NYTT SAMARBETE MED BARNHJÄRNFONDEN SKA STÄRKA FORSKNINGEN OM BARNHJÄRNAN.

Anmäl din skola till Skolloppet och stödj Barnhjärnfondens viktiga arbete. Att barn hjälper andra barn ger många ringar på vattnet. Så himla bra!

”För lite kunskap om barnhjärnan.
De insamlade medel som kommer från Skolloppet, kommer därmed vara starten för Barnhjärnfondens viktiga arbete om forskning om barnhjärnan.

- Vi är oerhört glada att ingå i detta samarbete med Barnhjärnfonden, där vi har möjlighet att kunna påverka och bidra till ett forskningsområde som ännu bara är i startgroparna. Allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt och det finns idag alldeles för lite kunskap kring barnhjärnan, säger Paul Chronqvist Svensson, Country Manager för Team Rynkeby – God Morgon Sverige och fortsätter;
- Att lyfta detta ämne i klassrummen och få skolelever att engagera sig i denna fråga, är för oss ett sätt att kunna bidra på flera plan – både genom insamlade medel, men också genom kunskap bland barn och ungdomar. Vi måste tillsammans arbeta för att bidra till minskat stigmat kring psykisk ohälsa och skapa ökad förståelse för att alla hjärnor är olika.
Stor ökning av psykisk ohälsa bland barn,
Socialstyrelsen rapporterade nyligen att den psykiska ohälsan har ökat kraftigt bland barn och unga mellan 10-17 år. Under en tidsperiod på tio år, har andelen inrapporterade fall ökat med över 100 procent.

- Barnhjärnan är väldigt sårbar. Idag vet vi för lite om barnhjärnan för att kunna ge rätt hjälp när något går fel. Det behövs mer forskning, och mer kunskap, därför är det här initiativet så oerhört viktigt, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Tusentals barn med hjärnrelaterade sjukdomar.
Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Ännu fler kämpar dagligen med de utmaningar som hjärnrelaterade funktionsnedsättningar medför.
- Det är fantastiskt roligt att Barnhjärnfonden får den här möjligheten att samarbeta med Team Rynkeby - God Morgon. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så illa att de mister livet. Dessutom lider allt fler unga av psykisk ohälsa, från depression och ätstörningar till självmordstankar. Det måste vi stoppa, säger Anna Hemlin. 


Ett steg i rätt riktning.
I andra europeiska länder, där Team Rynkeby är verksamma, har pengarna under flera år gått till fler organisationer än endast till barn med cancer. I Danmark går t.ex. alla insamlade medel genom Skolloppet gått till Børnelungefonden. 


- Det är ett steg i helt rätt riktning, då vi sett stort behov av att kunna hjälpa fler svårt sjuka barn, berättar Paul Chronqvist Svensson. Vi har under de senaste åren samlat in många miljoner till barn med cancer. Idag överlever 85 procent av dem som drabbas, men en tredjedel av de barn och ungdomar som överlever sin cancersjukdom lever med psykisk ohälsa som följd. Inget barn ska behöva må dåligt, och inget barn ska någonsin behöva känna att den enda utvägen är självmord. 



Var med i kampen och stöd den livsviktiga barnhjärnforskningen
Elever som deltar i Skolloppet kan välja att ingå i ett mikrosponsoravtal med familj, vänner och lokala företag, som uppmanas skänka ett mindre belopp per varv eller kilometer som den enskilda eleven springer i samband med Skolloppet. Pengarna betalas in till Team Rynkeby Fonden, som därefter donerar alla insamlade medel till Barnhjärnfonden och forskningen om barnhjärnan.
Under de fyra år som Team Rynkeby - God Morgon Skolloppet har arrangerats i Sverige, har skoleleverna totalt samlat in närmare 20 miljoner kronor till organisationer som hjälper svårt sjuka barn. 



Anmäl din skola.
Här kan du anmäla dig till Team Rynkeby - God Morgon Skolloppet 2020: 

https://www.team-rynkeby.se/skolloppet/anmal-din-skola.aspx”

Aktivt lärande förbättrar studieresultaten.

Elever tycker oftast att föreläsningar är bäst, men forskning menar på att de har fel.
En studie visar att studenter föredrar att tex lyssna på föreläsningar där de inte behöver anstränga sig så mycket, trots att de presterar bättre med aktivt lärande.
Vad är aktivt lärande?
Hur går det till?
Finns det vetenskapligt stöd?
På barn och ungdomar?

