Mindre risk för diabetes typ 2 av relativt små förbättring av kondition och styrka.

Diabetes ökar lavinartat runtom i världen. Kosten har givetvis stor betydelse. Nu visar en ny meta-analys och systematisk översikt att god kondition och muskelstyrka motverkar diabetes typ 2. Fysisk aktivitet har många vinnare.

”Cardiorespiratory fitness, muscular strength and risk of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis.
Relatively small increments in cardiorespiratory fitness and muscle strength were associated with clinically meaningful reductions in type 2 diabetes risk with indication of a linear dose–response relationship for cardiorespiratory fitness”. Läs studien här.

Folkhälsomyndigheten: Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn

Ny studie visar att:
- Graden av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är för låg hos de flesta.
- 11-åringar är inaktiva 67% av sin vakna tid.
- 15-åringar 75%.
- Det är angeläget att göra insatser för mer fysisk aktivitet, i synnerhet hos flickor och tonåringar (som jag tjatat om det!).
- Möjlighet till fysisk aktivitet i sin vardag.
- Små förändring kan ge stor effekt.
- Skolan bidrar bara med 35% av den fysiska aktiviteten på medelintensiv zon.

Det här är intressant:
”Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god.

– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet. Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare, säger Marita Friberg.”

”PUBLICERAT 29 APRIL 2019
Barn och unga sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla under större delen av sin vakna tid. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten där skolelever har burit aktivitetsmätare. Resultaten visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.”

Läs mer här: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/ny-studie-visar-pa-vikten-av-insatser-for-mer-fysisk-aktivitet-bland-barn/

1 timme fysisk aktivitet eliminerar de skadliga effekterna av 8 timmars inaktivitet.

Ulf Ekelund anses som en av världens största experter på fysisk aktivitet. Här är en bra illustration på hans senaste forskning på 1 miljon personer, som visar på vikten av att röra på sig varje dag. Gärna pulshöjande.
1 timme gör stor skillnad. Rör på dig! Varje dag.

Nedan en bra bild, och en kommentar från Örjan Ekblom, GIH. Det finns stora individuella skillnader. Läs hela studien här.

Ny studie: Stress påverkar vikten. Blir man tjockare av stress?

Sitter överviktskilona kvar trots dieter och kalorijagande? Jag skrev om stress, viktuppgång och den komplicerade biokemin för några veckor sedan. Idag skriver SVT om det: ”Långvarig stress kan göra att vikten ökar. Det visar en ny djurstudie från Australien.
– Det är ju inte så enkelt som att bara räkna kalorier utan det är ganska komplicerad biokemi, säger svenska överviktsforskaren Erik Hemmingsson”.
Läs mer här och här.

Aktiva klassrum (Moving classrooms) och mer idrottslektioner förbättrar barns matematik, enligt ny studie.

Classroom-based physical activity improves children’s math achievement – A randomized controlled trial.Conclusion.The findings of this large RCT among 7-year-olds suggest that integration of physical activity into math classes over a school year improved academic achievement in math skills. Furthermore, a combination of classroom-based physical activity and more physical education classes was the most beneficial for math ‘Moving classrooms’ may be an effective approach to improve academic results and general health in primary school.

Studien läser du här.

Första riktlinjerna för små barns fysiska aktivitet, stillasittande, skärmtid och sömn av WHO.

Fakta. Första WHO-riktlinjerna för små barn

Barn under ett år bör:

Få minst 30 minuters fysisk aktivitet av olika typ under dagen, till exempel genom att leka på golvet.

Inte vara stillasittande i mer än en timme och dessutom inte spendera någon tid vid skärmar.

Sova 14-17 timmar per dag mellan 0-3 månader, och 12-16 timmar per dag mellan 4-11 månader. Denna tid inkluderar vilopauser.

Barn mellan ett till två år bör:

Få minst 180 minuter fysisk aktivitet av olika typ under flera tillfällen under dagen, ju mer desto bättre.

Ettåringar bör inte vara stillasittande i mer än en timme eller spendera någon tid framför skärmar. För tvååringar rekommenderas max 60 minuters skärmtid per dag.

Sova mellan 11-14 timmar per dag, vilket inkluderar vilostunder och regelbundna sovtider.

