Fysisk aktivitet är viktigt för barns hjärnor, kognition och studieprestation.

Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet och goda vanor (sömn, stress, kost, repetition, god kondition mm) påverkar hjärnan så kontaktar du PULS+ (Arne.kastenbom@gmail.com). 

PULS+ bygger på aktuell vetenskaplig grund och vill även inspirera till mer daglig allsidig fysisk aktivitet. En stor del av den ska vara pulshöjande enligt de internationella riktlinjerna. 

PULS+ har ett stort nätverk av forskare. Några av dem är på allra högsta nationella och internationella nivå. En av dem har publicerat flest artiklar i världen om hur fysisk aktivitet påverkar barns hjärnor.
Vänta nu. Har du suttit och stirrat in i skärmen för länge? Släpp allt och rör på dig. Drop everytning and move! March calender:

Trött på dieter? Ligger julens extrakilon kvar? Då är det dags att tänka om. Stress orsakar övervikt! Sambandet mellan stress, kost, vikt och fysisk aktivitet.

Har du provat diet efter diet? Sitter extrakilona envist kvar trots att du kämpat med kalorier in och ut, fettsnåla produkter, kolhydrater, självsvält, pulver och nyårslöften? En undersökning visar att alla deltagare utom en i de första åtta säsongerna av serien Biggest Loser hade gått upp i vikt igen. Det verkar som att kroppen kämpar för att få tillbaka kilona efter 30 veckor av viktnedgång!
Stress påverkar din vikt på olika sätt, och sambandet mellan stress, kost, vikt och fysisk aktivitet är tilltrasslat.
För det första finns det olika former av stress. Akut stress kan leda till att människor går ner i vikt, medan kroniskt stressade tenderar att lagra fett och ökar risken för typ 2-diabetes och högt blodtryck.
Stressade personer gör dessutom ofta dåliga matval. Det tenderar att bli mer skitmat, eftersom det ger en snabb positiv känsla i hjärnans belöningscentrum,
För det andra kan stress trigga negativa känslor. Snabbmat, skitmat, alkohol mm kan minska ångest och nedstämdhet för stunden, men förvärrar det ofta på längre sikt.
För det tredje, så rusar våra kortisolnivåer när vi är stressade. Detta leder till att vår kropp lagrar fett och glykogen i levern, vilket vi ska kunna använda snabbt i en ”fly- eller fäkta”-situation. I dagens samhälle är den mesta av vår stress emotionell istället för fysisk. Vi använder helt enkelt inte dessa energireserver och vår kropp omfördelar den till fett kring vår midja. Viktökningen är ett faktum.

Fysisk aktivitet hjälper till att utnyttja de lagrade fett- och kolhydratreserverna och optimerar även kortisolnivåerna! Det allra bästa är att förebygga stress genom regelbundet fysisk träning. Det beskrivs ofta som en krockkudde mot stress.
Men det är inte så enkelt.
Träning kan paradoxalt nog ge motsatt effekt. Intensivt tränande kan faktiskt förvärra stressreaktionen vid långvarig kronisk stress. Meditation, yoga, näringsrik naturlig varierad kost mm hjälper oss att komma ur den onda cirkeln och ge återhämtning för både kropp och hjärna. Hjärtfrekvensen går ner, blodflödet till matsmältningssystemet ökar, fettet förbränns och man sover bättre.
Det är inte enkelt att bli av med extrakilona runt mage och lår, utan det krävs att du tänker om.
De allra flesta fokuserar på kosten, kalorier, dieter mm för att gå ner i vikt. Du går troligtvis ner några kilon initialt när du ändrar kosten, men är oftast tillbaka på ruta ett efter några månader. Andra går knappt ner alls.

Tänk om!
Du ska inte fokusera på dieter och kalorier för att gå ner i vikt.
Lägg istället fokus på att leva hälsosamt, så går du ner i vikt på ett naturligt, framgångsrikt och hållbart sätt. Det finns nämligen inte en perfekt diet eller en quick fix. Stress kan vara det som begränsar dig? Kroppen och hjärnan hänger ihop i ett komplext system, som ofta kallas för the body-brain-system.Vill du veta mer? PULS+ har ett holistiskt perspektiv - Strong Body Strong Mind.

Bra bild och lästips.

Pst! Visste du att efter långvarig kronisk stress kan man se förändringar i hjärnan. Vissa hjärnceller har förtvinats och försvagats. Vi ser utbränds kollegor runtomkring oss och det kan ta upp till djurvård innan hjärncellerna återhämtat sig.

Chefen vill att du svettas för lönen.