Med didaktiken och undervisningskvaliteten som grund bygger PULS+ broar till ny vetenskap för bättre inlärning och studieresultat. I skolan utvecklar man både kunskap och förmågor, men balansen kommer att förändras när samhället förändras. Skolan måste förutse vad samhället kräver idag och om 30 år.
Boka inspirerande föreläsningar för skolutveckling via arne.kastenbom@gmail.com.

Vetenskapligt stödmaterial om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat hos barn och ungdomar.

Letar du efter vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet och sambandet med barn och ungdomars hjärnhälsa? Då har du kommit till rätt plats.

Ta del av den samlade bilden, det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet helt kostnadsfritt. Finns det en sann bild? Sanningen är att den förändras och utvecklas. Vad ska man tro på?

Professor Charles Hillman USA, är en av de största experterna och han har varit ett stöd i arbetet och delat med sig av sin kunskap. Det är en trovärdig källa. Bättre är svår att hitta.

Professor Hillman har publicerat flest vetenskapliga artiklar i världen i ämnet. Han är ledamot av USAs nationella kommitté som släppte de nya amerikanska riktlinjerna om fysisk aktivitet 2018 och i september 2019 publicerade han en sammanfattning av de omedelbara effekterna på barns tankemässiga förmågor av rörelse.
Läs materialet i sin helhet, diskutera och bilda er en nyanserad helhetsbild.
De nya brittiska riktlinjerna om fysisk aktivitet kom i dagarna. Hänger din skola med i utvecklingen?Vad är sanning och vad är myt?

Forskare och media som tex Aktuellt, SvD, DN mfl har under året riktat kritik mot pulsträningens effekter och olika skolmodeller som saknar vetenskapligt stöd. Kritiken ska tas seriöst och är befogad, men som många andra gånger så väljer man att ta med vissa delar och utesluter andra.

Om ni behöver hjälp att reda ut evidensgrad, få del av mycket mer material från Charles Hillman, diskussioner med kollegor och skolledning, konkretisering, inspiration mm så kontaktar ni PULS+ via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Som ni märker så finns tex inte ordet inlärning med i materialet. Varför? Forskning skiljer på olika begrepp. Pulsträning och god kondition är inte samma sak. Det finns många olika former av minne. De tankemässiga förmågorna är inte samma saks om inlärning osv.

Fysisk aktivitet ger enormt många positiva effekter på hälsa, välmående och hjärnhälsa. Skolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund och bygga broar till ny forskning inom tex neurovetenskap. Det florerar många myter och halvsanningar i olika forum.
Det vetenskapliga stödmaterialet publicerades idag på Pedagogsajten.familjenhelsingborg.se, som är en sida för kollegialt lärande. Syftet är att det ska delas, användas och diskuteras. Hör gärna av er med synpunkter och frågor.

Träning vässar betygen.

Forskning & Framsteg skriver om två studier som slår fast att regelbunden träning ger bättre studieresultat.

• En norsk studie visar att de som tränade mer också klarade fler tentor. De som inte tränat tidigare fick den största förbättringen. 
• Den andra studien är Bunkefloprojektet där framförallt pojkarna presterade bättre i skolan när de hade idrott och hälsa varje dag. Hela 13% bättre än kontrollgruppen och fler med gymnasiebehörighet.

”Forskarna betonar att daglig rörelse är bra för barn, och att mer idrott på schemat vore ett billigt sätt att förbättra skolresultaten”.

Läs reportaget här.

Sanning! Vilken sanning? Vems sanning? Vinnarens sanning?

Korrekt kommunikation av vetenskap och forskning är både viktigt och utmanande. Inom komplexa områden som tex hjärnan, kognition, inlärning, folkhälsa, livsstil och goda vanor finns det både fakta och ovisshet. Varför finns det så lite forskning inom vissa fält? Kan forskning på djur automatiskt gälla människor? Forskning på äldre gäller väl inte barn, eller?

Områden med lite forskning har dels problem med att skeptiker sår frön av osäkerhet, tex om rörelsesatsningar i skolan, och dels att en del drar för långtgående slutsatser av osäker forskning kanske för att profilera sig själv.

