PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

tisdag 28 maj 2019

Larm om popcornhjärna ifrågasätts (Vetenskapsradion).

På begäran lägger jag ut inlägget om Popcornhjärnan igen. Puls+ spådde att mobiler och skärmtid skulle bli ett av de hetaste områdena 2019, vilket också blev fallet.
Många experter har uttalat sig under våren, och nu får du möjlighet att läsa de fyra hetaste svenska reportagen. Klicka HÄR! (Länken till popcornhjärnan är utbytt till en betalversion)

Men larmet om popcornhjärnan ifrågasätts.
”Men de vetenskapliga beläggen för tesen om popcornhjärna kan ifrågasättas och en stor brittisk undersökning visar tvärtom att upp till 2,5 timmes mobilanvändning per dag snarare förhöjer det psykiska välbefinnandet då vi känner oss mer informerade och kan ha kontakt med våra vänner på ett enkelt sätt.
Mer mobilsurfandeän så kan enligt undersökningen göra att vi mår sämre, men då handlar det främst om att vi kollar på mobilen istället för att sova.
– Det vet vi inte. Det kan vara så att det påverkar sömn, att det är ungdomar som ligger med mobilerna halva natten, eller det kan vara så att du mått dåligt och därför använder den. Kausaliteten är inte helt solklar, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet”. Läs mer på Sveriges Radio.


måndag 27 maj 2019

Många obesvarade frågor angående fysisk aktivitet och hjärnan,

Forskning om sambandet mellan fysisk aktivitet och barns hjärnor, kognition, lärande och akademisk prestation har vuxit under de senaste tio åren. Ändå är många frågor obesvarade. Vi behöver veta mer om vilka typer av fysiska aktiviteter, i vilken dos och varaktighet mm.
Det man forskat mest på är pulshöjande aktivitet, men det utesluter inte att tex styrketräning, balans, motorik mm påverkar hjärnans funktion. Ingegerd Erikssons studier om motorikens betydelse känner de flesta till, men finns det evidens för att elever med bra koordination och motorik får bättre betyg? På senare tid har forskare påpekat att det saknas bra interventionsstudier på barn.
De systematiska översikterna är olika.
Vad är det för skillnad på de här två? En är negativ och en positivare.

A. Do changes in cardiorespiratory fitness resulting from physical activity interventions impact academic performance and executive function in children and adolescents? A systematic review, meta-analysis, and meta-regression.

B. Effects of physical activity interventions on cognitive and academic performance in children and adolescents: a novel combination of a systematic review and recommendations from an expert panel.

Det hindrar inte att skolor fortsätter arbeta med rörelsesatsningar! Det kan ha större betydelse än vad de flesta tror med många unika effekter. Men inget mirakelmedel. Ett tips är att läsa på och vara trovärdig. Vill du veta mer om det vetenskapliga stödet? Kontakta PULS+.




lördag 25 maj 2019

Är det en myt att aktiva klassrum stärker inlärning?

Pedagoger vill ha arbetsro i klassrummet. Rörelse skapar ibland oro och distraktioner. Stillasittande och tystnad belönas i ett öppet klassrum. Pedagoger ska givetvis vinna arbetsro och inlärning, men ibland vittnar pedagoger om motsatt effekt. Skolor kan införa rörelse i klassrummet på olika sätt. Kallade det för aktiva klassrum, brain breaks eller klassrumsbaserad fysisk aktivitet om du vill, men ger det någon effekt på inlärning? Finns det studier på det eller är det ännu en myt? Är det lönt att köpa in stå-bord eller ger det bättre resultat att sitta ner och studera intensivt? Ljud, rörelse och distraktioner stör optimal koncentration och barn som har koncentrationssvårigheter är de stora förlorarna. Eller är det tvärtom? Exprimentera inte utan bygg skolan på väl beprövad erfarenhet. Finns det evidens? Kontakta PULS+ för mer information.

onsdag 22 maj 2019

Media och forskare dissar pulsträning i skolan.