Barn mellan tre till fyra år bör:

Få minst 180 minuters fysisk aktivitet av olika typ under dagen. Av dessa bör minst 60 minuter vara av måttlig till hög intensitet.

Inte vara stillasittande i mer än en timme samt spendera mer än 60 minuter framför skärmar.

Sova mellan 10-13 timmar per dag, vilket inkluderar vilostunder och regelbundna sovtider.

Läs mer https://www.dn.se/nyheter/sverige/who-sa-mycket-bor-sma-barn-rora-pa-sig/.

Neurodidaktik och hjärnkunskap för bättre måluppfyllelse.

Hur kan man förbättra inlärning? Didaktik och pedagogik utvecklas och förändras kontinuerligt, och det finns inte en sann mirakelväg. Men om vi valt en optimal metod och väg så ska man hålla fast vid den för att nå målet. Ur hjärnans perspektiv måste grunderna om ”överlevnad och känslor” beaktas innan den är optimerad för inlärning. Tex kan raster skapa oro, och det tar tid innan eleverna kan koncentrera sig på nästa lektion. Hur agerar pedagoger då?

Lärarstuderande borde läsa neurodidaktik. Elever borde få veta hur deras hjärna fungerar.

Hjärnforskare förespråkar hjärnkunskap och lyfter fram att eleverna bör lära sig hur de kan förbättra sin koncentration, stress och metakognition. I Finland har man ämnet Hälsokunskap. Varför inte kombinera?

De äldre eleverna kan tex arbeta med fördjupade kunskaper om hjärnan, minnet, personlig utveckling, studieteknik, mental träning, kreativitet, fysisk aktivitet, goda livsstilsvanor, growth mindset, empati, sömn, vänner, stresshantering, tonårshjärnan, psykisk ohälsa, ångest, positiv självbild, kommunikation, problemlösning mm.

Vissa delar bör vara obligatoriska och andra valbara.

Innebär inte det en extra börda och mer stress att införa hjärnkunskap på schemat?

Nej tvärtom. Forskarna säger att:

• Studierna ökar med mindre ansträngning.
• Eleverna tillgodogör sig undervisningen bättre.
• Resultaten blir bättre i många ämnen.

Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

Goda vanor för bättre hälsa, välmående och lärande.

VAD SKULLE DU HELST VILJA FÖRBÄTTRA I DITT LIV JUST NU?

1. Karriär, företag, studier
2. Mental hälsa
3. Relationer, kärlek, vänner
4. Fysisk hälsa
5. Ekonomi

Välj en siffra.
Du får bara välja en.

Aktiv skola i Finland.

Se en kort och inspirerande video från Finland, som satsar på en aktiv skola för bättre hälsa och prestation. Här ett exempel från mellanstadiet.

Norsk studie: To timer ekstra fysisk aktivitet og kroppsøving i uken kan gi flere positive effekter for barns fysiske og psykiske helse.

Norska idrottshögskolan mfl har genomfört studien School in motion, som visar att mer fysisk aktivitet stärker hälsa och lärandet. Den är genomförd på 2000 elever på 29 skolor och de använde sk accelerometer för att mäta rörelsen objektivt. De fick två timmar mer fysisk aktivitet/vecka under ett år. Liknande studier har inte gett några resultat. I den här studien genomfördes nästan 80% av den fysiska aktiviteten, vilket är en bra siffra. Det visade sig att eleverna rörde sig 6-8 minuter mer i medel- och högintensiv zon varje dag. De små ökningarna gav positiva resultat, och deltagarna hade tex 1-3 poäng mer på de nationella proven.

Forskarna såg även förbättring i inlärningsmiljö mm.

”Hovedfunn:
To timer ekstra fysisk aktivitet og kroppsøving har effekt på læring.
Effektene av økt fysisk aktivitet avhenger av hvordan den gjennomføres.”

”Mer aktivitet gir fart i læringen.

Skoleungdom som får røre seg mer, lærer bedre. Mer fysisk aktivitet betyr bedre læringsmiljø; det slår til og med ut på nasjonale prøver. Bare noen minutter ekstra med skikkelig aktivitet hver dag, er nok.”

”Dette kan tyde på at aktivitet har best virkning om den er av en viss intensitet. Det var hos disse ungdommene at alt ble bedre - både læring, læringsmiljø, fysisk form og aktivitetsnivå.