Svettlön på jobbet? Bra eller dåligt?
”Det viktiga syftet är att folk ska röra på sig. Vi sitter ganska mycket stilla i våra jobb”.
”Fysisk aktivitet ökar självskattad hälsa och minskar sjukfrånvaron. Samtidigt varnar forskare för enkla samband mellan träning och arbetsprestation”.

Läs ett reportage här.

DN Ledare idag: Räkna inte med att pulspass löser matteproblemen.

Fysisk pulshöjande aktivitet provocerar i så hög grad att till och med DN skriver om det i sin Ledare idag. Än en gång skjuter media högt och lågt, och missar vad det egentligen handlar om.
”Räkna inte med att pulspass löser matteproblemen”, patentmetod, Uppfinnar-Jocke, pulspass som genväg, ideala pulsintervall och pedagogisk bloddoping är argument som DN tycker är hör hemma på deras Ledarsida. Den starka och onyanserade reaktionen får mig att fundera på om mer fysisk aktivitet i skolan är ett hot? Jag försvarar inte olika lokala pulsprojekt och satsningar. Puls+ står för mer allsidig fysisk aktivitet där pulshöjande aktivitet stärker hälsa, välmående, hjärnhälsa, exekutiva förmågor och  olika tankemässiga förmågor mm. Ämnesövergripande projekt hör visst hemma i skolans värld. Om det används på rätt sätt. Men det är bara ett verktyg av många.
Varför tror DN och SvD att PULS+ samlat in data, genomfört analyser mm under alla år? Jo, för att vi inte vet.
Det är besvärande för SvD att de väljer att INTE låta en av de mest renommerade hjärnforskarna komma till tals. SvD fick kontaktuppgifterna och dörren stod öppen. Hjärnforskaren hade INTE försvarat lokala pulsprojekt, uttalanden och argument från olika håll, utan lagt fram vad som är vetenskapligt belagt. Det som SvD och DN nu kritiserar högt och onyanserat.
Det handlar om MVPA (medium and vigorous physical activity). Vad är vetenskapligt bevisat? Vad händer i hjärnan? Det finns dokumenterat. Och det står inte att pulspass är pedagogisk doping eller att  det finns ideala pulsintervall.
Kom igen nu.
Berätta hela bilden.
Mediadrevet är igång.
Äntligen!

Kontakta PULS+ för mer vetenskaplig (och inspirerande) information.

It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Fysisk aktivitet kopplat till hjärnan är ett kärt ämne. Det är fantastiskt att det diskuteras på alla nivåer. Jag tog återigen kontakt med professor Charles Hillman, som är en av de mest renommerade hjärnforskarna i världen, för att komma så nära sanningen som möjligt.

För det är väl den vi vill ha?

Jag kan meddela att han ger fortsatt energi att fortsätta arbetet med pulshöjande fysiskt arbete. Det finns ingen tvekan om det. Men var påläst och trovärdig.

Professor Hillman ingår i USA’s nationella kommitté som nyligen bestämt de nya riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn och ungdomar 2018. Det finns allt fler studier som visar att tex hjärnhälsa stärks. Läs det avsnittet!

Pulshöjande fysisk aktivitet är jättebra för barn och ungdomars hälsa, välmående och hjärna. Ingen genomför endast puls, utan alla former av träning och rörelse ska ingå. Men det finns mycket positivt när hjärtat börjar slå fortare!

Part 1: It’s true - physical activity can actually help you do better in school.

Ser ni citatet längst ner på bilden (från USA guidelines 2018)? It’s true. Det är sant! Eller? Vad är sant? Numera vill alla förståsigpåare göra sin röst hörda. Äntligen! Härligt!  

Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo.

Det här får du inte missa!!

SvD publicerar idag en mycket bra debattartikel av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet.
”Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

”Principerna om distraktioner, arbetsminne och inlärning är enkla och numera välkända. De har viktiga implikationer för hur skolans arbete borde organiseras. De indikerar att vi borde sträva efter en klassrumssituation som är lugn och fri från distraktioner. Forskningen tyder också på att vi borde vara väldigt försiktiga när det gäller att introducera nya distraktioner, såsom en dator framför ögonen på en 16-åring, med alla dess möjligheter till webbsurfande, sociala medier och Youtube-tittande.Studenterna som haft sin laptop öppen presterade 30 procent sämre än de som inte använt datorn. Man har gjort en rad uppmärksammade studier om att läsning på skärmar är mer krävande.”

Läs hela reportaget här.

Morgonstund har guld i mund.

Efter en föreläsning i förra veckan, så diskuterade vi vikten av promenader för äldre. Morgonpromenader tog fram som ett exempel och jag kom att tänka på den här nya studien från 2019. Läs ”Morning exercise mitigates the impact of prolonged sitting on cerebral blood flow in older adults”.