Varför?
Ta del av det vetenskapliga stödmaterialet för skolor!
Pulsträning är viktigt för hjärnhälsa, kognition och studieprestation.
SvD, DNs ledarsida, HD och andra dagstidningar har beskrivit skolors arbete som ovetenskapliga.

Physical fitness and academic performance in middle school students.

Jag lyssnade på Dr Dale Browns föreläsning om medel- och högintensiv träning och varför det är viktigt i Idrott & hälsa på en stor konferens i Naperville, Illinois, USA. 
En av hans studier dök upp i flödet idag, ”Physical fitness and academic performance in middle school students”. Den visar att god kondition verkar stärka akademisk prestation hos barn.
Conlusion: Aerobic capacity and muscular endurance seem to positively affect academic achievement in middle school students.

Han hade även jämfört olika pulsutrustningar eftersom de måste använda de bästa i sin forskning. Vilken pulsutrustning är bäst? Jag vill inte göra någon reklam, men kontakta gärna PULS+ för mer information. 


tisdag 21 maj 2019

WHOs nya riktlinjer om hur man förebygger demens.

WHOs nya riktlinjer om hur man förebygger demens. Fysisk aktivitet är viktigt för alla och har många unika effekter. I synnerhet för våra äldre. Hur mycket? Vad? Hur? Du finner en del av svaren och mycket mer nedan och här.
RISK REDUCTION OF COGNITIVE DECLINE AND DEMENTIA: WHO GUIDELINES 2019.

RISK REDUCTION OF COGNITIVE DECLINE AND DEMENTIA: WHO GUIDELINES 2019.


måndag 20 maj 2019

Svensk friidrott: ”Hela Sverige på fötter” 23 maj.

Svensk friidrotts manifestation den 23 maj uppmanar alla att bryta stillasittandet och röra på sig mer. ”Hela Sverige på fötter” bygger på att regelbunden fysisk aktivitet och rörelse har stora effekter för hälsan, både förebyggande och lindrande. På ett sätt ”världens bästa medicin och vaccin”. Gör vad du vill, så länge du rör på dig. Ta med dig dina vänner eller elever, och ta ställning för en positiv aktiv livsstil.

#sverigepåfötter @sverigepåfötter https://svenskalopare.se/sverige-pa-fotter/

Dans för hela kroppen.

Dansa på alla lektioner. Inte bara på idrotten. Just dance som brainbreak på teoritimmarna, morgondans innan skoldagen börjar och dans som integration är några populära exempel. Dans för äldre har många vinster. Det är socialt, aktivt och roligt. Så lätt. Så bra.
Tidningen Herald skriver om de positiva effekterna, och det spelar ingen roll om du är 6 år eller 66. Läs reportaget ”10 WAYS DANCING IMPROVES PHYSICAL AND MENTAL HEALTH” här.

söndag 19 maj 2019

7 goda vanor för personlig utveckling.

Det finns många teorier och teser. Skolor inspireras och väver in det i sin verksamhet. ”Sju goda vanor” är något som skolor använt sig av i mental träning, personlig utveckling och ledarskap. Den sjunde och sista goda vanan handlar om din hälsa dvs motion, sömn och kost och att man lär sig med hjärnan, hjärtat och själen. Alla delar måste vara med. Vilka är de andra sex goda vanorna, som du ska börja arbeta med? Det första du ska börja arbeta på är självkontroll. Det du gör, eller inte gör, leder till ett resultat. Du tar ansvar. Skyll inte ifrån dig på andra. Hur ska det fungera när Jantelagen regerar? Hm. Tillbaka till ruta ett: Det du gör leder till ett resultat...
Läs mer här.

lördag 18 maj 2019

10 års hälsoeffekter av 8 månaders träning.

