Acute Physical Exercise Can Influence the Accuracy of Metacognitive Judgments

Nature publicerar en studie om fysisk aktivitet och metakognition. Intressant. Men läs hela studien här. Forskningen går framåt och det finns evidens för att pulsträning är viktigt för kognition. Men hur är det med metakognition dvs dina egna tankeprocesser? Nu blir det komplicerat. Människan känner till sitt eget jag och sina egna tankar. Det finns mycket att fundera på när det gäller metakognition och det är lätt att bli filosofisk.

Under mina kontakter med den forskare som publicerat flest artiklar i världen så finns det mycket evidens. Läs mer i det vetenskapliga stödet för barn och ungdomar här.

”Our results show that moderate-intensity exercise around the time of study can impair JOLs for paired-associates. To be clear, we do not suggest that people should avoid exercise for the sake of metacognition. There is overwhelming evidence that ongoing exercise has long-term benefits for health and cognition. Our data in no way challenge these conclusions. However, our results do suggest there is benefit in developing strategies for incorporating acute exercise into study routines in ways that facilitate learning without undermining metacognition. For example, simple interventions such as hypothesis disconfirmation or delaying JOLs for longer after exercise, may prove effective in mitigating any tendency for exercise to inflate JOL.”
(JOLs; predicted likelihood of recalling the second word of each pair when shown the first)

Ny studie: Ökning av psykisk ohälsa bland unga – störst bland tjejer

Psykisk ohälsa bland unga ökar sedan 2007. Det finns kritiker som visar på brister i statistik och studier, vilket är bra. Med det sagt så kommer det inga studier som visar på bättre psykisk hälsa. Den här enkätstudien från myndigheten MUCF visar bl a att ”

Rapporten visar att allt fler unga mellan 16–29 upplever symptom på psykisk ohälsa – varje dag eller flera gånger i veckan. Det kan bland annat röra sig om att man upplever stress, trötthet, magont, huvudvärk eller har sömnbesvär.”

Läs vad SVT skriver här.

Prästamosseskolan i Skurup är den hjärnsmarta skolan.

Skolan är nybyggd.

Ett byggföretag har byggt skolan efter hur hjärnan fungerar.

Pedagogiken är hjärnsmart.

Inredningen, möbler, schema och miljö ska stärka inlärning.

Skolan heter Prästamosseskolan och den uppmärksammas idag i media. Intressant att se utvecklingen. När PULS+ startade 2014 så fanns det inte. Idag bygger man hjärnsmarta skolor. Det här måste jag ta upp med mina byggelever på gymnasiet. Se vad byggbolaget skriver:

DEN HJÄRNSMARTA SKOLAN

Prästamosseskolan kommer att ha en pedagogik som går under benämningen Den hjärnsmarta skolan. En hjärnsmart skola är en skola som utvecklar hela människan. Målet med den hjärnsmarta skolan är att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje individ, att optimera inlärningen utifrån barnets ålder och individuella utveckling,

– Enligt de rön som kommit fram i dagens hjärnforskning kan vi konstatera att skolorna som byggdes fram till för ungefär tio år sedan främst är lämpade för elever i gymnasieåldern, säger Aleksandra Rodenkrans Hagström, chef för skol- och utbildningsförvaltningen. Vi vet idag att yngre barn har andra behov, som har med hjärnans utveckling att göra.

Precis som Liljewall arkitekter har tagit fram planlösningen för skolan i samarbete med pedagogerna, har hjärnans behov av lärmiljöer fått sätta ramar för utformningen av inre och yttre rum och hur de är tänkta att utnyttjas. Den hjärnsmarta skolan fokuserar på variation och flexibilitet, både hos pedagoger och skolmiljö. Pedagogerna har läroplanen som styrdokument. I genomförandet av den är det även miljön som sätter ramarna.

I DEN HJÄRNSMARTA SKOLAN FINNS DET:

• en variation av miljöer och möblering för olika syften.
• ett synsätt både pedagogiskt och arkitektoniskt där man kombinerar inom -och utomhusmiljö. Hela omgivningen är ett klassrum.
• sätt att göra teorin levande och kreativ. Läser vi om insekter kan vi flytta ut undervisningen.
• utrymme för olika uttrycksformer, exempelvis en ljudstudio och en så kallad black box.
• en medvetenhet om att färger, takhöjd, ljud och ljus skapar stämningar.
• möjlighet att förändra och dela av utrymmen för olika behov.
• miljöer som stimulerar till mental och fysisk rörlighet. Rörlighet är en väg till inlärning. Klätterväggar och basketplaner är ingen omöjlighet på idéstadiet, lika väl som små avskilda hörn med mjuk möblering.