Vilken forskning är sann och bevisad? Poängen är att forskning ofta utmanar etablerade sanningar.
Enstaka studier kan vara bra, men det behövs en samlad bild. Ger metaanalyser och systematiska översikter en bättre bild? Vilken forskning är relevant för dig? Låter det ibland för bra att vara sant? Då är det oftast det.
Var kritisk, kolla källor, gå igenom studiens design, metod, resultat och analys. Ta upp forskning som visar på motsatta resultat.
Många är färgade och partiska för egen vinnings skull eller för att det helt enkelt stärker din subjektiva uppfattning. Ifrågasätt, var kritisk och ta hjälp av forskare inom aktuellt område. Det är viktigare än du tror.

Era satsningar ska vara hållbara, meningsfulla och trovärdiga. Brist på proportionalitet skapar myter och skadar mer än det gör nytta.

Finns det ett vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet kopplat till barn och ungdomars hjärnhälsa? Absolut. Det hittar du här. Läs, fundera, ifrågasätt, skicka dina mest kritiska frågor till PULS+, utveckla och kom så nära sanningen som det bara är möjligt. Det ger många vinnare.

Tankeväckande. Inside Bill's Brain: Decoding Bill Gates.

Visst lite off topic, men ändå intressant. Programmet om Bill Gates arbete och hjärna är tänkvärt. Det är intressant att se hur en av vår tids stora tänker. Koden till min hjärna går på Netflix.
Några citat:
”Jag har sett honom tänka som allra bäst när han går”
”Om han jobbar på nåt vankar han av och an. Det organiserar hans hjärna.”
”Varför åkte han på tänkarveckor? Han tog sig tid att stanna upp. Sen kunde han skriva och leda på det sättet han ville leda.”

Boken The Brain låg framme på hans bord. ”This entertaining tour of the brain answers such fundamental questions as, What is the purpose of the brain? What is an emotion? What is a memory? How does food affect how you feel? Dr. Wenk has skillfully blended the highest scholarly standards with illuminating insights, gentle humor, and welcome simplicity.”

Ny serie: Bill Gates - Koden till min hjärna.

Hjärnan är het. Netflix har en serie med Bill Gates och det är intressant att han är mån om sin hjärnhälsa. Det är i det närmaste ett måste om det ska vara hållbart.

Dessutom går ytterligare ett avsnitt om ”Din hjärna” på SVT ikväll, som handlar om vår sociala värld, kommunikation och samarbete.

PULS+ öppnar ögonen för sömnens betydelse.

En ny studie visar att sömnbrist stänger produktion av essentiella hjärnproteiner. Det uppstår ett underskott i molekyler som behövs för neuroner att kommunicera effektivt. Sömn eller brist på sömn är det alla andra goda vanor för hjärnan bygger på. PULS+ öppnar ögonen för sömn och siar om att det blir nästa heta trend. Häng med på resan du med.
”Hjärta - hjärna - neurovetenskap”.

Synaps från frontalloben hos en mus. Foto från studien. Läs hela!

”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.” All rörelse räknas!

NY FORSKNING.
Första studie som undersöker samband mellan objektivt mätt fysisk aktivitet och dödlighet. Den totala mängden fysisk aktivitet och lågintensiv aktivitet minskar risken för dödlighet hos äldre (60+).
”Sitt mindre. Rör dig mer och oftare.”


CONCLUSION
Accelerometry‐based PA was associated with a lower risk of mortality among Brazilian older adults. Older individuals should practice any type of PA. Studien.

Digitala spel är bättre än mindfulness-appar mot stress enligt ny studie.

Digitala spel kan fungera avslappnande för vissa och motverka stress. PULS+ testade appen ”Block! Hexa Puzzle”. Reklamen känns störande och stirrandet in i skärmen anstränger ögonen, men man kopplar definitivt bort alla andra krav och måsten efter en stressig arbetsdag. Det kan vara ett komplement, men ersätter givetvis inte rörelse mm.
Intressant i tider då skärmtid och mobiler ratas. PULS+ efterlyser en mer nyanserad debatt.

Study co-author Professor Anna Cox (UCL Interaction Centre) said: "Far from feeling guilty about being absorbed by their phone, people who play such games after a stressful day at work should know they are likely to be gaining a real benefit."

Lead author Dr Emily Collins, of the University of Bath, who started the research while at UCL, said: "To protect our long-term health and well-being, we need to be able to unwind and recuperate after work. Our study suggests playing digital games can be an effective way to do this."

Is sitting the new smoking? No.

Sprid inte myter och ovetenskap. Sittning is not the new smoking! Läs mer här.