Läs även mer på regeringen.no. Intressant läsning!

Studien här!

Skolverket: Det finns ett STARKT dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa

Skolverket har talat!
”Dubbelriktat samband mellan lärande och hälsa. Det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa. Goda resultat leder till bättre hälsa samtidigt som god hälsa ger bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen, det visar forskningen. Huvudfokus i Kunskapsöversikten Hälsa för lärande – lärande för hälsa är att öka förståelsen för hur lärande och hälsa påverkar varandra samt att förtydliga det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som hela skolans och förskolans gemensamma uppdrag.”

Intressant formulering helt i linje med PULS+ Utvecklingsarbete sedan 2014: ”Ett återkommande utvecklingsområde med det hälso­främjande arbetet är att det måste kopplas tydligare till undervisningen.”

Move more to live longer. Ny stor svensk studie uppmärksammas!

”Take the stairs, cycle to work, or exit the metro a station early and walk.”
European Association of Preventive Cardiology Risk Factors and Prevention 12 April 2019: Improving fitness doesn’t require doing activities you don’t like.

“People think they have to start going to the gym and exercising hard to get fitter,” said study author Dr Elin Ekblom-Bak, of the Swedish School of Sport and Health Sciences in Stockholm. “But it doesn’t have to be that complicated. For most people, just being more active in daily life – taking the stairs, exiting the metro a station early, cycling to work – is enough to benefit health since levels are so low to start with. The more you do, the better”.

Redigerat: Idag skriver alla större medier om den stora svenska studien med rubriker som ”Rör dig lite mer - och lev längre”. God kondition motar sjukdomar och död. Framförallt är resan dit bättre. Samtidigt såg jag att nya regeringen tagit bort stödet för att äldre ska motionera och vara aktiva, trots att alla vet hur viktigt det är för våra gamla. Man tar sig för pannan.
Läs även: Svenskarnas kondition har försämrats kraftigt.

Stå eller sitta på jobbet? Så här säger forskningen om effekterna.

Ståbord är bättre för inlärning och hälsan, eller? Det finns många myter.

Läs ett riktigt bra reportage med en av våra bästa fysiologer Ulf Ekelund. Han säger bland annat att ”ur ett hälsoperspektiv är det viktigare att bryta på stillasittandet med fysisk aktivitet. Inte med att stå stilla”. Än en gång är det den fysiska aktiviteten som är poängen. Investera i mer fysisk aktivitet. Det är både billigt och effektivt.

PS. Jag har skrivit om en studie som Ekelund deltagit i, som visar att en timmes fysisk aktivitet motverkar hälsorisken med åtta timmars stillasittande. Det är en riktigt bra studie. Läs den.

1 timmes mindre sömn ökar risken för fetma med 9%, enligt ny metaanalys.

”Short sleep duration significantly increased the risk of obesity. Compared with 7-h sleep duration per day, the risk of obesity increases 9% for each 1-h decrease in sleep duration.”

Det finns ett samband mellan sömn och fetma.

Vill du veta mer om sambanden? Hur allt hänger ihop? Kontakta PULS+.

Inflammationer i tarmen påverkar hjärnan.

PULS+ har under alla år stått upp för the body-brain connection. Alltmer forskning visar att inflammationer i tarmarna kan leda till depression. Hur påverkar livsstilsvanor som kost hjärnans funktioner? Inflammationer kan orsaka läckage i blodkärlen. Hur fungerar vi egentligen?
Idag är skärmtid, precis som PULS+ förutspådde i januari, ett stekhett ämne. Om du vänder blicken mot kost & hälsa, så är inflammation ett av de aktuellaste ämnena.

Föreläsningen Strong Body Strong Mind ger er forskning om hur livsstilsvanor påverkar hjärnan. Det är helt unik holistisk föreläsning för gammal som ung.

Pulsstudien på Kristianstad Högskolas forskningsplattform för "Lärande i samverkan".

