PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

lördag 29 december 2018

Nyårslöften kan löna sig.

Var åttonde man och var femte kvinna avger ett nyårslöfte och de vanligaste är:
Att börja träna.
Äta hälsosammare.
Stressa mindre.
Att läsa fler böcker.
Ca 46 % håller sina löften efter halvår (USA), vilket är förvånansvärt bra. Kanske är det lönt att tänka till och lova sig själv att må bra?

fredag 28 december 2018

Hjälp eleverna att utveckla de exekutiva funktionerna!

Boka en föreläsning om exekutiva funktioner och inlärning.
De exekutiva funktionerna är grundläggande för inlärning. Forskning visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän vid 24-års åldern, och att området där de exekutiva funktionerna sitter mognar sist! Det innebär att det går att utveckla viktiga kognitiva och sociala processer i hjärnan som tex självkontroll, mental kontroll, inhibering av impulser, förbättra koncentrationsförmågan och minnet, optimera det begränsade arbetsminnet, planera och organisera tid och material, utveckla problemlösningsförmågan, att reagera ändamålsenligt i olika sociala och stressiga situationer mm.
Hjärnceller stärks. Och hjärnceller ansas bort. Use it or loose it!

Alla kan ha svårigheter med att fokusera på rätt sak, lyssna aktivt, att göra klart uppgiften, strukturera dagen och optimera hjärnan för maximal prestation, förstå krävande uppgifter och komplicerade problem, att utveckla kunskap utan relevant feedback, att arbeta i en stökig och rörig omgivning mm.
Utveckla strategier och hjälpmedel för att utveckla de grundläggande exekutiva funktionerna och optimera både hälsa och inlärning! Hur påverkar fysisk aktivitet och goda vanor din hjärna? Öppna din fulla potential!
Föreläsningen bokas via Arne.kastenbom@gmail.com.




fredag 21 december 2018

Forskare slår larm: ”Få barn når upp till rekommendationerna”

20/12-18: Jag började 2018 med att skriva om temat fysisk inaktivitet och stillasittande. Kan inte låta bli att publicera och avsluta året med att forskare slår larm om samma sak och statistik. Läs gårdagens larm!

”Svenska barns hälsa försämras.
Den fysiska aktiviteten minskar och stillasittandet ökar. Allra störst är problemet för flickor i gymnasiet.
– Det är få barn som når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, säger Gisela Nyberg, som forskar på barns fysiska aktivitet och hälsa vid Karolinska institutet och GIH”. Läs hela reportaget här.
GOD JUL!

Topplistan 2018. Nr:1 Den ultimata träningen för hjärnan.

Över 10,000 besökare läste "Den ultimata träningen för hjärnan". Det toppar året och hjärnan är hetare än någonsin. GIH har fått ett väldigt stort anslag för att bedriva studier om fysisk aktivitet och hjärnan. En del av pengarna kommer från stora multinationella bolag som är intresserade av hur man rör sig rummet osv.
Vilken är den ultimata träningen för hjärnan? Är det bara puls som gäller?
I dagsläget finns det tung forskning som visar på samband mellan pulshöjande fysisk aktivitet och hjärnan, men det växer sakta men säkert fram en ny karta på "Rörelsehjärnan".
Bunkefloprojektet och Stavangerprojektet visar med all motorikträning är viktigt för barns utveckling och inlärning. Det finns några nya studier som visar hur styrketräning påverkar hjärnan, så det finns all anledning att träna allsidigt för både kropp och knopp.
Bilden kanske inte är helt korrekt och fullständig, men kan vara intressant som diskussionsunderlag.
- Olika aktiviteter påverkar hjärnans struktur och (exekutiva) funktioner.
- Fysisk aktivitet ger bättre hjärnhälsa, dvs organet fungerar bättre.
- Personer i god fysisk form har bättre kognitiva förmågor och en bättre hjärnhälsa.
- Högintensiv träning utsöndrar tex mer BDNF som tar hand om, stärker och skapar nya hjärnceller.
- Lågintensiv träning i form av yoga mm kan stärka tex koncentration.
- Neuroplasticitet är ett tvåeggat svärd. Hjärnan anpassar och formar sig efter vad du gör och inte gör. En stillasittande och inaktiv livsstil formar tyvärr också hjärnan. Barn och ungdomars hjärnor växer och mognar först vid 24-årsåldern. Barns hjärnor är extra plastiska. Hur påverkar en inaktiv livstil barns hjärnor?
- De flesta känner numera till att pulsträning ökar blodflödet till hjärnan med 20%. Men vissa pulsövningar minskar faktiskt blodflödet till hjärnan! Det kan med andra ord ge oönskad effekt?

Den största frågan, enligt mig, handlar om de stora individuella skillnaderna. Det bästa är att individualisera och att få eleven att utvecklas utifrån sina mål och förutsättningar. Det kräver kunskap och insikt. 
I år har man i USA startat ett av världens största forskningsprojekt, där man ska försöka få fram redskap så att läkare ska kunna ge "Fysisk aktivitet på recept" på individuell basis.
Med tanke på att fler barn och ungdomar mår allt sämre psykiskt, så kommer vi att se FaR användas i skolans värld. Det pågår ett intressant pilotprojekt i Helsingborg och det ska bli intressant att se deras resultat till våren.

Forskning visar att motion motverkar åldrandet och till och med kan göra hjärnan yngre. Det är en unik effekt. Inget annat påverkar hjärnan på det sättet som fysisk aktivitet gör. Det är aldrig för sent att börja en positiv hälsofrämjande livsstil.
Läs ett bra reportag från hösten 2017 här.

"If you’re not active, do something that you enjoy. The best exercise is the kind that you’ll actually do."

"Intellectuals solve problems, geniuses prevent them" (Einsten)


Bloggen återkommer efter nyåret med en titt i kristallkulan.
Vilka är de hetaste trender och nyheterna 2019.
Ett tips är att använda filmen med Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 2018  som en kickoff med kollegor och chefer. Use it.

torsdag 20 december 2018

Årets hjärnstarka topplista. Nr 2: Öka koncentration och arbetsro med rörelse och puls!