Morgontimmarna är guld värda.

Vad säger forskningen om fysisk aktivitet för barn och ungdomar?

De senaste rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn, ungdomar och vuxna. Vad säger forskningen? Vad vilar på en vetenskaplig grund? Här har jag plockat ut några fakta från US Guidelines 2018. Rekommenderar alla att läsa hela.

Skolverket: Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan.

Februari 2019.
Skolverket: Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan.

Sammanfattning
Redovisning av regeringsuppdrag.

Enligt regeringsuppdraget (U2018/1430/S) om mer rörelse under skoldagen ska Skolverket lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Regeringen har också gett Skolverket ett tilläggsuppdrag, som innebär att analysera om undervisningsti- den i ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör ut- ökas samtidigt som undervisningstiden i elevens val minskas.
I en promemoria (bilaga 1) redovisas Skolverkets genomgång av relevant forskning, när det gäller effekter på studieresultat av mer rörelse. Särskilt har effekterna hos elever med en stillasittande livsstil beaktats vid forskningssammanställningen, lik- som om effekterna skiljer sig mellan kön och olika åldrar.
Skolverket har erfarit att liknande satsningar på mer rörelse och fysisk aktivitet i skolan pågår i de andra nordiska länderna, om än i olika tappningar och med olika styrprocesser. Därför har Skolverket sammanställt en kortfattad information om lä- get i Danmark, Finland och Norge.
Skolverket redovisar i bilaga 2 resultaten av en enkät till skolhuvudmän om deras arbete med att erbjuda daglig fysisk aktivitet. Frågorna handlade om förekomst av mål och riktlinjer, på vilka andra sätt huvudmän arbetar för att uppmuntra fysisk aktivitet och om det gjorts någon uppföljning av hur skolenheterna arbetar med daglig fysisk aktivitet.
Skolverket föreslår en ny skrivning, som är tydligare och konkretare än den som finns i dag om daglig fysisk aktivitet i samtliga läroplaner. I Skolverkets förslag framgår att eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen. Att rektor ansvarar för att detta sker förtydligas också i en ny punkt under rubriken Rektors ansvar.
Skolverket bedömer att de föreslagna ändringarna kan medföra visst behov av kompetensutveckling av skolpersonal inom området fysisk aktivitet och speciellt kunskap kring elevers olika förutsättningar. Skolverket kommer därför att göra in- satser för implementering och kompetensutveckling i samband med ändringarna i läroplanerna.
Varje huvudman och skola ges stor frihet att arbeta på olika sätt med att uppfylla det förtydligade uppdraget att erbjuda och uppmuntra eleverna till fysiska aktivite- ter under skoldagen, dvs. inte bara inom undervisningen utan inom hela utbildning- ens ramar. Om detta medför några kostnader kan därför komma att variera mellan huvudmän och skolenheter beroende på hur förutsättningarna ser ut, vilka aktivite- ter som skolan väljer att erbjuda och hur de organiseras. Det är av den anledningen inte heller möjligt för Skolverket att lämna en detaljerad kostnadsberäkning på lokal eller nationell nivå.
Skolverket har analyserat behovet av ytterligare insatser för att mer rörelse i skolan ska kunna realiseras i praktiken. Utifrån redovisade forskningsresultat och erfaren- heter från de nordiska grannländerna har Skolverket gett exempel på tänkbara nationella insatser för att stödja arbetet på det lokala planet, exempelvis ett nation- ellt centrum och utökat samarbete mellan myndigheter.
Skolverket föreslår en utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa för specialskolan med 100 timmar och att undervisningstiden för elevens val samtidigt minskas i motsvarande omfattning. Däremot föreslås ingen motsvarande utökning av antalet timmar i idrott och hälsa...

Läs mer här.

Vad är PULS+?

PULS+ står för något positivt. Här vinner alla något. Puls för alla!
Puls kan följas av matematik eller annat ämne i ett ämnesövergripande arbete (forma egna mål).
Plusset står även för mer fysisk aktivitet. Barn och ungdomar ska, enligt de rekommenderade vetenskapliga riktlinjerna, röra sig minst 60 minuter/dag och en stor del ska vara pulshöjande (men lekfullt, varierat osv).
Plusset står också för ansträngning. Den som anstränger sig vinner desto mer. Vad vinner du om du arbetar med högre puls (medel- till högintensivt) och vad kan tex grit och growth mindset innebära på matten?
Puls+ är ett skol- och undervisningsutvecklingsprojekt som brinner för mer allsidig daglig fysisk aktivitet för alla. Hjärnforskning och kognitiv neurovetenskap visar att goda vanor och fysisk aktivitet är viktigt för hjärnan. PULS+ lyfter fram exekutiva funktioner som selektiv uppmärksamhet (koncentration), arbetsminne, problemlösningsförmåga mm.

