Världens största generation förväntas leva kortare än föräldrarna.

Världens ungdomar är historiens hittills största generation och deras hälsa halkar efter, enligt studie dom genomförts i nästan 200 länder. En femtedel drabbas av övervikt och fetma. Det sägs ofta att dagens generation är den första som inte kommer att bli äldre än sina föräldrar. Vart är vi på väg? Ska vi fortsätta negligera olika studier och varningsflaggor? Kom igen nu Sverige. Strunta i alla bromsklossar som finns och agera nu.
Läs mer här.

Så vilar du hjärnan bäst på semestern.

”Svårt att fokusera? Glömmer du lätt? Så vilar du hjärnan bäst på semestern
Stäng av ljudet på mobilen, kolla e-post bara en gång om dagen – och satsa på ett handarbete.
Det är några tips på hur du kan få din hjärna att må bättre under semestern.
Passa på att vårda hjärnan när du är ledig. För mycket stress kan få den att krympa och öka risken för depression och demens, varnar forskare i Lund.” Läs Lundaforskarnas tips här.

P1 Sommarvärd Anders Hansen berättar om varför fysisk pulshöjande aktivitet och daglig rörelse är viktigt för hjärnan.

Anders Hansen sommarpratar idag. Han levererar som vanligt sitt budskap så att alla förstår och inspireras. Han berättar om olika studier och tester som visar på samband mellan pulsträning och tankemässiga förmågor. Frontalloberna och hippocampus är de områden som påverkas mest. Stress, ångest, depression, sömn, koncentration, minne, åldrande, stillasittande mm är områden PULS+ arbetat med sen 2014. Dagens avsnitt rekommenderas varmt!

Sommarläsning med John Ratey.

Dr John Ratey är en av PULS+ stora inspiratörer och ingår i vårt stora nätverk av forskare, inspiratörer och förebilder. Han har studerat hjärnan i mer än 40 år och det är fantastiskt att man lär sig något varenda gång våra vägar korsas. Han intervjuades nyligen i reportaget ”
THE BEST TYPE OF EXERCISE USES YOUR BODY—AND YOUR BRAIN”. Bra sommarläsning och motivation för alla.

Sommarläsning: ”This One Thing Could Dramatically Boost Your Brain Health”

Harvard Medical School beskriver det bra. ”Aerobic exercise is the key for your head, just as it is for your heart”. Ingen vet säkert varför fysisk aktivitet är så bra för hjärnan, men det är det. Luta dig tillbaka, läs reportaget och ta sen en runda i skog och mark.

Ljus, sömn och hjärnan: Even low light before bed can disrupt sleep-hormone cycles.

En australiensisk studie visar att viss typ av ljus innan sängdags påverkar vissa människors melatoninnivå, sömn och hälsa. Det finns stora individuella skillnader. Läs mer om studien här.
Dagsljusets positiva påverkan har bloggen skrivit om tidigare. Vill du läsa mer om sömnens betydelse  så hittar du sömn-inläggen bland etiketterna i höger kolumn.

Tonåringar, sömn och hjärnan: Later school start times are associated with more sleep and better performance in high school students.

Abstract

Most teenagers are chronically sleep deprived. One strategy proposed to lengthen adolescent sleep is to delay secondary school start times. This would allow students to wake up later without shifting their bedtime, which is biologically determined by the circadian clock, resulting in a net increase in sleep. So far, there is no objective quantitative data showing that a single intervention such as delaying the school start time significantly increases daily sleep. The Seattle School District delayed the secondary school start time by nearly an hour. We carried out a pre-/post-research study and show that there was an increase in the daily median sleep duration of 34 min, associated with a 4.5% increase in the median grades of the students and an improvement in attendance.

Läs mer här.

Sömn, fysisk aktivitet och hjärnan: Fysisk aktivitet kan leda till längre och bättre sömn hos tonåringar.