Årets hjärnstarka topplista.
Nr ⓶: Sambandet mellan fysisk aktivitet och koncentration. Inläggen om ADHD, fysisk aktivitet som redskap för att öka koncentrationen, schemalägga stunder med högfokus mm har haft väldigt många läsare. Kanske är det så att koncentrationssvårigheter ökar med dagens livsstil? Skärmtid, multitasking, stillasittande, inaktivitet, jetlaggade ungdomar, mobiler, energidrycker mm ökar. Allt fler barn får diagnosen ADHD, är stressade, får ångest och klassrummet är fortfarande utformat som ett öppet kontorslandskap ”anno 1895”.
Fysisk pulshöjande aktivitet KAN stärka koncentrationen. Hur går det till?
PULS+ genomförde ett pilotprojekt om puls kopplat till koncentration på gymnasiet 2016/17 med goda resultat. Eleverna svarade anonymt och vår utomstående analytiker såg positiva resultat på elevernas koncentration över tid.
Pilotprojektet har följts upp med den vetenskapliga PULSSTUDIEN, som redovisar statistiskt säkerställd förbättring på både koncentration och arbetsminne.
Hur många arbetar strukturellt för att maximera koncentrationen i skolan eller på arbetsplatsen? Det finns mycket att utveckla.
Lästips.
Lästips 2.

Tredje platsen går till Anders Hansen och Hjärnstark!

Topp tre.
Nr 3: Anders Hansen måste vara med på årets hjärnstarka och aktiva topplista!
Hans bok Hjärnstark släpptes visserligen 2016, men den används flitigt runt om i landet. Han har sammanställt bra forskning på ett enkelt och användarvänligt sätt. Hans föreläsningar och framträdanden i media är väldigt uppskattade och välbesökta. Dessutom ger han konkreta förslag på hur man kan arbeta för att stärka olika tankemässiga förmågor. Både för gammal och ung.
Vi anordnade en konferens med Anders Hansen i Helsingborg redan 2016, vilket resulterat i många framgångsrika pulsprojekt, forskningsstudier kopplade till högskolan, aktiva klassrum mm. Samverkan är en framgångsfaktor.
Anders Hansen har fått många skolor att agera under 2018! Whao!
Alla inlägg med honom är populära. Imorgon avslöjas resten av årets hjärnstarka topplista? Vad har varit populärast under året som gick?
Anders Hansen har bidragit till mer fysisk aktivitet runt om i Sverige.

onsdag 19 december 2018

Plats 4 på årets topplista: Aktiva klassrum.

Årets hjärnstarka topplista.
Plats nr 4: Aktiva klassrum.
Legenden Paul Zientarski och matteläraren David Sladkey föreläste i Stockholm, Helsingborg och Eslöv i augusti. Pionjärerna från Naperville berättade om deras framgångsrika arbete och fantastisk resultat. Learning Readiness PE och aktiva klassrum har kommit för att stanna.
Videon med Pauls föreläsning i Helsingborg kommer att publiceras lagom till vårens terminstart. En bra kick-off med kollegor och beslutsfattare? Håll ögonen öppna på bloggen.
Paul är min mentor sen 2014, och det var min personliga höjdpunkt att initiera och anordna konferensen i Helsingborg.
Film från mitt studiebesök på Naperville Central High School.

Bild från PULSSTUDIEN. Eleverna i årskurs 7 har puls innan matten börjar.



Bilder från Paul Zientarskis föreläsning i Helsingborg 15/8 2018.

Aktiva klassrum är hett. Men det ska stärka inlärning. Inte tvärtom. Ny forskning visar att för mycket intryck kan ge motsatt effekt. Pedagogerna är ovana att eleverna rör på sig. Klassrummet är som ett öppet kontorslandskap.
När jag besökte Naperville Central High School i USA, så blev jag djupt imponerad av matteläraren David Sladkey och hur strukturerat han arbetar med aktiva klassrum på high school-nivå. Hans elever är koncentrerade såväl första som sista timmen. Magic, isn´t it?


På bloggen hittar du bra exempel och forskning om aktiva klassrum, aktiv pedagogik, pulshöjande pauser i klassrummet, aktiv matematik och aktiva raster. Det finns en bra sammanställning från Danmark som jag gärna delar med mig av. Hör av dig, så skickar jag ett PM med aktuella bevis och forskning (som en erkänd dansk forskare godkänt personligen).
Gå även med i Facebookgruppen Aktiva klassrum, där det är tänkt att alla ska kunna dela med sig av sina bästa tips.

tisdag 18 december 2018

Inklusive schoolyards!

Visst går det att utveckla skolgårdar och raster. För ökad trygghet, arbetsro, rörelseglädje och inlärning. Bra video.

Metaanalys: ”We conclude that there is strong evidence for beneficial effects of PA on maths performance”.

Oj vilket intresse! Här är metaanalysen som visar att barn som går i skolor med utökad regelbunden fysisk aktivitet under flera läsår får bättre resultat i matematik. Inga dussinforskare heller och den är publicerad i BJSM.
Läs hela metaanalysen.


Plats nr 5: Studier om pulsträningens effekt på inlärning.

2018 års hjärnstarkaste lista fortsätter.
Idag plats nr 5. Bevis och aktuell forskning om pulsträning och inlärning.

I takt med att pulsprojekten sprider sig runt om i landet och världen, så efterfrågas vetenskaplig grund. Stärker fysisk aktivitet inlärning?
Årets mest lästa är den systematiska översikten som professor Charles Hillman rekommenderade PULS+ att sprida. ”Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic Achievement in Children: A Systematic Review” sammanfattar all forskning om barn och ungdomar och ger en helhetsbild. Hillman är erkänt duktig och sitter med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Om du inte orkar läsa hela studien, så se intervjun. Den är riktigt bra.