PULS+ startade som ett pilotprojekt 2014. Det fanns inga liknande projekt på den tiden. Pionjärarbetet innebar mycket arbete. Vi läste all relevant forskning, kontaktade forskare och universitet i både Sverige och USA och Paul Zientarski, Naperville USA, ställde upp som mentor.
Vi plockade in aktuell forskning om hur fysisk pulshöjande aktivitet kan påverka hjärnan och ville undersöka om det kunde ge resultat hos våra ungdomar med våra lokala resurser och förutsättningar.
Vi samlade in data och vår oberoende analytiker gjorde mätningar/utvärderingar av det tvååriga pilotprojektet.
Varför mäta? Pulsträning har redan många vetenskapligt bevisade effekter. Det är positivt för eleverna att få mer fysisk aktivitet. Där vinner alla något. Förutom detta, så ville vi veta om aerob pulshöjande fysisk aktivitet kan påverka problemlösningsförmåga, koncentration, arbetsminne, akademisk prestation, inlärning mm. Vi ville även väcka debatten om behovet av mer fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
Att genomföra mätningar visade sig vara svårt och det kommer in för mycket ”brus”, vilket medför att de resultaten snarare utvecklade vårt eget arbete.

PULS+ resulterade i praktiknära forskning, då utvecklingsavdelningen i Helsingborg designade PULSSTUDIEN I HELSINGBORGS STADS SKOLOR 2018. Den är genomförd på ett vetenskapligt korrekt sätt. Forskare har säkrat att den ska hålla för att publiceras.
Studien per-viewas just nu och resultatet av den borde komma ut närsomhelst. Många har hört av sig om den, men forskarna har ett strikt arbetssätt och det tar sin tid. Lång tid...

Det ska nämnas av pilotprojektet PULS+ skapat ringar på vattnet både nationellt och internationellt. Det finns idag 100-tals ”pulsprojekt” på olika skolor. De ser väldigt olika ut.
PULS+ är ett nytt och positivt sätt att öka den fysiska aktiviteten.
Eleven ska tex:
- utgå från sina egna förutsättningar
- få feedback på dagens lektion
- arbeta i medel- och högintensiv zon (aerob mvpa exercise)
- reflektera hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnhälsa, de exekutiva förmågorna mm.
- arbeta med en bredd av aktiviteter
- kunna delta aktivt (undvik tex avbytare, målvakter, köer, stora lagspel, utslagningar, långa pauser mm)
- utveckla rörelseglädje, rörelserikedom och rörelseförståelse ska stärka det fysiska självförtroendet
- utvärdera aktiviteter och utforma nya
- vara nyfiken, engagerad och kunna påverka innehållet
- ha kunskap och förståelse om effekterna av ”mvpa exercise” (pulsträning). Teoretiskt, praktiskt och på grupp- och individuell nivå.

PULS+ har precis som verkligheten förändrats under åren. Bloggen innebär mycket oavlönat arbete, men ger också mycket tillbaka. Pulsstudien har följts upp av en ny studie på elever i årskurs 2. Praktiknära forskning (Länk) handlar om att utveckla och förbättra undervisningen i skolan på ett vetenskapligt sätt. PULS+ är kanske helt ensam om att driva skol- och undervisningsutveckling på detta sätt? Om det finns liknande forskning, så kontakta oss på arne.kastenbom@helsingborg.se.

PULS+ arbetar för mer fysisk aktivitet och goda vanor för bättre hälsa, välmående, hjärnhälsa och kognition. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat i det sk body-brain system. Det vi gör och inte gör påverkar oss på olika sätt. Konceptet Strong Body Strong Body utgår från helheten och den senaste forskningen. Vill du veta mer? Kontakta PULS+.

The power of play!

Det är dags att ta lek på allvar. Lek har stor betydelse för barns utveckling och kan se väldigt olika ut. Varför inte leka sig fram till goda vanor, empati, kreativitet, kunskap och glädje?
Läs en rapport om ”The power of play”. Den vänder sig till barnläkare, men går att använda om du har barnasinnet kvar.