Tonåringar behöver runt 8-10 timmars sömn. 75% sover mindre än 8 timmar, och det påverkar självklart allt inkl studieprestation och inlärning.
En ny studie på drygt 400 st 15-åringar visar att medel- och högintensiv fysisk aktivitet kan leda till att tonåringar sover längre och bättre. Man använde objektiva mätmetoder för både aktivitet och sömn, men pågick endast i en vecka. Tvärsnittsstudien visar att det finns ett samband. ”Summary: Teens who exercise get to sleep earlier, sleep for longer and have improved quality of sleep over those who are less active”.
Men man ska akta sig att dra för långtgående slutsatser av endast en studie.

Hur ser den samlade forskningen ut då?
De nya amerikanska riktlinjerna har för första gången med sambandet mellan fysisk aktivitet och sömn. Jag har lyssnat på våra egna experter som menar att forskningen spretar. Kanske vågar de revidera sin uppfattning när amerikanerna tar nya steg?

Statistiska centralbyråns undersökning av barns levnadsförhållanden 2017–2018 visar att barn har problem med sömnen. SCBs undersökning uppmärksammas av alla större medier.
Följande siffror är hämtade ur SCB-undersökningen "Barns levnadsförhållanden 2017/2018".

Barn i åldern 12–18 år har svarat på de fyra frågorna.

1. Har svårt att somna minst en gång i veckan:

Alla: 34 procent

Flickor: 39 procent

Pojkar: 30 procent

2. Har svårt att somna flera gånger i veckan:

Alla: 18 procent

Flickor: 22 procent

Pojkar: 14 procent

3. Har sovit dåligt minst en gång i veckan:

Alla: 24 procent

Flickor: 29 procent

Pojkar: 21 procent

4. Har sovit dåligt flera gånger i veckan:

Alla: 13 procent

Flickor: 16 procent

Pojkar: 10 procent

Promoting moderate to vigorous physical activity may help to elicit earlier bedtimes, lengthen sleep duration, and increase sleep efficiency in adolescents

Sömn och hjärnan: Sleep frees the hippocampus for new memory contents.

Sambandet mellan sömn och minne är väldigt aktuellt. Forskare har undersökt centrala områden för minnet, som hippocampus och hjärnbarken, och hur sömnen påverkar det. Områden som intresserat PULS+ sen begynnelsen. Läs mer här.
Mer om sömnens betydelse imorgon!

“In this way we show that memory processes proceed in the sleep that go beyond pure repetition. Learning repeats can create long-term memory traces. Whether the contents can be stored permanently independently of the hippocampus, however, depends crucially on a sleeping phase.”

Skolverket: Mer rörelse i skolan. Bra inspiration och stöd!

Barn behöver röra på sig mer i skolan. Skolverket har sammanställt ett riktigt bra material och stöd för skolor. Avbryt stillasittandet. Eller varför inte införa mer idrott? Ersätt mobiltid med lek, rörelse och samvaro. Det låter både enkelt och förnuftigt.
Skolverkets stöd och inspiration hittar du här. Use it!

Skolklassen fick över 2.000 mobilnotiser under en lektion. Vad säger elever, lärare, skolminister och experter?

Mobiler stör koncentration, minne och inlärning. Mobiler, iPads och datorer är bra redskap i vissa fall, men används inte till det de ska i skolan. De finns studier som visat på det tidigare, och lärare har  vittnat om problemet under många år.
Idag skriver bl.a. DN om ett experiment på en skola, där eleverna fick använda sina mobiler under en halvtimme. Eleverna summerade antal mobilnotiser och klassen fick ihop hela 2000 notiser. På 30 minuter. Puh!
Under sådana förhållanden kan man INTE ha undervisning. Det behöver man inte vara raketforskare för att fatta. Dags för förbud på alla skolor? Vad säger elever, lärare, skolminister, Anders Hansen mfl? Svaret hittar du i tv-inslagen nedan.
Se ett bra tv-inslag här.
Se Anders Hansen i TV4 här.

Stor okunskap om tonårshjärnan på svenska skolor?

Vad vet vi om tonårshjärnans sociala, kognitiva och neurala utveckling?

Hur designar man skolor och undervisningsmiljöer för att optimera de exekutiva funktionerna?

Är din skola och undervisning hjärnsmart?