Pulsstudien i Helsingborg är klar och visar att puls i matteklassrummet förbättrar elevernas arbetsminne och koncentrationsförmåga. Vi väntar på att den ska publiceras efter sk peer-view. Många har visat stort intresserade och den kommer att spridas som en svensk skolnära studie på ett par hundra 13-åringar. Spännande! Följdstudien på årkurs 2 pågår.
Bloggen har under året skrivit om de flesta bevisen, studierna, meta-analyserna och systematiska översikterna som visar att fysisk aktivitet (inte bara puls) och goda vanor stärker hälsa, de exekutiva funktionerna, studieresultat, arbetsro, studieresultat, hjärnhälsa, inlärning mm. Tänk på att när forskare pratar om studieresultat och inlärning, så är det inte samma sak. Det gäller även fysisk inaktivitet och stillasittande. Var påläst och trovärdig. Det vinner alla på i längden. Inte minst eleverna.
Uppdaterar med en aktuell meta-analys om fysisk aktivitet och matte!

måndag 17 december 2018

Haverdalmodellen: Vila, samarbete och rörelse

Haverdalmodellen och Hjärnberikad uppmärksammas i Pedagogiska magasinet.
”På Haverdals byskola lär sig alla om hjärnan – från ettåringarna på förskolan till eleverna i årskurs 5. Ju tidigare barnen börjar träna sin hjärna, desto bättre förutsättningar för lärande, menar rektorn Anders Hjalmarsson”.
”Han berättar att skolan sedan flera år tillbaka har satsat på hälsofrämjande skolutveckling. År 2011 utvecklade Ulrika Rudgard tillsammans med några andra lärare en modell för inlärning, Haverdalsmodellen. Den bygger på forskning som visar att inlärning gynnas av att kombinera samarbete, teoretiska, praktiska och fysiska moment. För drygt två år sedan inledde skolan ett samarbete med hjärnforskare från Göteborgs universitet, som de kom i kontakt med via Kattegattgymnasiet. Det är en långsiktig satsning som bland annat syftar till att eleverna ska få verktyg att lära känna sig själva och klara av skolarbetet bättre”.
Läs reportaget här.
Läs även det uppskattade inlägget Hjärnsmart.

Intensiv fysisk aktivitet påverkar 8-10 åringar positivt!

En ny dansk studie på 8-10 åringar visar att intensiv fysisk träning påverkar det cardiovaskulära systemet. De har tex spelat smålagsspel 3x40 minuter/vecka i totalt i 10 månader. Pulsträning ger många positiva effekter även för barn.
”In conclusion, 10 months of 3 × 40 minutes per week of SSG and CST in 8- to 10-year-old children decreased diastolic blood pressure and elicited discrete cardiac adaptations, suggesting that intense physical exercise in school classes can have effects on cardiovascular health in children”.
Barn bör givetvis träna allsidigt. Den aeroba förmågan är inte fullt utvecklad och det gäller att anpassa aktiviteterna efter ålder och grupp.

Årets hjärnstarkaste topplista: Nr 6: Daglig rörelse.

Året som gick. Plats nr 6: Bygg in mer daglig rörelse.
Alla mår bra av mer fysisk aktivitet under hela dagen. Bygg in minst 60 minuter rörelse varje dag för barnen. All rörelse räknas. Ta cykeln till skolan/jobbet, ha aktiva raster/pauser, avbryt stillasittandet varje timme osv.
Flera utomordentligt fina studier har under året visat att vi framför allt ska fokusera på mer fysisk aktivitet. En timme rörelse per dag kan kompensera för mycket fysisk inaktivitet. Läs mer om studierna här på bloggen. Daglig rörelse är toppen både för hälsa, hjärnhälsa, koncentrationsförmåga mm.
Utforma samhälle och skola så att det blir naturligt att röra på sig. Målet är att barnen lär sig ta aktiva och hälsosamma val utan att de tänker på det. Nudging är ett aktuellt och bra exempel. Det är så man bygger in goda vanor och mer fysisk aktivitet. Det fiffiga är att det är ganska enkelt.
Regeringen har agerat i "Samling för daglig rörelse". Det införs 100 timmar mer idrott i högstadiet fr.o.m. hösten 2019. Det är ett steg åt rätt håll. Läs mer här. Men de flesta är eniga att det behövs fler steg.

Ny svensk studie: Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland äldre barn och ungdomar.

Göteborgs universitet.
”Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.”
”Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp.
Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.”
Läs mer här.

söndag 16 december 2018

Hälsovinster av att cykla till jobbet eller skolan.

Cyklar du till jobbet? Väger hälsofördelarna mer än riskerna för olyckor? Ska jag inte låta cykeln stå kvar i förrådet? En ny studie ger dig svaret: Pedal power: The health benefits of cycling outweigh the risks (by far).
Public health England gav av ut den här rapporten nyligen: Cycling and walking for individual and population health benefits. A rapid evidence review for health and care system decision-makers.



Ny dansk studie: Fotboll är medicin.

En dansk studie fastslår att fotboll kan vara rena medicinen. Ja, du kan rentav använda det som terapi globalt eftersom det är så billigt och lättillgängligt. It’s time for patients to play!
Konferensen ”Football is medicine” hålls i Odense i januari.

Best of 2018. Nr 7: Pulsprojekten gör succé runt om i Sverige!