Kondition är en färskvara. Vi tappar snabbt och det tar lång tid att bygga upp igen. På gymmet hör jag motionärer säga att det tar dubbelt så lång tid att bygga upp det man tappat, men i verkligheten tar det mycket längre tid än så.
Men en ny studie finner hälsovinster på cardiovaskulära systemet så långt som 10 år senare. Låter det för bra för att vara sant? Då är det oftast det. Hur aktiva var försökspersonerna efter studien? Läs hela studien.
Studien på drygt 100 personer menar att de som tränade medel- och högintensivt i 8 månader visade flest hälsovinster 10 år senare.
Alla är överens om att träning ger hälsovinster, men frågan om hur länge de sitter kvar är inte bevisat. Varför inte hela livet?
Stalltipset är att fortsätta motionera och röra på dig varje dag.

torsdag 16 maj 2019

Sleep is your superpower med Matthew Walker.

Det här är anledningen till att jag alltid börjar med sömn när jag pratar om hjärnhälsa.

Ni som följer bloggen har läst många inlägg om sömn genom åren, eftersom den är så otroligt grundläggande för hur vi mår och presterar. Socialstyrelsen rapporterade förra året att sömnproblemen bland unga har ökat kraftigt. I den negativa trenden sticker unga flickor ut mest. Det kan finnas många anledningar och en populär förklaring brukar vara stress och sociala media. Tonårsflickor är också den grupp som rör på sig minst, bara 14% kommer upp i de rekommenderade 60 minuterna rörelse/dag.

Det går inte att prata om hjärnhälsa, kognition och studieprestation utan att prata om sömnens betydelse.

Matthew Walker, känd från Skavlan, berättar om att sömn är din superkraft. Han sammanfattar det bra, och den här korta videon från TedX borde alla se. Länken hittar du här.

Sleep is your life-support system and Mother Nature's best effort yet at immortality, says sleep scientist Matt Walker. In this deep dive into the science of slumber, Walker shares the wonderfully good things that happen when you get sleep -- and the alarmingly bad things that happen when you don't, for both your brain and body. Learn more about sleep's impact on your learning, memory, immune system and even your genetic code -- as well as some helpful tips for getting some shut-eye.

PULS+ är inte bara en blogg, utan arbetar i högsta grad med att utveckla synen på fysisk aktivitet för alla.



Puls+ är inte bara en blogg, utan arbetar aktivt med mer fysisk aktivitet för barn, ungdomar och vuxna. Tidslinjen visar i grova drag PULS+ utveckling. Det har varit en lärorik resa, och det är fantastiskt att ha bidragit till utvecklingen både nationellt och internationellt.

måndag 13 maj 2019

Even light exertions can slow down ageing of the brain, activity-tracker data indicates.

En studie på medelålders personer visar att så lite som 1-2 minuters lätt fysisk aktivitet ökar hjärnvolymen. En promenad eller hushållsarbete påverkar hjärnan. Efter 60 minskar hjärnan med 0,2% men fysisk aktivitet ökar hjärnvolymen. Rörelse av alla de slag räknas. Daglig rörelse är guld värd för att hålla hjärnan ung.

”Our study result don’t discount moderate or vigorous physical activity as being important for healthy ageing. We are just adding to the science, suggesting that light-intensity physical activity might be important too, especially for the brain,” said Dr Nicole Spartarno.

Studien har sina begränsningar och jag rekommenderar som vanligt att man läser hela studien. Forskning har inte klarlagt hur länge och ofta och i vilken intensitet man ska arbeta. Vill du veta mer om fysisk aktivitet och hjärnan för gammal som ung, så kontaktar du PULS+.

Ny rapport: Unga pojkar föreningsidrottar mindre.

Centrum för idrottsforsknings rapport visar: ”Idrottandet minskar bland barn 7–12 år. Nedgången är särskilt stor bland pojkar”. Det är mycket förvånande och en ny oroväckande trend. Man vet inte anledningen till minskningen, men det finns väl annat som lockar dagens barn?
Läs mer här.

Läkartidningen: Elever utan betyg och den ökande ohälsan hos barn och ungdomar är en tickande bomb.