Ett råd är att investera i de exekutiva funktionerna och att tex ta det aktiva klassrummet till nästa nivå där miljön, undervisningen och inlärningen utformas för att stärka positiva känslor, hälsa, välmående och inlärning. Självkontroll, multitasking, skifta fokus och arbetsminne är viktiga funktioner och förmågor för oss alla. Hur arbetar du med det på din skola?
Alla som arbetar med ungdomar borde känna till vilken enorm förändring som pågår i tonårshjärnan. Det är närmast tjänstefel att inte veta, eftersom det är en grundförutsättning för att bygga en hjärnsmart skola och undervisning.
Första steget är att ta steget utanför skolan. De viktigaste grundstenarna hittar du i hemförhållandena vuxenrelationer och i trygghet. Höga förväntningar, social trygghet, kärlek och positiva känslor är några exempel och skolan måste få föräldrar engagerade även under tonåren. Det stärker de exekutiva  funktionerna och skolresultat. Duktiga lärare kan göra skillnad, men aldrig ersätta föräldrarnas roll.

Hjärnforskare menar att tonårshjärnans obalans (i mognad) peakar i 14-årsåldern.
Vad kan skolor göra?
Vad kan läraren göra?
Hur ser en hjärnsmart skola ut?
Vad stärker tonårshjärnan?

Boka en föreläsning via Arne.kastenbom@gmail.com

Skärmdebatten bygger på myter och alarmism.

”Sociala medier gör oss deprimerade.” ”Barn mår bäst av så lite skärmtid som möjligt.” Du har säkert hört dessa påståenden förut och gör ditt bästa för att dra ner på skärmtiden. Problemet är att de inte stämmer, skriver psykologen Siri Helle. Läs SvD reportaget här.

En beskrivning av hennes handbok ”Smartare än din telefon”, som bland annat vill maximera fördelarna, stimulera lärande och gemenskap:

”Det sägs att mobiler och sociala medier gör oss stressade, ytliga och ofokuserade. Men det är bara halva sanningen. Forskning visar att problemet egentligen inte är mobilen, utan vad du använder den till. Våra mobiler kan faktiskt göra oss gladare, mer produktiva och föra oss närmare människorna vi älskar.”
Se videon där Helle gäst hos Malou.

”Brain Power - Unlock Your Full Potential” (PULS+)

Hjärnforskare: Snapchat utnyttjar ungas sårbarhet.

SvD publicerar idag en bra artikel med hjärnforskaren Sissela Nutley. Jag hade redan förberett ett inlägg med hennes arbete, men väljer att publicera det i sommar, så intresserade har mer att läsa och begrunda. Det kan vara bra att veta att alla forskare inte är helt överens. Mycket mer om det längre fram.

”Hjärnans belöningssystem triggas snabbare av sociala medier och spel i tonåren. Hjärnforskaren Sissela Nutley är kritisk mot att techbolagen cyniskt utnyttjar vår psykologiska sårbarhet – inte minst Snapchat.”

”Mekanismerna som är inbyggda i apparna är ganska sofistikerade och går på våra djupa emotionella drivkrafter, säger Sissela Nutley som lyfter fram hur techbolagen rider på vår rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöningar när de utformar sociala medier-applikationer och spel.”

”Att en app som riktar sig till barn och ungdomar fungerar så här tycker jag är förfärligt.”

Läs hela reportaget här.

Ny studie! 20 minuters fysisk pulshöjande aktivitet stärker de exekutiva funktionerna hos tonåringar.

Har inte hunnit läsa hela studien, men det här låter ju fantastiskt. Pilotprojektet PULS+ hypotes var ju  redan 2014 att 20 minuters pulsträning skulle kunna stärka de exekutiva funktionerna, dvs de underliggande funktionerna till inlärning. PULS+ resulterade i Pulsstudien, som väntar på att publiceras. Nu bekräftar ännu en studie att det verkar fungera? Läs, begrunda och dela om du tycker det är värt att delas!

Beneficial Effects of Acute Exercise on Executive Function in Adolescents.Conclusions: These results provide an important extension to the literature by confirming that 20 minutes of moderate-intensity exercise benefits EF performance in high school students.