🔝Plats nr 7: ”PULSrevolutionen”.
Pulsprojekten har spridit sig som en löpeld och det startas nya pulsprojekt varje månad runt om i Sverige. Det är en formidabel gräsrotsrevolution och omnämn idag som ett bra exempel på allra högsta nivå. Grunden är att arbeta i medel- och högintensiv pulszon i minst 20 minuter för att få positiva effekter på både hjärna och hälsa. Men det finns många varianter. Efterfrågan om konkreta handfasta tips och råd är stor. Det går oftast inte att kopiera andras modeller, men det är så skönt att slippa uppfinna hjulet på nytt och gå i samma fällor som alla andra. Ända sedan Paul Zientarski startade pulsprojektet (LRPE) i USA, så har det kännetecknats av nyfikenhet, kollegialt lärande och en generös dela-kultur. Det är en framgångsfaktor till att det spridit sig så snabbt. Thank you very much!
PULS+ startade som ett av de allra första pulsprojekten och det är glädjande att se utvecklingen sen 2014.

fredag 14 december 2018

Årets hjärnstarkaste topplista! Nr 8: Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa.

2018 har varit ett händelserikt år. Vilka ämnen har lockat flest läsare? Vad är hetast just nu? Här kommer årets aktivaste och hjärnstarkaste lista.
På plats nr 8 kommer sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk ohälsa. Året började med att Socialstyrelsen publicerade en stor uppmärksammad rapport om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Den grupp som mår sämst är flickor på gymnasiet. Det är också den grupp som rör sig minst.
Ungdomar med dålig socioekonomisk bakgrund rör sig allra minst och mår sämst. De är de stora förlorarna i hälsans och livets tombola.
Fysisk aktivitet, KBT och läkemedel motverkar ångest och depressioner och jag slår ett slag för ett spännande pilotprojekt om FaR i grund- och gymnasieskolan. Det ska bli intressant att få del av deras resultat under 2019. Följ bloggen för att få del av deras arbete och resultat.
FaR handlar både om att nå barn och ungdomar på individnivå och att förebygga psykisk ohälsa bla genom fysisk aktivitet.
Lästips: Den alarmerande ökningen av psykisk ohälsa. Det ökar som en lavin!
Topplistan publiceras varje dag fram till jul. Imorgon kommer nr 7 på årets hjärnstarka topplista!




torsdag 13 december 2018

FINLAND PHYSICAL ACTIVITY FACTSHEET.

Finland arbetar strukturerat med fysisk aktivitet. De publicerar ett nytt faktablad om fysisk aktivitet, där det finns mycket intressant att läsa för ung och vuxen.
Det är inte överraskande att de arbetar strukturerat med fysisk aktivitet, idrott, raster, skoltransporter och rörelse under lektionstid. Aktiva klassrum har kommit för att stanna. Avsnittet ”succesful approches” borde läsas av av varenda skolledare och politiker i Sverige.

USA Today: Physical education is key to longer, happier lives. Our kids and schools need more of it.

Fysik aktivitet under HELA skoltiden måste öka. Det har större betydelse än de flesta tror. Kanske är det viktigare än någonsin? De menar att Idrott & hälsa är lika viktigt som matte, svenska och språk. Vad tycker du?
Läs hela artikeln här.

måndag 10 december 2018

Mark Zuckerberg och hans fru satsar på att lärare ska utgå från hur hjärnan fungerar och hur vi lär oss nya saker.

Facebooks grundare Zuckerberg och hans fru Chan bidrar med 1 miljon dollar för att lärare ska lära sig hur hjärnan fungerar och hur den lär sig nya saker. Det är trevlig läsning för oss som brunnit för detta under lång tid.
”The goal is to help teachers understand and apply educational neuroscience—"the science behind how the brain learns, works, and thrives," said Glenn Whitman, CTTL's director.”
För den som är intresserad att fortbilda sig så har organisationen Neuroteach Global olika former av webbaserad fortbildning. Allt från några minuter per dag till längre utbildningar. Intressant! Flera stora svenska multinationella företag bidrar idag med stora belopp i forskning om hjärnan. Det är ett hett ämne idag och kommer att förändra framtidens samhälle och skola.

Obs! Föreläsningen Strong Body Strong Mind utgår från hur fysisk aktivitet och goda vanor påverkar hjärnan, välmåendet och inlärning. Konceptet aktiva klassrum kan utvecklas till att bli aktiva hjärnsmarta klassrum. Utgå från hela eleven och hur hjärnan fungerar för bättre hälsa, välmående och inlärning! Kontakta PULS+.




Småbarn rör på sig allt mindre.

Små barn rör på dig allt mindre. Kan det vara så att fysisk inaktivitet kryper ner i bäbisstadiet? Att röra på sig är lika naturligt som att andas, och det är viktigt för barnets utveckling. Inte minst för hjärnans. I min föreläsning på SVT UR Play (2016) berättar jag om en studie som visar att inaktiviteten ökar vid 7-årsåldern. Vad händer då? Jo, barnen börjar skolan och formas till stillasittande individer. Är det vad vi vill ha? Är det vad hjärnan är byggd för?
New York Times skriver om det 6/12 -18. Läs reportage och dela!
”Most experts believe that physical activity declines as children reach adolescence, but a new study has found that the decline begins as early as age 6.”
Det onaturliga är det nya naturliga. Nog är det upp och ner? 

torsdag 6 december 2018

Stor studie om ungas hjärnhälsa – söker receptet för en friskare skola

Idrottsforskning publicerar en bra artikel om den stora studien om ungas hjärnhälsa, som jag skrev om efter att ha träffat Håkan Larsson på Malmö Universitet i höstas. De mäter bla hur fysisk aktivitet påverkar minnes- och beslutsförmågan, blodflödet till hjärnan mm. Budgeten är på hela 35 miljoner!
”Skolorna har haft uppdraget att iscensätta fysisk aktivitet i 15 års tid. Men det händer inget” (Håkan Larsson)

Fysisk aktivitet är skolans viktigaste ämne!

Fysisk aktivitet har en mängd unika effekter på barn och ungdomar. Det är dessutom enkelt och billigt att införa. Det borde vara lika prioriterat som matte, svenska och språk. 60 minuter daglig rörelse ger bättre hälsa, välmående, prestation och inlärning. Det handlar om att införa mer rörelseglädje och rörelserikedom.
Läs ett bra reportage: ”Why dance is just as important as math in school. 
Dance — and physical activity — should have the same status in schools as math, science and language. Psst: it may even help raise test scores, says Sir Ken Robinson.”
Bjuder på en TedTalk med nämnde Robinson. Enjoy.

onsdag 5 december 2018

Ny studie, ActiveBrains, visar att det finns samband mellan fitness och intelligens hos barn.