Flera läkare, överläkare, professorer skriver ett nyanserat och viktigt inlägg i Läkartidningen. De anser att det söktryck som barn- och ungdomspsykiatrin bågnar under i dag hade kunnat undvikas genom förebyggande och tidiga hälsofrämjande insatser i skolan.

”Det söktryck som barn- och ungdomspsykiatrin sviktar under hade kunnat undvikas genom vetenskapligt underbyggda förebyggande och hälsofrämjande insatser. För att läkarkåren ska kunna bidra till att vända ohälsotrenden krävs förtroendefullt samarbete med skolans professioner och vårdnadshavarna. Skolmyndigheterna bör inte exkludera utan välkomna skolläkare och andra medicinska professioner med kunskap och erfarenhet i det förebyggande hälsoarbetet.”

”Omkring 18 000 unga (16 procent) lämnar varje år grundskolan utan godkända betyg. De är, tillsammans med den ökande ohälsan bland barn och unga, en tickande ohälsobomb.”

söndag 12 maj 2019

Hur mäter och utvärderar man ett projekt? Varför behövs det alltid mer forskning?

Under åren har jag mött många skolor som berättar om sina lyckade rörelseprojekt. Skolorna rapporterar nästan alltid positiva siffror, vilka ibland sprids och uppmärksammas runtom i landet. Jag har ofta reagerat på att man hyllar skolors arbete, utan att begära information om hur de kommit fram till sina resultat och slutsatser.
Dessa slutsatser granskas och kritiseras idag av media och forskare, vilket är positivt på sitt sätt. Det är inte någon mening med att inspireras och kopiera andra skolors arbete om de är dåligt utvärderade. Men ingen kan ta ifrån att ett lyckat projekt är ett lyckat projekt på den berörda skolan. Pulsprojekt, morgondans för ökad koncentration, brain breaks mm är några bra exempel på hur man kan införa mer fysisk aktivitet i skolan.
Måste man utvärdera utökad fysisk aktivitet? Min åsikt är att det beror på vad syftet är. Om en skola inför pulsträning för bättre arbetsminne, arbetsro, koncentration, studieprestation, högre betyg eller inlärning, så anser jag att det behövs av den anledningen att det, beroende på hur ni designat projektet, kanske inte finns vetenskapligt stöd för ert arbete.
Forskare är ett speciellt skrå med sin egen agenda. De skulle behöva göra en stor ambitiös kontrollerad studie med ett par hundra skolor, där det är stor skillnad på fysisk aktivitet på försöks- och kontrollgrupp. De randomiserade studierna som finns idag är för små.
Det är forskarnas uppgift att begära pengar och resurser, och det svagt att de ligger så långt efter. Det räcker dessutom inte med en bra studier, utan de ska dessutom testas av andra. Om de får liknade resultat, så kan tesen bevisas.
Men en annan hinner dö innan forskarna fått ändan ur vagnen. Men det finns lovande forskning.
Om du vill veta mer så kontaktar du PULS+.

torsdag 9 maj 2019

Myter om tonårshjärnan.

Det florerar en mängd artiklar om tonårshjärnan. Schablonbilden är inte speciellt positiv. Vad är sant och vad är en myt? Tonårshjärnan är en guldklimp med sina möjligheter och brister. Både vuxna och tonåringarna har mycket att vinna på att känna till vad som pågår. Vad vet du?
Kontakta PULS+ för en utbildning i hjärnkunskap.

Testa dig. Sant eller myt?
1. Du använder bara 10% av din hjärna?
2. Korsord håller din hjärna ung?
3. Vissa använder vänster hjärnhalva mer (logik) och andra höger hjärnhalva (kreativ).
5. Hjärnskador är alltid permanenta.
6. Alkohol dödar hjärnceller.
7. Mozartmusik påverkar fostret, så det blir smartare.
8. Vuxna bildar inga nya hjärnceller.
9. Pulsträning bildar nya hjärnceller.
10. Pulsträning i högre intensitet ökar blodflödet till hjärnan med 20%.

Nördig podcast om hur vi forskar och arbetar med evidens.