Eller varför inte leka på jobbet?
Eller har du inte tid?
Vad skulle chefen säga?
”when employees have the opportunity to play, they actually increase their productivity, engagement and morale." It begs the question, why aren't all companies insisting on more playtime at work? Dr. Brown goes on to say, "Not only does having a playful atmosphere attract young talent, but experts say play at work can boost creativity and productivity in people of all ages. There is good evidence that if you allow employees to engage in something they want to do, (which) is playful, there are better outcomes in terms of productivity and motivation”. Läs ett lekfullt reportage här.

Dansk Skolidrott lanserar ett nytt koncept Fun Skills

Dansk Skolidrott lanserar konceptet Fun Skills: Hjernetræning for udskolingen gennem bevægelse.
Dansk Skoleidræt lancerer det nye bevægelseskoncept Fun Skills, hvor hjerne og krop bliver udfordret gennem bevægelse, og målet er at skabe positive effekter på elevernes indlæringsevne. Jag har inte hunnit titta igenom materialet som bla består av 60 videos. Skoj att de anpassar aktiviteter även för de något äldre svårflörtade ungdomarna. De glöms ofta bort.

Läs mer och bilda dig en egen uppfattning här.

SvD: ”Skolor bör fundera – mer matte eller mer idrott”

SvD publicerade ännu en artikel där de ifrågasätter mer fysisk aktivitet i skolan. Den andra artikeln heter ”Skolor bör fundera – mer matte eller mer idrott”. Artikeln handlar om att införa mer matte om man ska bli bra på matte. Och det är precis vad man gjort i svenska skolan under lång tid tillsammans med miljardsatsningen Mattelyftet mm. Matematik är ett kärt barn och ett långvarigt och stort problem. Det finns inte någon vettig person som hävdar att fysisk aktivitet kommer att lösa det problemet. Det är självklart. Men trots det så fortsätter matten vara ett problem i den svenska skolan. Och en stillasittande generation formas under tiden med allt vad det innebär.

Barn och ungdomar behöver mer fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen. SvD verkar anse att det finns ett motsatsförhållande mellan god hälsa och inlärning? Mellan hjärnhälsa och inlärning? De verkar även vara negativa till ämnesövergripande projekt mellan idrott och andra ämnen, i motsatts till vad Skolverket menar.

Nej, det är dags att införa mer fysisk aktivitet i många olika former! Vem vill inte ha hälsosamma friska barn beredda att ta sig an dagens och morgondagens utmaningar?

Var inte oroliga. Inför mer fysisk aktivitet. Arbeta utifrån hälsa och goda vanor, vilket inkluderar goda vanor för hjärnan. Några exempel på goda vanor är fysisk aktivitet, sömn, kost, lära sig nya saker, stress, förväntningar, koncentration, arbetsro, variation mm.

Det finns vetenskapligt belägg för mer fysisk aktivitet, bättre hälsa och goda vanor för barn och ungdomar.
Och man ska inte ställa mer fysisk aktivitet och mer matte mot varandra, som SvD gör. De bör gå hand i hand.

Ny svensk studie: Låg kondition kopplat till sämre impulskontroll och minne.

”En studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.”
Läs mer här.

Roligt tips! Tankeväckande experiment om fysisk aktivitet och hjärnan. Fantastiskt eller hur?

Bloggen och PULS+ brinner för the body-brain-system. Kropp och hjärna är intimt sammankopplat och det vi gör och inte gör påverkar hjärna, välmående, kognition mm. Videon ovan är tankeväckande och kan användas för att diskutera hjärnkunskap, neuroplasticitet, hur hjärnan lär och det är roligt. Use it or lose it.

Professor Charles Hillman om fysisk aktivitet och hjärnan.

Se en kort video där professor Charles Hillman ger en bild över hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan. Det är en bra början. Tänk på att academic performance inte är samma sak som learning. Läs på. Var trovärdig. Visste du att professor Hillman är en av de mest renommerade forskarna inom området och att han sitter med i USAs nationella kommitté som bestämmer de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet för barn, ungdomar och vuxna? Inför mer variationsrik fysisk pulshöjande aktivitet i skolan! Det finns vetenskaplig grund för det.

Missuppfattning om pulsprojekt i skolan.

SvDs vinkel är pulsträning som vetenskaplig metod för inlärning. Pulsträning enligt SvD innebär att man måste arbeta i en viss tid i en viss intensitet och att det följs av teorilektion. Bara det.
Det finns inga bevis att just 20 min i en viss pulszon ger bättre inlärning. Ingen kan med säkerhet säga vilken intensitet , duration, frekvens, mängd, typ av aktivitet mm som ger effekt. Det har journalisten rätt i och det kan inte forskningen visa.

Men hon ger inte hela bilden utan underhåller fakta för att hennes vinkel ska hålla.