Läs mer om Pulsstudien i Helsingborgs Stad. Det handlar om praktiknära forskning med elever i årskurs 7. En uppföljningsstudie på åttaåringar pågår.
Resultaten är klara, men det tar lång tid att peer-viewa den och att få artikeln publicerad i en etablerad tidskrift. Många har hört av sig, men vi får ha mycket tålamod.
Här kommer mer information från Kristianstad Högskola om studien:

Effekten av pulshöjande aktiviteter för elevers koncentrationsförmåga och arbetsminne i matematik.
Vi vill se om fysisk aktivitet kan förbättra elevers prestationer i matematik. Fram för allt vill vi undersöka hur pulshöjande aktiviteter påverkar elevernas koncentrationsförmåga och arbetsminne, vilka är särskilt viktiga för att elever ska prestera bättre i skolan (Klingberg, 2017)
När det gäller skolarbete, så varierar behovet av koncentrationsförmåga och arbetsminne beroende på vilka aktiviteter som genomförs i klassrummet. Här saknas emellertid kunskap om kopplingen mellan pulshöjande aktiviteter och olika (kognitiva) aktiviteter i ämnet. Det är denna koppling vi vill undersöka.
Men det är samtidigt viktigt att veta att det faktiskt är den fysiska aktiviteten som bidrar till förbättrade prestationer hos eleverna och att den i så fall knyts till aktiviteter som drar nytta av en ökad koncentrationsförmåga och arbetsminne, om lärare och elever ska lägga tid och kraft på detta.

Läs mer här.

Morgondans engagerar hela landet!

Tågaborgskolan fick flytta in den populära utomhusdansen efter att grannar klagat. Det engagerade människor runt om i landet och barnen får nu fortsätta 10-minutersaktiviteten innan första lektionen startar. Tågaborgskolan arbetar med mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen och dansen har lockat upp emot 200 elever. Keep on dancing!

Länk: https://www.hd.se/2019-04-08/tagaborgsskolan-engagerar-i-hela-landet-nu-borjar-de-dansa

Alla skolor bör arbeta efter hur hjärnan fungerar.

Hjärnan prioriterar information på 3 nivåer - överlevnad, känslor, kognition. I den ordningen.
Tyvärr kommer några elever till skolan i överlevnadsläge, många i känslomässig och emotionell obalans samtidigt som pedagogerna önskar dem att vara i kognitivt läge. Skolan och pedagogen måste börja med frågan "vad gör du för eleven när hen kommer in i klassrummet?

Det finns skolor som arbetar utifrån detta och det är intressant att följa deras arbete. Vill ni veta mer? Kontakta PULS+ (Arne.kastenbom@gmail.com)

World Health Day 2019.

Health is a human right; it’s time for health for all.

World Health Day April 7, 2019.

Eat Move Sleep

Ni såg kanske reklamen om Eat Move Sleep i samband med fotbollslandskampen mellan Norge och Sverige? Den nationella kampanjen ska få Norges barn och ungdomar att vara mer fysiskt aktiva, äta nyttigare och sova bättre. Dags för Sverige att ta efter?
”EAT MOVE SLEEP - En nasjonal offensiv for bedre helse og økt livskvalitet.
Nå setter vi fokus på helheten i det som skaper sunnhet, god helse og livskvalitet for oss mennesker – nemlig kombinasjonen av kosthold, fysisk aktivitet og søvn. Hver for seg er de viktige, sammen er de nøkkelen til positiv forandring. Derfor lanserer BAMA, Norges Fotballforbund og Eat Initiative det nye inspirasjons- og kunnskapskonseptet Eat Move Sleep”.

GIH,KI,GenPep mfl i DN Debatt. ”Barn och unga rör sig för litet och äter för onyttigt”

DN DEBATT 3/4.

Sju experter från GIH, GenPep, KI, Sahlgrenska mm skriver ett debattinlägg i gårdagens DN.
”Många unga rör sig för litet, äter för onyttigt och ägnar stor del av sin tid till att titta på skärmar i stället för att röra sig. Det visar Pep-rapporten 2019 som publiceras i dag. Barn till låginkomsttagare är särskilt utsatta och utvecklingen går i fel riktning. Nu behövs tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för att vända utvecklingen, skriver Carolina Klüft, med flera.

Enligt den svenska folkhälsopolitiken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och eliminera de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Trots det visar Pep-rapporten 2019, som publiceras i dag onsdag, att såväl socioekonomiska faktorer som kön och ålder spelar stor roll för barn och ungas fysiska hälsa.”