Lektor Morten Sager, vetenskapsforskare på Göteborgs Universitet, gästar Tyngre.se där han pratar om evidens, interventioner i samhället i tex skolan som utvärderas dåligt, glappet mellan forskning och verklighet. Lite nördigt, men det ger en bild om svårigheterna. Vem har tid och resurser att göra tidskrävande utvärderingar i skolan när det satsas mindre?

onsdag 8 maj 2019

Framtidens träningsapp mäter vätskebrist, stress, uppmärksamhet, mjölksyra mm.

Sugen på att ta träningen till nästa nivå? Forskare vid KTH har utvecklat en mångfacetterad mätteknik, användbar i till exempel träningsappar, och som klarar av att upptäcka en rad tillstånd i människokroppen. Varför inte hålla koll på vätskebrist, stress, uppmärksamhet, mjölksyra, elektrolytbalans, njurproblem mm. Det kan motivera fler att röra på sig.
Eller leder all teknisk information till mer stress? Det bästa är kanske att lämna mobil och pulsband hemma, och njuta av tystnaden och känslan?

tisdag 7 maj 2019

Rapport idag: Det finns inte bevis för att pulsprojekt ger bättre betyg.

Rapport hade pulsträning på nyheterna idag. Rapport tog upp den brittiska metaanalysen, som jag skrivit om tidigare, som visar att interventioner i skolan inte förbättrar betyg och inlärning. Jag har skrivit om kritiken mot pulsprojekt och dess effekter på inlärning ett tiotal gånger. De kritiserar ”Napervillemetoden” där 20 minuters pulsträning förbättrar resultat i matte osv. Jag har poängterat att   Napervilleprojektet inte är en vetenskaplig studie ända sen 2014. Varför tror media och forskare att vi annars bestämde oss för att försöka mäta vårt pilotprojekt. Men det verkar inte gå igenom i mediebruset.
Se inslaget: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/pulstraning-i-skolan-populart-men-studier-dissar-effekterna
Jag har satt ihop ett stöd för skolor om pulsträning. Vad är bevisat? Varför har pulsträning en viktig plats i skolan? Hur påverkar pulsträning barn och ungdomars hjärnor. Till min hjälp har jag ingen mindre än professor Charles Hillman, USA, som publicerat flest artiklar i ämnet i världen. Bygg din verksamhet på vetenskaplig grund. För många, även journalister, läser rubriker och bygger sin uppfattning på det. Fysisk aktivitet är ingen mirakelmetod, men har enormt många effekter på kropp, psyke, socialt och hjärna. Även Rapport blandar begrepp. Pulsträning. Pulsprojekt, Bättre betyg. Studieresultat. Interventioner. Studieprestation. God kondition. Inlärning. Regelbunden träning. Akut fysisk aktivitet. Vad handlar det om egentligen? Varför uppmärksammas en metaanalys på 13 studier av alla större medier?

Vill du få del av Stödmaterialet för barn och ungdomar, så kontaktar du PULS+.





Repris på bra metaanalys sprids på sociala media.

Ett reportage om en bra metaanalys som visar på samband mellan fysisk aktivitet och studieprestation  sprids återigen på sociala media. PULS+ skrev om metaanalysen redan 2017.
Läs reportaget från Forbes här och hela metaanalysen här. Den tål att läsas igen. Det bör påpekas att en metaanalys från 2019 visade på ingen effekt. Vem ska man tro på? Vad är det för skillnad på de olika metaanalyserna? Kontakta PULS+ för mer information.

Bra podcast om hur mobilen påverkar hjärnan.

Jag kan rekommendera en bra podcast med där bl.a. Anders Hansen diskuterar skärmtid och mobiler med Nora Volkow, en av världens mest respekterade hjärnforskare. På med promenadskorna och hörlurarna och lyssna på hur vi förändrat vårt beteende på extremt kort tid!

SVT: Emma Frans slår hål på myterna: Så mycket skärmtid är dåligt .