Policyer om fysisk aktivitet och utomhusvistelse kan främja förskolebarns fysiska aktivitet.

Jag skrev häromdagen om ”Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer”, och här kommer på begäran själva studien.
Slutsatsen är att policyer för fysisk aktivitet och främjandet av tid utomhus är viktiga faktorer att beakta för att öka förskolebarns fysiska aktivitet. Snittålder på barnen var 4,7 år. Även andra faktorer som förskolegårdens storlek kan ha betydelse.
Både svensk och internationell forskning visar att en stor del av barnen inte når de rekommenderade nivåerna dvs 60 minuter medel- och intensiv fysisk aktivitet/dag. Tyvärr en trend som letat sig ner till våra små pojkar och flickor. Forskarna på Karolinska Institutet skriver vidare att ”Fysisk aktivitet hos barn i förskoleåldern är kopplat dels till minskad risk för att utveckla kroniska sjukdomar, dels till förbättrad mental och kognitiv hälsa”.

Hjärnan och fysisk aktivitet på SVT på bästa sändningstid ikväll.

Missa inte kvällens avsnitt av ”Din hjärna” ikväll kl 20. Dagens avsnitt handlar om att fysisk aktivitet  kan skapa fler hjärnceller och göra dig mer kreativ. Anders Hansen träffar bl.a. Fred Gage! Intressant. Gages forskning är kanske det som startade tankarna om PULS+.

Få bra studier av effekterna av rörelse i klassrummet.

Den här systematiska översikten om effekterna av fysisk aktivitet i klassrummet och inlärning under fysisk aktivitet är en av de bästa översikterna under 2018 enligt BMJ Open Sport & Exercise Medicine. De har undersökt effekterna på barns klassrumsbaserad fysiska aktivitet, kognition, akademisk prestation och arbetsro. Eftersom det här är ett relativt nytt och outforskat område (bara 10 studier) så finns det få bra studier och de kan inte dra några större slutsatser mer än att det stärker förmågan att hålls fokus på uppgiften dvs time on task, och att den fysiska aktiviteten ökar.

Var trovärdig och bygg er skola på vetenskaplig grund. Det tjänar alla på. Även barnen.
Vår egen vetenskapliga studie, Pulsstudien på elever i årskurs 7, kommer att publiceras om några veckor och bidrar med hur 7 minuters pulshöjande aktivitet påverkar elevernas koncentration (selektiva uppmärksamhet) och arbetsminne.

Översikten heter Systematic review of acute physically active learning and classroom movement breaks on children’s physical activity, cognition, academic performance and classroom behaviour.

Conclusion: Low-to-medium quality designs predominate in investigations of the acute impacts of CMB and PAL on PA, cognition, academic performance and classroom behaviour. Variable quality in experimental designs, outcome measures and intervention characteristics impact outcomes making conclusions problematic.

”There was no support for enhanced cognition or academic performance due to limited repeated studies.”
CMB and PAL increased PA and enhanced time on task. To improve confidence in study outcomes, future investigations should combine examples of good practice observed in current studies.

Fysisk aktivitet minskar risken för Alzheimers, enligt ny studie.

Highlights

• •
  More current and earlier-life LTPA were associated with reduced risk of Alzheimer's disease (AD).
• •
  Increasing or maintaining high LTPA throughout life was protective against AD.
• •
  Avoiding being physically inactive throughout life was beneficial for prevention of AD.
• •
  There was a health benefit in AD prevention by performing light and moderate LTPAs.

Som vanligt rekommenderar jag att du läser hela studien.

Gympa på schemat ska få Stockholms förskolebarn att röra sig mer.

Gymnastik på schemat med betoning att få upp pulsen. De säger ”att det är pulshöjande är det som är viktigt. Förskolorna får själva fundera ut hur det ska fungera i deras miljö”.
Intressant. Trots att PULS+ värnar om god kondition och pulshöjande fysisk aktivitet, så säger vi att motorisk träning och rörelseglädje är viktigast för förskolebarn!!

Karolinska institutet, med bla Daniel Berglind PhD, mätte hur mycket barn på en förskola på Södermalm rörde sig blev svaret alldeles för lite. Då lyssnar politikerna. PULS+ och andra pionjärer har kämpat mot alla skeptiker och ”väderkvarnar” under väldigt lång tid och det behövs fler forskare som visar framfötterna om vi ska se konkreta förändringar och hälsofrämjande skolutveckling. Ensam är inte stark utan det krävs många goda krafter.