Studien hittar du här!

Dags att koppla av och ur.

Bloggen tar sommarledigt, vilket innebär att inläggen blir färre. Vuxna sägs lägga 3 timmar/vecka på mobilen och unga ett par timmar mer. 20 timmar i veckan, dvs ett halvtidsjobb. Det är bra att logga ut under perioder och det gäller även bloggen. Dags för en digital detox.
Om du trots det vill veta mera, så passa på att botanisera bland ca 850 inlägg om fysisk aktivitet, hälsa, hjärna, skärmtid, stress, sömn mm. Här finns det garanterat något för alla.
Rekommenderar i synnerhet det nya ”vetenskapliga stödet om varför pulshöjande fysisk aktivitet är viktigt för hjärnhälsa, kognition och studieprestation för barn och ungdomar”. Min mentor och vän, Paul Zientarski, föreläste i Helsingborg och den ser ni här.
Läs, begrunda och reflektera under en långpromenad i skog och mark.

Jag önskar alla tusentals läsare en avkopplande och aktiv sommar!

Classroom Standing Desks and Time-Series Variation in Sedentary Behavior and Physical Activity among Primary School Children

Liten studie på 11-12 åringar.
”Our time-series analysis showed significant decreases in SB during school time, while no change in SB was found during non-school time. This result indicates that the use of standing desks promotes an overall reduction in SB with no compensatory increase during non-school time” (SB= Sedentary behavior).”

Läs mer här.

Kronisk inflammation kan sänka dopaminhalt och motivation, enligt ny studie.

Summary: Computational model sheds light on the impact chronic, low-grade inflammation has on the mesolimbic dopamine system and motivational impairments.

Source: Emory Health Sciences

Läs mer här.

Sommarlovet är en inaktivitets-bomb för många barn och ungdomar!

Den negativa trenden med stillasittande överraskar numera även forskare och idrottsministern. Många barn och ungdomar får sin huvudsakliga dos av rörelse i skolan. Helger och lov innebär mer inaktivitet och dåliga vanor för många barn. En studie visar att eleverna tappar 80% av den goda kondition de byggt upp under terminen. Inaktiva sommarlov är enligt forskarna en inaktivitetsbomb!

 (Bilden är ett kollage)

Barn ska röra sig minst 60 minuter/dag. Tiden kan delas upp och aktiviteterna bör varieras. Låt pulsen gå upp, svetten krypa fram och krydda det med mycket lust och glada vänner. Dessutom spelar de vuxna stor roll. Forskning ser samband mellan aktiva föräldrar och aktiva barn. Var en god förebild!

Om barn och ungdomar lyckas öka sin fysiska aktivitet under sommaren, så byggs goda vanor och rörelseglädje in beteendet. Föräldrarna, som ofta arbetar, har en svettig utmaning framför sig.
Barn ska vara barn.
Låt dem ha ett härligt sommarlov.
Låt dem leka aktivt med vänner. Gärna utomhus. Det behöver inte innebära träningsläger och sommarskola, utan rörelse, avkoppling och nya möjligheter.

Att ha en bra form, god fysisk status eller en god kondition ökar motivation och ger många hälsovinster. Ditt barn kommer dessutom bättre förberedd till nästa läsår. Att ha en god kondition är viktigt för kognition och studieprestation. Idag ser hjärnforskare vad som händer i hjärnan när barn är fysiskt aktiva, och hur det påverkar hjärnans struktur och funktion. Läs gärna mer om den brittiska studien:

Inactivity time-bomb caused by inactive summer holidays, new research suggests.

Bloggen tar sommarledigt, vilket innebär att inläggen blir färre. Vuxna sägs lägga 3 timmar/vecka på mobilen och unga ett par timmar mer. 20 timmar i veckan, dvs ett halvtidsjobb. Det är bra att logga ut under perioder och det gäller även bloggen. Dags för en digital detox.
Om du trots det vill veta mera, så passa på att botanisera bland ca 850 inlägg om fysisk aktivitet, hälsa, hjärna, skärmtid, stress, sömn mm. Här finns det garanterat något för alla.
Rekommenderar i synnerhet det nya ”vetenskapliga stödet om varför pulshöjande fysisk aktivitet är viktigt för hjärnhälsa, kognition och studieprestation för barn och ungdomar”. Min mentor och vän, Paul Zientarski, föreläste i Helsingborg och den ser ni här.
Läs, begrunda och reflektera under en långpromenad i skog och mark.