Mer information kommer!

7 av 10 rör på sig för lite!

Hur ser det egentligen ut? Bilden nedan visar hur aktiva, eller snarare inaktiva, vuxna är i olika länder. Alltför många når inte de rekommenderade mängden rörelse och fysisk aktivitet. Det naturliga har blivit onaturligt.

Hur är din hjärna byggd? Tema: Hjärnkunskap.

How brains are build - the core story of brain development.

En kort video med bra hjärnkunskap.

Use it!

Missa inte nya metastudien: Sitt less, move more and more often.

Den här studien är bra!
Bättre än de flesta tror.
Varför?

En ny översikt och metaanalys med studier med objektiva mätningar på 36000 vuxna och äldre visar att den totala mängden fysisk aktivitet, oavsett intensitet, och mindre stillasittande minskar risken för förtida död.
Studien är bra efter den visar ett dubbelt så starkt samband än vad självrapporterade och subjektiva studier visat förut. Det spelar mindre roll vad du gör så länge du rör på dig. Cykla till jobbet, hämta utskriften på en skrivare längre bort, ta en lunchpromenad och avbryt stillasittandet varje halvtimme är några enkla tips. Metaanalysen visar att 300 min lågintensiv rörelse per dag och 24 minuter medelintensiv fysisk aktivitet minskar risken för dödlighet med 50 resp 60%.  Över 9,5 timmes stillasittande/dag ökar risken. Detta gäller vuxna och kan inte överföras på barn och ungdomar.

Vi vet att fysisk aktivitet och träning är positivt för hälsa och välmående. Den här metastudien stärker bevisen om ett område som har mycket svagare vetenskapligt stöd. Ibland hör man etablerade forskare säga att träning förlänger livet. Ta sådana uttryck med en nypa salt. Det är lätt att man slänger sig med fel formuleringar. Samtidigt så tolkar inte Svensson ordet på samma sätt som kritiska forskare?

Läs studien av en av våra absolut bästa fysiologer Ulf Ekelund mfl här.

Redigerad 24/8: SVT har gjort en intervju med Ekelund om den svensk-norsks metastudien.Och forskarnas budskap utifrån resultatet kan sammanfattas kort och enkelt:

”Sitt mindre och rör dig mer och oftare.

– Ja, all aktivitet räknas och är positiv. Ta trapporna istället för hissen eller rulltrappan, cykla eller gå om du kan – allt adderas, säger Ulf Ekelund.”

Ny studie bekräftar att sommarlovet är en aktivitetsbomb!

Innan sommarlovet publicerade bloggen en artikel om att sommarlovet är en inaktivitetsbomb! Nu när eleverna är tillbaka så bekräftar en australienska studie på 366 st 13-åringar att det stämmer. Tyvärr.
”CONCLUSIONS: In this subsample of a nationally representative survey of Australian children, holidays were characterised by longer sleep and higher TV and videogame time, lower vigorous activity and lower TDEE. Uncompensated by dietary adjustments, these differences would result in an accumulation of about 650 g of fat over a six-week holiday period. Holiday activity patterns may be a promising focus for obesity prevention efforts”. (TDEE - Total Daily Energy Expenditure”)
Studien.

”Att hjärnan räknar varje steg stämmer verkligen” - Anders Hansen

New York Times: ”How Exercise Affects Our Memory. Even a single workout may make our brain’s memory centers, like our muscles, more fit.”

Läs artikeln här.

Ny studie: Sociala medier påverkar inte psykisk ohälsa.

”En av medförfattarna till studien , Russel Viner från UCL Great Ormond Street Institute of Child Health säger i ett uttalande att forskningsresultatet antyder att sociala medier i sig inte orsakar skada, men att frekvent användande kan störa saker som har en positiv inverkan på den mentala hälsan, som sömn och träning.
”Samtidigt som ungdomar exponeras för skadligt innehåll, särskilt den negativa upplevelsen som kommer av att bli utsatt för näthat”.
Bob Patton, föreläsare i klinisk psykologi vid University of Surrey säger till CNN att detta betyder att strategier som går ut på att minska användandet av sociala medier för att få ungdomar att må bättre psykiskt kan vara verkningslöst.
”Det som krävs kan i stället vara att hitta strategier som hjälper mot näthat och bygga strategier som främjar en bättre sömn och träningsbeteende. Det kan minska risken för fysisk- och psykisk ohälsa”.

Källa Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan

Studien.