Inte mycket nytt i rapporten (byggd på enkäter) men den bekräftar tendensen som vi sett i ett par decennier. Skolan har en viktig roll. Både hälsa och fysisk aktivitet har blivit en klassfråga. Skolor och vissa kommuner genomför satsningar ofta med hjälp av eldsjälar.

Än en gång kan man läsa att tonåringarna rör på sig minst av alla. Ingen vill ta i den här gruppen, utan satsningarna läggs för de yngre. När ser vi resultat av det på ungdomarna? Eller tänker beslutsfattarna helt fel när de inte vill satsa på tonåringarna, som är det största problemet? Det kan tyckas vara fegt. Passar på att ge GIH en känga, som tappat beslutfattarnas öra. Forskning är viktigt, men de behöver agera nu!

Jag har tagit upp det förr. Det finns mycket att förbättra i Sverige: 

”Flera länder har antagit tydliga nationella ramverk och strategier, men sådana tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner saknas än så länge i Sverige. Vår förhoppning är att de senaste årens studier, som alla visar att barn och ungas fysiska hälsa försämrats, kan få makthavare att vakna upp och agera för att tillsammans vända utvecklingen.”

Läs debattinlägget här.

Norska barn och ungdomar sitter fortfarande för mycket!

Ungkan-undersökningen på ca 9500 barn i åldrarna 6, 9 och 15 år visar att de fortfarande sitter still för mycket! Barn och ungdomar har inte blivit mer aktiva trots tydliga mål för ökad fysisk aktivitet. Trenden är bekymmersam och forskarna såg liknande siffror i undersökningarna 2005 och 2011.
En skillnad är att 9-åringar är mindre fysiskt aktiva nu. Helsedirektoratets rekommendationer är att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva i medel- och högintensiv zon i minst en timme/dag. Inte ens hälften av 15-åringarna når det målet. Forskarna menar att så lite som 10-minuter pulsträning/dag i skolan skulle göra stor skillnad.
Kanske dags att sluta snacka och börja agera på bred front!! 14 år av ökat stillasittande och fysisk inaktivitet. Jisses!

Källa: Norska idrottshögskolan.
(Deltagarna gick med aktivitetsmätare i en hel vecka, vilket ger mer objektiva värden än enkäter).

Pep-rapporten 2019 i linje med andra rapporter om barn och ungdomars fysiska aktivitet och vanor.

PEP-RAPPORTEN 2019 VISAR ATT:
• Andelen som rapporterar att de når rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet per dag är större i denna studie än i andra studier, men mönstren från andra undersökningar går igen – flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Detta trots att de flesta tonåringar anger att de tycker om att röra på sig.

• De flesta barn går regelbundet på någon form av organiserad fysisk aktivitet, men det finns stora socio- ekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern.

• Barn och unga vet ofta vad som är nyttigt att äta, men få följer kostråden. Endast fyra av tio barn har angett att de äter grönsaker varje dag och två tredjedelar anger att de oftast eller nästan alltid äter mjukt, vitt bröd.

• Stillasittande med skärmar är en tuff konkurrent om barn och ungas tid – sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.

• Ungefär fyra av tio barn och unga i studien har angett att de har någon typ av fysisk aktivitet i skolan utanför idrotts- undervisningen, exempelvis rörelsepauser under lektionen, men skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är stora.

• Vuxna förebilder är viktiga för såväl fysisk aktivitet som matvanor. Barn till aktiva föräldrar rör sig mer själva, och barn som äter middag tillsammans med vuxna får i sig mer grönsaker och fisk.

Pep-rapporten är en enkätundersökning av hur mycket svenska barn och unga i åldrarna 4-17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna.

Källa: Pep-rapporten.

Ny studie visar att pulsträning förbättrar hjärnans exekutiva funktioner!

Mars 26, 2019:
Pulsträning förbättrar de exekutiva funktionerna hos vuxna mellan 20-67 år.

• De äldre fick större effekt än de yngre.
• De som tränade kondition fick tjockare hjärnbark i frontalloben än de som bara stretchade.
• Deltagarna hade sämre kondition är genomsnittet.
• Pulsträning upp till 75% av max fyra ggr/vecka i 6 månader verkar ge effekt på hjärnan.
• Ingen effekt på minnet dock.

Källa: Jama Network

För mer info om fysisk aktivitet och hjärnan, så kontaktar du PULS+ på arne.kastenbom@gmail.com