Skärmtid, popcornhjärnan och skärmhjärnan diskuteras flitigt och det framförs krav på mobilförbud i skolan osv. Vad är sant och vad är myt? WHOs nya rekommendationer som jag skrev om tidigare är inte vetenskapligt belagda, utan bygger på försiktighetsprincipen. Rekommendationerna ska därmed tas med en nypa salt. Som vanligt ska man ha kunskap och inte bygga sin uppfattning på rubriker och diskussioner i kaffesoffan.
Se SVT-inslaget här.


söndag 5 maj 2019

Delar av hjärnan kan somna – fast du har ögonen öppna.

Du kan vara vaken och sova samtidigt, enligt ny forskning. Gränsen är oskarp och kan ha drabbat dig när du tex kör bil. Hjärnan är verkligen förunderlig och forskningen tar hela tiden nya steg.
Vi skiljer oss mycket från djuren där tex delfiner kan sova med en hel hjärnhalva i taget. Sömn är en av de goda vanor som PULS+ arbetar med för bättre välmående, hälsa och inlärning.

lördag 4 maj 2019

Feeling forgetful - take a nap.

Visst, hjärnan är byggd för att glömma saker. Med det sagt, så kan både fysisk aktivitet, sömn och flera andra faktorer påverka minnet. Hur kan du träna upp ditt minne? Ta en tupplur, som Einstein, eller sov på saken. Det kan hjälpa.


fredag 3 maj 2019

SvD: Så får du fart på lågaktiva barn.

SvD, som kritiserat pulsprojekt och Napervilles arbete, har publicerat en artikelserie om problemet med lågaktiva barn. Vad har SvD och deras experter för lösningar på barn och ungdomar som är inaktiva upp mot 70% av sin vakna tid?
Här kommer ett axplock från dom som vet (lite ironi):
1. Vi måste jobba på samhällsnivå, inte individnivå. Stadsplanering och vara utomhus.
2. Större skolgårdar och utflykter ger mer fysisk aktivitet.
3. Aktiva föräldrar får mer aktiva barn. Var aktiv med ditt barn.
4. Ha fler lektioner utomhus.
5. Utjämna socio-ekonomiska skillnader med aktiviteter tex på morgonen innan skolan börjar.
Inga nyheter, utan självklarheter för oss som arbetar med barn och ungdomar. Hoppas media och experterna kan påverka beslutsfattarna? Tills dess fortsätter fotfolket att arbeta med varje elev för bättre välmående, hälsa och inlärning. Givetvis måste man samarbeta för att lyckad på individ-, grupp- och organisation/samhällsnivå.
Morgonaktiviteterna som SvD tar upp som ett bra exempel är precis det de kritiserade som ovetenskapligt. Men det är en helt annan historia. Klart är att stillasittandet är ett problem och att det finns många förstå-sig-påare. Men det är färdigsnackat. Upp och hoppa! Nu är det handling som krävs.

onsdag 1 maj 2019

Vad händer i din hjärna och kropp om du inte sover tilltäckligt?

Sömn påverkar oss enormt mycket. Lyssna på hjärnforskaren Matthew Walker, som berättar om hur sömnproblem kan ge negativa effekter på minne, immunförsvar, hjärt- och kärlhälsa mm. Han är känd från Skavlan och boken Why we sleep. Viktigt för gammal som ung.

Minns när jag träffade Dr Kelley från Oxford University i Helsingborg 2015, och han förespråkade senare skolstart för våra tonåringars hälsa och inlärning. Men det är svårt att gå gehör för det i dagsläget. Det kanske ser annorlunda ut om 20-30 år? Lite kuriosa, Albert Einstein uppgav att han sov 10 timmar/natt plus en tupplur på dagen.

Matthew Paul Walker is an English scientist and professor of neuroscience and psychologyat the University of California, Berkeley. His research focuses on the impact of sleep on human health and disease. He was previously a professor of psychiatry at Harvard Medical School. He is also the founder and director of the Center for Human Sleep Science (Wikipedia).