PULS+ tar det som en bekräftelse på att vi är på rätt väg och att ihärdigt arbete ger resultat till slut.

Länk till reportaget.

Hur mår svenska skolbarn 2018?

Några positiva trender som bättre matvanor. Håller du med om det?

Men de flesta skolbarn rör på sig före lite.

Siffror från de 30 senaste åren och jämförelser med andra länder ger trovärdighet.

Det är dags att ta lek på allvar!

Det är dags för aktivitet nu.

Stor försämring av svenskars kondition!

Efter träningen igår diskuterade vi försämringen av ungas fysiska status och den unika studien av kondition från 1995-2017 tål att publiceras igen, eftersom det gäller både ung och gammal!

Studien visade att hälften av 350 000 undersökta svenskar har så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad. Det unika med den här studien är att den inkluderar både män och kvinnor mellan 18-74 år. ”En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet”.

Det saknas en nationell strategi för att arbeta med det här praktiskt. Varför? Dags för handling och aktivitet nu!

Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017

Elin Ekblom‐Bak

Örjan Ekblom

Gunnar Andersson mfl.

First published: 23 October 2018

Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Se videon.

Anders Hansen delar att ”Fysisk aktivitet stärker hjärnans vita substans hos barn. Sammanställning av nio studier i den barnmedicinska tidskriften Pediatrics - i länken finns ett kort videoklipp av författarna som är värt att se!” PULS+ har nyligen uppmärksammat två nya studier (en finsk och en tysk) på samma tema. Charles Hillman som bidragit i arbetet med ett vetenskapligt stödmaterial för barn och ungdomar har varit med i översikten. Det ger trovärdighet åt vårt arbete.
The Impact of Physical Activity on Brain Structure and Function in Youth: A Systematic Review.
There is evidence from randomized controlled trials that participation in physical activity may modify white matter integrity and activation of regions key to cognitive

Se filmen här.

 

Allt om aktiva klassrum.

Allt om aktiva klassrum innehåller:

1. Integrera fysisk aktivitet i klassrum i skolor.
2. En guide för att lägga strategier i praktiken.
3. Pulsstudien - vi är troligtvis de enda i Sverige som gjort en vetenskaplig studie om fysisk aktivitet i klassrummet. Vilka effekter ger det på koncentrationsförmågan, arbetsminne och inlärning?
4. Sanningar och myter. Det florerar många halvsanningar. När din verksamhet kritiseras så ska vila på vetenskaplig grund.
5. Arbetsro.
6. En framgångsrik modell.
7. Hjärnsmart skola.

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com
Föreläsningar för alla.

Upprop för Waking Rest! (och psykisk hälsa)

Sömn, fysisk aktivitet och kost påverkar hälsa (och hjärna väldigt mycket).

Christian Benedict är en hjärnforskare och bloggen uppmärksammade bland annat hans bok ”Sömn, sömn, sömn”. Han skriver idag om ett upprop för waking rest. Vad är det?
Waking Rest = "a period of quiet, reflective thought that allows the brain time to consider and process whatever arises spontaneously. Waking rest can last from 5 to 20 minutes once or multiple times per day”. It should take place in an area where the participant feels safe, comfortable, and can remain uninterrupted by outside influences. Läs mer i Sleep Research Society.

Waking rest kopplas till sömn och psykisk hälsa. I våra tider är det många som drabbas av sömnsvårigheter. 2 av 3 ungdomar i USA sover för lite vilket i värsta fall leder till psykisk ohälsa och depression. Långvarig stress och dåliga vanor kräver att det finns tid för återhämtning, reflektion och Waking Rest. Det är viktigt att dagdrömma och låta tankarna vandra, men det förutsätter att tankarna och det ”inte samtalet” i grunden är positivt. I neurovetenskapen pratar man ofta om default mode network vilket bloggen skrivit om tidigare.

Forskarna har ett antagande att Waking Rest har lika stor betydelse som fysisk aktivitet, sömn och kost för vår hälsa. Hur som helst ett spännande ämne.

Personligen hittar jag reflektionstid under träning, långa fisketurer och när jag njuter av bastu och ett dopp i havet. Mindfulness och yoga kan fungera överallt såvida du inte blir avbruten. Vandringar och att vara ute i naturen är ett sista tips från PULS+.