Ny serie på SVT: Din hjärna med Anders Hansen!

Anders Hansen är het just nu. Ny bok i våras, ett populärt sommarprat i P1 (över två miljoner lyssnare) och nu programledare på SVT, som handlar om DIN HJÄRNA.

Alla de områden som PULS+ vurmar för finns med.

”Vad gör stress med oss och hur påverkas hjärnan av digitaliseringen? Hur kan fysisk aktivitet föryngra hjärnan och varför används en stor del av våra hjärnor för att vara sociala?”

Premiär måndagen den 23 september. Du kan se trailern här.

Det kan vi inte missa!

Humans aren’t designed to be happy – so stop trying.

Tänkvärt, även om rubriken är svår att hålla med om. Hur skulle det se ut om man aldrig fortsätter försöka? Kan det vara så att man bara har några få riktigt lyckliga dagar i sitt liv? Vilken deprimerande tanke. Men det intressanta tycker jag finns i stycket om hur hjärnan är byggd. Evolutionen har gett oss en stor frontallob, områden med olika funktioner och designat oss för att överleva och föröka oss. Vi är inte konstruerade för att vara konstant lyckliga. Kan det vara så att negativa och deprimerande tankar har varit viktigare för vår överlevnad?
Om du känner dig olycklig ibland så är det i högsta grad naturligt. Det i sig kan göra det lättare att hantera och acceptera. Fluktuationerna av känslor är en del av livet och har olika betydelse för att hantera vår vardag.
Läs reportaget här.

Anders Hansen idag: ”Fysisk aktivitet skyddar mot alzheimer”

Läs hela studien här.

En typ av träning är det närmaste mirakelmedicin du kan komma.

Man ska vara försiktig med ord. Sociala medier skriker ut sitt budskap i versaler och mirakelmetoder sprider sig snabbt. Men om du får välja en typ av träning vilken är då bäst? Det räknas inte att svara ”den träning som blir av”.
Läs mer efter nedan...

Nästa vecka släpps det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet och hjärnan!

Håll ögonen öppna! Nästa vecka släpps det vetenskapliga stödmaterialet om varför fysisk aktivitet och pulsträning är viktigt för barn och ungdomars hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat. Skolor arbetar med fysisk aktivitet på många olika sätt. När media, kollegor, föräldrar och beslutsfattare frågar efter evidens så ska ert arbete vila på en trygg vetenskaplig grund. Jag har bland annat fått stöd av självaste professor Charles Hillman, USA. Han är den forskare som släppt flest vetenskapliga artiklar i ämnet i världen och han är ledamot i USAs nationella kommittee som publicerade de senaste riktlinjerna om fysisk aktivitet.


Stödmaterialet kommer att vara helt kostnadsfritt och publiceras på en hemsida som fokuserar på kollegialt lärande.

Bra studie om sambandet mellan god kondition, motoriska färdigheter och akademiska resultat.

Nästan tusen finska barn mellan 9-15 år deltog i studien som visar att ”The changes in both aerobic and muscular fitness were positively associated with change in academic achievement during adolescence, while the change in motor skills had only borderline significant association. However, better motor skills, although not systematically, independently predicted better academic achievement one year later, while aerobic or muscular fitness did not. Better academic achievement predicted better motor skills, aerobic and muscular fitness. Developmental changes in adolescence may induce parallel and simultaneous changes in academic achievement and PF.” Läs mer här.

Elever som förbättrat sin fitness förbättrade också studieresultaten. Forskaren resonerar att samma hjärnregioner är ansvariga för hantering av motoriska och kognitiva färdigheter. Resultatet stärker bevisen för att motoriska färdigheter är viktigt för barns utveckling.

Svaga motoriska färdigheter kan leda till lägre motivation att träna och ökar sannolikheten att de kommer att leva ett inaktivare och stillasittande liv. Den onda cirkeln och det dåliga fysiska självförtroendet påverkar i sin tur hälsa och välmående. Insatserna bör sättas in tidigt. Studien ovan ger den motsatta effekten. Vi ska inte dra för stora slutsatser av en studie som visar på samband, men den är värd att notera.
Det bör påpekas att de finska forskarna genomfört bra studier tidigare och som citeras i Sverige. Läs mer om den och andra studier i ”det vetenskapliga stödmaterialet om fysisk aktivitet, hjärnhälsa, kognition, studieprestation och studieresultat”. Det kommer att publiceras på en pedagogisk plattform kostnadsfritt. Vill du veta mer och boka en muntlig presentation och föreläsning så kontaktar du PULS+.