låt det aldrig ersätta mer undervisning i idrott och hälsa där vi utvecklar rörelseförmåga, kvaliteter, individuell utveckling mm med utbildad och duktig personal. Long live physical education!
Under de närmaste veckorna slår vi hål på vanligaste myterna. Följ bloggen och hör gärna av dig med tankar och funderingar!