En ny studie publicerad i erkända tidskriften Neuroimage, visar att det finns samband mellan fitness, tjocklek på hjärnbarken och intelligens hos 8-11 åriga barn.
”Fitness and speed-agility are associated with thicker brain cortex, which in turn was associated with higher intelligence.”

Highlights:
Cardiorespiratory fitness and speed-agility, but not muscular fitness, were associated with overall cortical thickness. None of the three physical fitness components were related to surface area.
Adiposity may hinder the beneficial influence of cardiorespiratory fitness and speed-agility on cortical thickness, and in turn, on intelligence. Interventions focused on aerobic exercise and motor skills should be implemented to achieve an optimal weight status in an effort to improve brain health.

Active healthy kids!

Forskare från världens alla hörn har träffats och sammanställt rapporter om den fysiska aktiviteten både nationellt och globalt. Jag har skrivit om Sveriges omdömen tidigare. Finlands rapport var desto trevligare att läsa. De kan se positiva förändringar. Fler finska barn i åldern 12-15 år når de rekommenderade miniminivåerna av fysisk aktivitet dvs 60 minuter/dag. De har dessutom en fin presentation och jag tar mig friheten att klistra in några tänkvärda bilder. När kommer vändningen i Sverige?


lördag 1 december 2018

Ny metaanalys visar att fysisk aktivitet är lika effektiv som mediciner och terapi vid depression.

Man har sammanställt många studier i en sk meta-analys för att ta reda på om fysisk aktivitet kan behandla depression. Metaanalysen visar att fysisk aktivitet är väldigt effektivt. Lika bra som mediciner och psykoterapi. Pulshöjande aktivitet verkar ha stor effekt och i många fall kan det vara nödvändigt att få hjälp och stöd av en tränare, ledare eller liknande. Det kan vara svårt att motivera sig vid depression och stödet kan vara nödvändigt. Det finns stora individuella skillnader och jag rekommenderar, som vanligt, att alla läser metaanalysen i sin helhet.
Om du vill läsa mer så finns det många inlägg om psykisk ohälsa på bloggen. Det pågår för närvarande ett mycket intressant ”Fysisk aktivitet på recept-projekt” i Helsingborg Stads Skolor. Om det faller väl ut, så kommer det att sprida sig till fler skolor och elever. Spännande!
”For MDD (major depressive disorderd),  consistent evidence indicated that PA can improve depressive symptoms versus control conditions, with effects comparable to those of antidepressants and psychotherapy. PA can also improve cardiorespiratory fitness and quality of life in people with MDD...”

fredag 30 november 2018

Antalet barn med fetma värre än man trott.

En ny skotsk rapport har skapat uppmärksam runt om i världen. Antalet feta barn är betydligt fler än man trott. Det beror bland annat på BMI inte är en korrekt mätmetod.

”The AHKGA report found modern lifestyles, including time spent in front of a screen and tasks becoming increasingly automated, had contributed to the global obesity problem.Dr Mark Tremblay, president of the AHKGA and senior scientist at the CHEO Research Institute in Ottawa, said: "We all have a collective responsibility to address these cultural and social norms - particularly screen time - because inactive children are at risk for adverse physical, mental, social and cognitive health problems. "This generation will face a range of challenges, including the impacts of climate change, increasing globalisation, and the consequences of rapid technological change. "They will need to be purposely physically active in order to grow into healthy, resilient adults who can survive and thrive in a changing world."
Läs BBC-artikeln här.

Ny finsk studie visar att digitaliseringen av skolan försämrar inlärning.

Det satsas stora summor på att digitalisera undervisningen. I Finland visar en ny studie att det hindrar inlärning. Mobiler, skärmar och datorer innebär fler distraktioner. Pojkar och barn med sämre socioekonomisk bakgrund klarar sig sämre. Kollar du på mobilen 70 och rör du skärmen 2600 gånger/dag? Är det mycket? Hur påverkar det barn hjärnor?
Läs mer här.

onsdag 28 november 2018

Framtidens klassrum.

Skapa framtidens klassrum, som stärker inlärning genom att:
- vara aktiva och interaktiva
- pedagogerna använder ett språk som gynnar inlärning och social utveckling
- stärka elevernas engagemang med meningsfulla val
- starta varje lektion/skoldag med positivt tänkande
- ha höga förväntningar på eleven, och som de lär sig hantera
- ha rutiner för att eleven ska ta egna beslut
- stärka känslan av mål och mening
- lära eleverna förmågor som är viktiga på 2000-talet som tex problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete, kommunikation, kreativitet och innovation.

Att bryta stillasittandet är enkelt. Men många pedagoger och skolledare är ovana att eleverna rör på sig i klassrummet och i många fall kan rörelse få motsatt effekt eftersom ljud och aktivitet stör de elever som arbetar i det "öppna kontorslandskapet".
Att skapa ett hjärnvänligt kreativt klassrum med arbetsro innebär att man har få distraktioner och att man ger eleven möjligthet att stänga ute de som finns. Arbeta strukturellt med hela klassrummet för att stärka inlärning.
Ett klassrum ska vara rörligt, men inte rörigt!
Att bygga in rörelse och hälsa under hela skoldagen och i klassrummet är självklart i framtidens klassrum. Aktiva klassrum 2.0?
Nyckelord: Inlärning. Träna din hjärna. Aktiva klassrum. Omväxling. Interaktion. Social kompetens. Engagemang. Positiva känslor. Förväntningar. Individuell utveckling. Ta egna beslut. Samarbete. Kreativitet. Meningsfullhet. Arbetsro. Koncentration. Repetition. Må bra.
Det finns olika metoder och modeller som skolor arbetar med i Sverige och USA.