Eftersom det inte är en vetenskaplig metod så följer man upp pulsprojekt i skolan med egen insamling av data (som i Naperville osv) för att se om man kan se förändringar. En form av utvärdering av projektet. Det är vanligt att utvärdera i skolan.
Napervilles anmärkningsvärda resultat har i sin tur fått forskare att fundera på om det finns något i medel- och högintensiv fysisk aktivitet som påverkar studieprestation och inlärning. Naperville hade inte bara LRPE och Zero Hour utan även daglig idrott under (nästan) alla fyra åren på High School. Mängden fysisk aktivitet spelar roll precis som i Bunkeflo.

Vad kännetecknar ett bra pulsprojekt? Vad består det av? Finns det en poäng med att arbeta ämnesövergripande i skolan (i detta fall idrott/puls och teori)? Vilka vetenskapliga effekter har ”mvpa exercise” (medel- och högintensiv fysisk aktivitet) på barn och ungdomars hälsa, hjärnhälsa, välmående och kognition? Vilka vetenskapliga effekter ger ”god kondition”?

Man kan utöka antalet idrottstimmar eller införa annan form av daglig rörelse. Det finns många varianter.
Jag brinner personligen för obligatorisk daglig idrott och hälsa ledd av utbildad personal som även kan utveckla rörelseförmåga och fysiskt självförtroende för livslång hälsa. Pulsprojekt är ett positivt och nytt sätt att få in mer fysisk aktivitet i skolan. Alla som deltar vinner något på att delta. Den ibland urvattnade devisen ”Alla ska vinna” för en helt ny betydelse.
Dyr pulsutrustning är inget krav, utan ett pedagogiskt verktyg där eleven utgår från sina egna förutsättningar, får feedback både i realtid och över tid, jämför med sig själv, fokuserar på träningseffekter istället för aktivitet, får ökad kroppskännedom, ökar motivationen och det kan användas för att inte ta i för mycket. Det är inte ett krav att använda och har sina begränsningar, som alla andra verktyg.

SvDs kritik är snedvriden. Tala om vad fysisk aktivitet och pulsprojekt i skolan går ut på. Låt kunniga forskare komma till tals nästa gång. Lägg fram den vetenskapliga grunden. Reportaget handlar inte om pulsträning i skolan.

Drop and give me 40!

”Armhävningsstudien” delas flitigt på sociala medier. Kanske mest för att den är lite rolig? Det finns givetvis inget magiskt med just armhävningar. Brandmännen som klarade över 40 armhävningar hade mindre risk att dö av cardiovasculära sjukdomar enligt studien. Bra fysisk är bra för hälsan, eller hur? Tänk på att studier av detta slag är oerhört begränsande.
Ge mig först 40 armhävningar och läs sen ett bra reportage om studien: Drop and give me 40.

Quebec doctors want more exercise, less screen time for ADHD students.

Man ska inte förenkla och överdriva. 30-45 minuters fysisk aktivitet om dagen kan hjälpa vissa barn med ADHD? Tillsammans med andra insatser så ger det resultat? Om inte annat så har det positiva effekter på hälsan. En typisk win-win-situation av fysisk aktivitet.

”And in an open letter published Monday in the Journal de Montréal, the physicians are also calling for schools to provide 30 to 45 minutes of physical activities daily for those with ADHD as means of focusing the attention.” Läs mer här.

Jakten på ”sanningen” fortsätter.

SvD valde en journalistisk vinkel och utelämnade medvetet relevant information.
Vad säger FYSS? Ser ni helheten? Inte bara en punkt? Inte bara att fysisk aktivitet förbättrar skolprestation/testresultat i skolan för barn 6-17 år? Rekommenderar att läsa hela FYSS. Här kommer ett litet smakprov.

Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn 6–17 år:

• Förbättrad kondition
• Ökad muskelstyrka
• Förbättrad skeletthälsa
• Kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter)
• Metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma)
• Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla)
• Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan

Hälsovinsterna av fysisk aktivitet enligt ovanstående rekommendationer bedöms vara större än eventuella risker. Den fysiska aktivitetsnivån bör ökas successivt och anpassas till individens biologiska och psykosociala mognad”.

Kommentar: Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar (0-17 år)

I de nu aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar anges inte någon rekommendation om att begränsa stillasittande för barn och ungdomar. Detta är i linje med Världshälsoorganisationens (WHOs) rekommendationer om fysisk aktivitet och de nationella rekommendationerna i USA. Andra länder, exempelvis Australien, Kanada och Storbritannien, har valt att inkludera råd om att begränsa stillasittande tid, speciellt framför TV eller dator, i sina nationella rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.