Jag önskar alla tusentals läsare en avkopplande och aktiv sommar!

Följ PULS+ och få del av aktuell och intressant forskning, inspiration och goda exempel. Det här inlägget är ett bra exempel. Det har inte kopierats från svensk media eller sociala medier, utan publiceras först av PULS+.

Vad händer i hjärnan när du behöver fokusera snabbt?

Vår hjärna bombarderas av intryck. Den filtrerar ut distraktioner och väljer ut vad den ska fokusera på och vad du inte ska bry dig om för stunden.

Australiensiska forskare har upptäckt en mekanism i hjärnan som är viktig när du ska byta fokus fort. Det colinergiska systemet i neocortex frigör signalsubstansen acetylcholine. Systemet är inte bara en huvudströmbrytare utan verkar också avgöra vilka sensoriska intryck hjärnan ska fokusera på sant kognition och minne. Se den korta videon som förklarar magin som händer i hjärnan.

Följ PULS+ och få del av aktuell och intressant forskning, inspiration och goda exempel. Det här inlägget är ett bra exempel. Det har inte kopierats från media eller sociala medier, utan publiceras först av PULS+. 

Stor pågående studie i USA indikerar att skärmtid kan kopplas till förändringar av barns hjärnor. PULS+ skrev om studien idag och det sprids redan på sociala medier, utan att hänvisa till PULS+.

Den amerikanska myndigheten National Institutes of Health med doktor Gaya Dowling i spetsen har inlett en stor studie om skärmtid är skadligt eller inte för barn.

PULS+ skrev om studien idag, och flera aktörer sprider redan dagens inlägg på sociala medier, utan att hänvisa till PULS+ och länkarna. Inte helt ok att kopiera hur som helst. Bloggen gräver fram nyheter och anger källa, men det verkar vara rena rama vilda västern på sociala medier där det kopieras friskt. Men det är också ett bevis att PULS+ har en stor källa av kunskap och att vi påverkar utvecklingen.
Se YouTube-videon och nyhetsinslagen nedan.
Följ PULS+ och få del av det allra senaste före alla andra!

”Studien genomförs på inte mindre än 4 500 barn i åldern 9–10 år, och de första indikationerna har redan kommit. Forskarna kan konstatera att det förekommer en för tidig förtunning av hjärnbarken bland barn med mer än sju timmars skärmtid om dagen, något som skulle kunna påverka förmågan att bearbeta infomration från omvärlden”.
Dr Gaya menar att man måste följa barnen över en längre tid för att se om det finns ett säkert samband eller inte. Läs mer här och se vad amerikanska medier anser. Lite skrämmande, intressant och aktuellt.

Appen som mäter skärmtid och fysisk aktivitet har blivit många föräldrars favorit.

Malin Sjöstrand och Martin Hollstrand har tagit fram appen Scriin som både mäter skärmtid och fysisk aktivitet.

”– Det är ett enkelt sätt att visa vad vi faktiskt ägnar tiden till. Man tror sällan att man sitter så många timmar framför skärmen som man gör. Och man vill gärna också tro att man rör på sig mer. Barn ska röra på sig minst 60 minuter per dag.
Många smarta telefoner har redan en funktion som både mäter skärmtid och visar hur vi använder den. Räcker inte det?
– Vi försöker utveckla kopplingen till fysisk aktivitet på ett bättre sätt och har inlett ett samarbete med flera skolor. Istället för mobilapp har vi tagit fram en mätare som barnen kan ha i fickan. När vi körde ett test i en skola i Borås i våras var det många som slogs av hur mycket tid de ägnade sina mobiler istället för att röra på sig, säger Malin Sjöstrand”. Läs dagens tidningsreportage om mamman som tyckte att sonen spelade för mycket här.