Let’s get physical Implementing kinesthetic classrooms can enhance learning and boost enrollment.

Några citat...
Colorado Mesa University would see scores go up with the introduction of kinesthetic classrooms. Active bodies and active brains go hand-in-hand.
The small movements keep the brain awake without creating distractions to the learners or disrupting lecture. The alert mind then processes and stores information more efficiently than an inactive body.
Let’s start moving to learn.
Läs hela reportaget här.

tisdag 27 november 2018

Cycling and walking for individual and population health benefits.

Public Health England 2018.
Regular physical activity benefits long-term health, including mental health, and helps to prevent over 20 common health conditions.
Over 4 in 10 women (42%) and 1 in 3 men (34%) in England are not active enough for good health.
This review found that walking and cycling benefit health in a number of ways:
 people who walk or cycle have improved metabolic health and a reduced risk of premature mortality
 walking and cycling reduce the risk factors for a number of diseases, including cardiovascular disease, respiratory disease, some cancers, and Type II diabetes
 walking and cycling also have positive effects on mental health and general wellbeing. The mental health and neurological benefits include reduced risk of dementia, improved sleep quality, and a greater sense of wellbeing
 in environmental terms, health benefits accrue for the general population from a reduction in pollution due to car use and a decrease in road congestion
 the evidence is that the health benefits of walking and cycling outweigh any potential health risks and harms – for example from injury or pollution.
Läs hela översikten här.

måndag 26 november 2018

Klassrummets och skoldagens evolution.

Det är enkelt och logiskt. Se en trevlig finsk video som alla fattar. På slutet ändras den stillasittande (vissnande) evolutionen till skoldagens evolution. Tydligt, enkelt och gäller alla som sitter för mycket och för länge. Ung som gammal.
Anpassa efter din skola, dina elever och ditt klassrum för ökad arbetsro, koncentration, aktivt deltagande, glädje och inlärning.
Det är enkelt, billigt och meningsfullt. Önskar du konkret stöd så kontaktar du PULS+.

söndag 25 november 2018

Stavangerprojektet visar starka samband mellan motorik, matematik, språk och social kompetens.

Nov 2018. Stavangerprojektet visar att det finns starka samband mellan matematik, språk, social kompetens och motorik hos barn. De följde över 1000 barn från att de var 2 år till årskurs 5.
Barn med goda språkliga färdigheter har bättre social kompetens och deltar mer aktivt i lek, än de med svaga språkliga färdigheter.
Gruppen med svaga motoriska färdigheter har svaga matematiska färdigheter, medan gruppen med god motorik har goda matematiska färdigheter.
Flickorna presterar bättre än pojkarna.
Dessutom har de studerat tvåspråkighet och dess betydelse. Projektet har gett mer kunskap om barns tidiga utveckling.
Insatserna ska sättas in tidigt så att fler barn får hjälp. Helst innan tre års ålder.
Det finns anledning att fokusera på systematiska observationer, överlämningssamtal mellan förskola och skola, ha rutiner för att arbetet genomförs praktiskt även om personal byts ut och att personalen utbildas. Forskarna föreslår ett årshjul med fokusområden.
I Stavanger har man även ett tvärfackligt team bestående av förskolepersonal, fysioterapeuter, specialpedagoger, elevhälsa. PPT (Pedagogisk Psykologisk Tjeneste) mfl.
Det diskuteras även om barnens lek och lekplats ska vara "fri" eller om den ska styras på olika sätt. Intressant diskussion, eller hur?
NRK sände ett inslag om projektet häromdagen där motorik kopplas till matte. Se inslaget här.

Läs gärna mer:
Ingegerd Ericssons inlägg om konsensuskonferansen om aktuell forskning i Idrottsforum här.
MUGIs observationsschema här.
Som student GIH använde vi Britta Holles bok redan på 80-talet ("Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling : Praktisk vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel"). Värd att läsa än idag.
Lyssna gärna på en bra podcast med Jesper Fritz och Bunkefloprojektet.

Ett par tankeväckande citat från en hjärnforskare:
"- 80 procent af børns sproglige udvikling bygger på kroppen. Børn lærer simpelthen ved at sanse og bruge kroppen. Fx kender børn ordet ”æble”, fordi de har haft et æble i hånden, lugtet til det og smagt på det. Og når vi ser på de erfaringer, som hjernen bygger op, så skal børnene aktivt gribe æblet med hænderne, før de begynder at sætte ord på oplevelsen, siger Kjeld Fredens."
"Bevægelse og aktivering af børns sanser er altså vigtigt for, at børn kan lære og udvikle sig sprogligt. Børns sprog udvikles nemlig gennem deres motoriske udforskning af verden. Og forskningen viser, at kroppen følger med i sproget hele livet, siger Kjeld Fredens: Scanninger af hjernen viser, at når man som voksen taler med andre, er de motoriske områder i hjernen aktiveret. Der er så tæt sammenhæng mellem krop og sprog, at man ikke kan adskille det."

fredag 23 november 2018

Finska regeringens spetsprojekt heter ”Skolan i rörelse”.

Finska regeringens mål är att programmet ”skolan i rörelse” ska utvidgas till ett riksomfattande program som angår alla barn och unga i grundskoleåldern. Syftet är att eleverna ska må bra, skoldagarna ska vara aktivare och trivsammare, eleverna ska vara delaktiga, det ska främja inlärning och eleverna ska vara mer fysiskt aktiva och minska stillasittandet. Varje skola utgår från sina förutsättningar och man uppmuntrar att eleverna tar sig till och från skolan med egen muskelstyrka. Skolorna får konkret stöd med utbildningspaket, övningar mm.
Bra jobbat Finland! Hyvää Suomi!

Barn med aktiva pauser presterar bättre än de som har pauser utan rörelse, enligt en ny studie.