Aktuell forskning talar för att långa perioder av stillasittande kan leda till ohälsa, men det finns idag inte tillräckligt underlag för att ge någon evidensbaserad specifik rekommendation. Mer forskning behövs för att klargöra sambanden mellan stillasittande beteende och ohälsa, samt om eventuella samband är oberoende av den totala mängden fysisk aktivitet eller tid i måttlig till hög intensitet. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) bevakar kontinuerligt forskningen om stillasittande och hälsa och kommer att uppdatera rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar vid behov.
Styrelsen för YFA

SvD idag: Ovetenskaplig pulsmetod sprids i svenska skolor.

SvD publicerar idag artikeln ”Ovetenskaplig pulsmetod sprids i svenska skolor”. Journalisten skjuter både högt och lågt, men missar vad det egentligen handlar om. Dessutom plockas detaljer ut ur sitt sammanhang.
För det första är det omöjligt att bevisa att en enda faktor skulle påverka inlärning. Ta tex arbetsminne, som är centralt i inlärning. Kan du förbättra ett begränsat arbetsminne? Hur? Digitalt? Nja. Det är inte bevisat.
För det andra så är pulsträning ingen vetenskaplig metod för inlärning. När jag kontaktade flera olika forskare inom området 2014, så berättade de unisont att det inte finns någon bevisad intensitet eller duration. Det samma gällde pulsstudien. Men det hindrar inte att man provar en hypotes i praktiknära skolforskning.
Däremot ger pulsträning massa positiva effekter på både kropp och hjärna. Men det finns inte vetenskapligt belägg för att inlärningen i tex matte blir bättre. Journalisten plockar ut inlärning, som alla vet är ett väldigt komplicerat område. Inlärning påverkas av många faktorer och det som påverkar dig kanske inte funkar för mig. Det är sunt förnuft.
Pulsprojekten ser väldigt olika ut från skola till skola. Vissa inspireras av morgonträning medan andra väljer daglig fysisk aktivitet. Det finns nog inte en skola som liknar en annan.
Det är ytterst märkligt att journalisten väljer att inte skriva om vilka positiva effekter ”mvpa exercise”  (pulsträning) har på barn och ungdomars hälsa, hjärnhälsa, exekutiva funktioner, välmående mm. För det är precis vad ett bra pulsprojekt handlar om. Alla kan vinna något.
Hon plockar ut en sak, inlärningen, som mycket riktigt inte är vetenskapligt belagt. Varför tar hon inte med det positiva?
Dessutom väljer hon att låta en lektor i pedagogik och en skolexpert/botanist/författare spekulera, istället för att fråga en av de mest renommerade forskarna inom området, som jag öppnat dörren till. Han hade inte försvarat osanningar och myter, utan lagt fram den senaste relevanta forskningen inom området. Eller så väljer hon att inte ta med det i artikeln.
Det är väl ändå ”sanningen” och den vetenskapliga grunden vi är intresserad av? Märkligt.
Journalisten valde helt enkelt en vinkel där pulspassen ifrågasätts som metod för att öka inlärningen. Bra journalistik? Nja. Det tål att diskuteras. Men jag välkomnar en seriös granskning av pulsträning och dess effekter på barn och ungdomars hälsa och hjärna.
Nej, bättre kan ni SvD.
Gör om och gör rätt.
Jakten på ”sanningen” fortsätter.

Jakten på sanningen.

Skolan (och vårt samhälle) ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Det är tex viktigt i ett land där de flesta beslutsfattarna är över 55 år. De har inte gått i en modern skola själva och har kanske inte ens egna barn i skolåldern. Beslut ska inte bli tagna på magkänsla och egen uppfattning om vad som är en högkvalitativ utbildning. Trender, nya rön, myter, hårda fakta, avundsjuka, okunskap, uppmärksamhet, pengar, egna syften mm blandas och det är svårt att se sanning och den optimala vägen. För att det inte ska dra iväg åt olika extrema håll, så ska vi ligga så nära sanningen som möjligt. Granskningar, debatter, fortbildningar, källkritik, nationella riktlinjer mm välkomnas. Olika debattörer kan ha egna syften oavsett om de skriver för en stor dagstidning eller forskar på en stor institution. Ingen påstår att allt kan byggas på en enda vetenskap eller en typ av aktivitet. Följ med på jakten på sanningen!

Ett bra skolexempel!

Västra Karup skola är ett bra exempel på hur man kan arbeta med fysisk aktivitet i skolan.

Utmaningarna i Dalarna närmar sig!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/har-tranar-skoleleverna-infor-ungdomsvasan

Högintensiv träning kan ha många positiva effekter!