En studie från 2018 med 460 elever i årskurs 3-5 på fyra olika skolor undersökte om eleverna presterade bättre och var mer aktiva ifall de hade pauser med enbart fysisk aktivitet (ca 10 minuter/dag) eller om de hade sk akademiska pauser. Det visade sig att de elever som hade rörelsepauser presterade aningen bättre. Resultatet förvånar nog en del.
Dessutom vinner alla något på att röra på sig varje dag. Både ung som gammal.

Svenska barn får underkänt i internationell hälsorapport.

"Active Healthy Kids Global Alliance är ett globalt nätverk som samlar över 50 länder för att sammanställa barns fysiska aktivitet. Varje land rankas utifrån tio kriterier bl.a. fysisk aktivitet, stillasittande, skola, offentliga initiativ och hur samhället och den offentliga miljön är utformad för att underlätta rörelse. Varje område ges betyg A till F.
I årets rapport får svenska barn och ungdomar underkänt. D+ i fysisk aktivitet och C+ i stillasittandet. De låga betyg som uppmättes 2016 är i stort sett oförändrade. Trots goda yttre förutsättningar rör sig svenska barn för lite.
En stor andel når inte upp till WHO:s rekommendation, 60 minuters fysisk aktivitet om dagen, framför allt gäller det flickor. Både pojkar och flickor spenderar även mycket tid framför skärmar. Positivt är att 75% av barn och ungdomar deltar i någon form av organiserad fysisk aktivitet."
Läs mer på en frisk generation.

torsdag 22 november 2018

Regular Exercise May Keep Your Body 30 Years ‘Younger’

Regelbunden träning kan hålla din kropp 30 år "yngre". Det finns all anledning att fortsätta träna hela livet. New York Times artikel, från 21/11 2018, bygger på en ny studie där man jämfört olika grupper och kommit till att 70-åringarnas muskler är jämförbara med friska 25-åringars!
"Instead, the muscles of the older exercisers resembled those of the young people, with as many capillaries and enzymes as theirs, and far more than in the muscles of the sedentary elderly. The active elderly group did have lower aerobic capacities than the young people, but their capacities were about 40 percent higher than those of their inactive peers. In fact, when the researchers compared the active older people’s aerobic capacities to those of established data about “normal” capacities at different ages, they calculated that the aged, active group had the cardiovascular health of people 30 years younger than themselves."

Parkskolan i Teckomatorp uppmäksammas av SR och media.

Samtliga Svalövs skolor deltar i ett treårigt hälsoprojekt som sker i samarbete med idrottsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet. Anders Hansens bok Hjärnstark ligger som grund i projektet.
En skola som sticker ut är Parkskolan i Teckomatorp. De har utvecklat sitt pulsprojekt på ett trevligt sätt. Skånska dagbladet skriver att "Det gäller att hålla flåset uppe – både för gammal som ung. Därför har Parkskolan i Teckomatorp inlett ett samarbete med äldreboendet Ängslyckan och målet är att alla ska må bra och röra ännu mer på sig."
Sveriges Radio besökte skolan och gjorde inslaget "Eleverna tränar med äldre".
Alla kan vinna något av att röra på sig tillsammans och det här är ett bra exempel för andra kommuner och skolor att ta efter för att arbeta långsiktigt och hållbart med fysisk aktivitet och hälsa.
På Parkskolan arbetar de även med pulspass på morgonen, brain breaks flera gånger under dagen, aktiva och flexibla klassrum, aktiva raster, physical literacy och värdegrundsarbete.
Bra jobbat Anders Stålhandske och Krister Stjärnkvist!

tisdag 20 november 2018

Mer än 650 inlägg!

Bloggen har idag 650 inlägg.
I höger kolumn hittar du alla inlägg efter datum och ämne.


Bloggen tar upp aktuell forskning, sprider goda exempel, ger konkreta tips, inspirerar och samverkar med nationella och internationella aktörer. 30 års arbete, föreläsande och skrivande har gett en god samlad bild över hur olika former av fysisk aktivitet och livsstilsvanor påverkar hälsa och hjärna. Det går inte att prata om fysisk hälsa utan att samtidigt gå in på mental hälsa. Och tvärtom. Allt hänger ihop. Det du gör, och inte gör, påverkar din hjärna, tankemässiga förmågor, inlärning och prestation. Jag har samlat allt i en aktiv föreläsning och utbildning som heter "Strong Body Strong Mind". Boka via arne.kastenbom@gmail.com.



Stor studie: "Stor försämring av svenskars kondition"

Svensk idrottsforskning idag: "En ny studie visar alarmerande resultat om folkhälsan. Närmare hälften av 350.000 undersökta svenskar har så dålig kondition att sjukdomsrisken är kraftigt ökad."
”En god maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är en av de enskilt starkaste faktorerna för minskad sjukdomsrisk, god hälsa och långt liv, och bestäms framförallt av regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet”.
Det är uppmätta fakta och väldigt trovärdigt. Grymt bra studie!
Uppdaterat 22/11:
"Vi behöver en nationellt strategi om fysisk aktivitet" (Elin Ekblom Bak i Aktuellt 21/11)
"Trots att resultaten är anmärkningsvärda kan de ligga i underkant" (TT)
"Detta är en av de första och största studierna, både i Sverige och internatonellt, som visar på dramatisk försämring av konditionen" (Elin Ekblom Bak)
"När vi tränar gör vi det ganska punktvis och är inaktiva i övrigt" (Elin Ekblom Bak)
"Majoriteten av försämringen i kondition berodde på en faktisk försämring av syreupptagningen" (inte pga viktuppgång).

"...andra studier visar på en nedgång i tonåren. Så satsningen på 100 timmar mer idrott i grundskolan är välkommen. Men det räcker inte. Skolan som helhet borde ha mer inslag av fysisk aktivitet" (Elin Ekblom Bak.