Pulsträning dvs fysisk aktivitet i olika intensiteter och duration har många positiva effekter. Det är ingen myt. Okunnigheten är tyvärr stor. Även i media.
”HIIE (högintensiv träning) appears more beneficial than MICE (medelintensiv träning) for improving sleep quality and inducing favourable transient changes in appetite-related hormones in overweight, inactive men.”
Studien: High-intensity interval exercise induces greater acute changes in sleep, appetite-related hormones and free-living energy intake compared to moderate-intensity continuous exercise. Larsen PS, et al. Appl Physiol Nutr Metab. 2018.

Heta trender 2019.

Experts see wearable technology, group fitness and HIIT leading 2019 fitness trends. Läs mer om årets trender här.

Bygg ett metakognitivt klassrum.

Genom att undervisa eleverna i hjärnkunskap, neuroplasticitet och hjärnans potential så kan det ge en positiv effekt på elevens perception och förväntningar på att lyckas i skolan. Det går att anpassa både för barn och tonåringar. Intresserad? Kontakta PULS+.

Är pulsträningens effekter en myt?

Stärker pulsträning din hälsa? JA! Det vet väl varenda människa?

Precis. Det finns vetenskapligt belägg för att pulshöjande fysisk aktivitet förbättrar hjärnhälsa. 

För gammal som ung!

Samhället och livsstil förändras snabbare än skolan (och hjärnan)!

”We have long ridden the wave of Pisa hysteria, telling ourselves that our schools are good. And they are excellent – by yesterday’s standards. Our schools do not meet current or future needs.”

- Tiina Silander, Head of the Teacher Education Department at the University of Jyväskylä.

Skolsatsningar med fysisk aktivitet granskas av media.

En av de större dagstidningarna håller på att granska en större skolsatsning med fysisk aktivitet i Stockholm. Granskningen är välkommen om man gör den seriöst och inte är ute efter smaskande rubriker och mer försäljning. Jag försvarar inte andras projekt, satsningar och uttalande eftersom jag inte känner till dem. Sanningar kan ibland tänjas för att passa ens egna syften.
Pulsträning har många positiva effekter på kropp och hjärna. Pulsträning ger många vinster och alla kan vinna något. Olika skolprojekt ser väldigt olika ut.
I grunden handlar det om ”mvpa exercise” dvs fysisk aktivitet som är medel- och högintensiv. Hur påverkar det barns hälsa, välmående och kognition?
Man kan granska enskilda satsningar och uttalande, men man måste ge hela bilden i en seriös tidning. PULS+ arbetar kontinuerligt med att sprida aktuell forskning och har bidragit till reportaget genom att erbjuda journalisten viktig och aktuell forskning, samt direktkontakt till en av de mest renommerade hjärnforskarna i världen. Det ska bli spännande att läsa reportaget/granskningen och se om de är ute efter en egen vinkling för att synas eller om man gör ett seriöst arbete. Man ska inte vara slarvig och okunnig. Man ska låta olika forskare få komma till tals. Man ska ge hela bilden. Man ska vara uppdaterad med den senaste forskningen. Man kan aldrig hänvisa till en enda studie. Sanningen segrar alltid till slut!

Fysisk aktivitet förbättrar tankemässiga förmågor och inlärning hos 7-11 åringar?

Intressant bild från en studie på 7-11 åriga överviktiga barn. Medel- och högintensiv fysisk aktivitet kan vara en viktig och enkel metod att stärka de exekutiva (mentala) funktionerna som är centrala för kognitiv utveckling. Skolor som inför aktivitet och rörelseglädje för alla har många vinnare. 

Finska fredagar!

Inför ”finska fredagar”! En skolledare från USA åkte till Finland och kom hem med massor av fysisk aktivitet.

Hacka din hjärna?

”You can hack your brain to form good habits -- like going to the gym and eating healthily -- simply by repeating actions until they stick”.

En ny studie lyfter fram vikten av att repetition för att skapa nya goda (eller dåliga) vanor. Inget nytt i det förutom att vi inte genomför det i verkligheten. Är vanor en produkt av vad du vill eller vad du gör? Action based or reward based? 

Jag minns när eleverna reagerade när vi plötsligt inte hade ett pulspass, dvs 70–100% i minst 20 minuter, utan genomförde ett lågintensivt pass. ”Det känns inte som att vi gjort något idag”, sa dom. Goda vanor formas av görs det regelbundet över tid. Hur ser det ut i verkligheten? Handen på hjärtat, det finns mycket att utveckla!

Vinnarna är...

De största hälsovinsterna får de fysisk inaktiva, som börjar motionera och röra på sig varje dag. Det fina är att all rörelse räknas.(PULS+)