"Det behövs stöd till alla som behöver röra på sig mer och äta bättre" (Elin Ekblom Bak).


Läs mer här.

Idag berättade professor Dean Kriellars om Physical Literacy på Linnéuniversitetet i Växjö. En Sverigeunik rörelsesatsning för ett rörelserikt samhälle.

Dean Kriellaars föreläser, utbildar och inspirerar personer runt om i Sverige. Det handlar om Physical Literacy, som ofta översätts till rörelserikedom, rörelseförståelse eller kroppslig förmåga. Projektet Change The Game står bakom rörelsesatsningen för skapa ett rörelserikt samhälle. Barn är rörelserika när de har utvecklat många rörelsefärdigheter, byggt upp självförtroende och motivation att röra på sig för att vara fysiskt aktiva för resten av livet. Två nyckelord är glädje och socialt utbyte, och Kriellaars betonar vikten av att samverka.
Deltagarna på Linnéuniversitet fick med sig kunskap, idéer och konkreta övningar. Det finns många ungdomar som är ”rörelseosäkra” i skolan idag och frågan är hur man ska få dem rörelserika? Dean Kriellaars arbetar över hela världen och helhetskoncept Physical Literacy har kommit för att stanna. Häng med på resan du med.
Är ni beredda?
Klara.
Färdiga.
Lek!


måndag 19 november 2018

Sitting or standing? Which is best?

Sitter du för mycket? Att stå upp för länge är inte bra. Förvirrad? Det finns en enkel lösning.
Dr Smith och Dr Biswas från Kanada publicerade denna korta och kärnfulla video häromdagen. De har också publicerat studier och metaanalyser (på vuxna) som du kan läsa mer om här och här.
”CONCLUSION: Prolonged sedentary time was independently associated with deleterious health outcomes regardless of physical activity.”

fredag 16 november 2018

Ny studie på ungdomar: Skolprestationer stark stressfaktor bland unga.

Skolporten skriver om en ny studie om stress hos 3000 ungdomar på högstadiet och gymnasiet.
”Vilka är de viktigaste resultaten? - Att skolprestationer är det som stressar både tjejer och killar mest. Men tjejer upplever mer stress inom nästan alla livsområden som jag undersökt. Andra starka stressfaktorer är konflikten mellan skola och fritid. Även om skolprestationer utgör en stor källa till stress har den sociala stressen en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Med andra ord, allt som stressar leder inte givet till ohälsa på sikt”, säger forskaren Malin Anniko som betonar vikten av förebyggande insatser.
Läs hela reportaget här och studien här.
Jag skrev om en studie om stress hos studenter för några veckor sedan. Läs om den här.
Visste du att nästan 40,000 personer var borta från jobbet pga stress förra året. Personer som lider av långvarig stress har en förminskad hippocampus. Lösningen heter återhämtning. Ge hjärnan tid för återhämtning och ladda med mer Brain Power.
”You can do anything, but not everything” (unknown)

torsdag 15 november 2018

Kronprinsessan besöker AF (Aktivitet förebygger) i Ängelholm.

Imorgon fredag kommer Kronprinsessan till Ängelholm och AF, som föreläste på Generation Pep Forum för en månad sedan. AF har gjort ett bra arbete under många år och förhoppningsvis kan de inspirera fler att ta efter så att alla barn kan vara aktiva, få möjlighet att prova på olika aktiviteter och kunna bygga goda vanor. AF samarbetar med kommun, skola, socialtjänst, föreningsliv och näringsliv.

onsdag 14 november 2018

Professor Charles Hillman om Brain Power?

Professor Charles Hillmans forskning om fysisk aktivitet och hjärnan är känd runt om i världen och citeras ofta. Han sitter även med i kommittéen som drar upp de nationella riktlinjerna om fysisk aktivitet i USA. Riktlinjerna som släpptes häromdagen visar bland annat att man ska fokusera på MER fysisk aktivitet. All form av rörelse räknas. Bryt stillasittandet och inaktiviteten.
När Hillman får frågan om vilken typ av fysisk aktivitet är bäst för brainpower, så svarar han att aktiviteten ska vara aerob och cardiovaskulär, som tex löpning, simning, lekar mm.
"In my studies, only cardiovascular exercise was related to higher academic performance" (Charles Hillman)
Jag kontaktade Carles Hillman för ett år sedan och frågade vilken studie som är "bäst" när det handlar om fysisk aktivitet kopplat till studieresultat och inlärning. Jag har skrivit om studien, eller snarare den systematiska övervikten på barn och ungdomar, flera gånger i bloggen och berättar gärna mer om den på föreläsningar runt om i Sverige.



tisdag 13 november 2018

Västra Karup skolas satsning på rörelse uppmärksammas av Vasaloppet och media. Vilket bra exempel!

Västra Karup skola har under en längre tid arbetat med att införa mer fysisk aktivitet. I våras uppmärksammades skolans satsning på ett pulsprojekt där alla fick möjlighet att vara med, även personal. De lite större barnen i årskurs 5 och 6 använder pulsutrustning som ger feedback i realtid. Målet är att arbeta i minst 70% av maxpuls i minst 20 minuter. Aktiviteten är inte betygsgrundande.
Rektor Peter Dahlberg pekar på vikten av motorisk träning. "– Man orkar mer och koncentrerar sig bättre, säger han."
Idag skriver HD/Sydsvenskan att skolan vunnit en satsning till Ungdomsvasan. Klass 6 har utsetts till vinnare i Vasaloppets skolutmaning. Det innebär att eleverna får chansen att vara med i Ungdomsvasan den 24 februari nästa år.
"Pontus Ebbesson går i klassen och känner att skolans extra satsning på rörelse betytt mycket för honom och hans skolprestationer.
– Nu kan jag koncentrera mig bättre och det går bättre i skolan. Särskilt efter att jag rört på mig känns det gott, säger Pontus Ebbesson som provat att åka längdskidor tidigare.
Nästan 100 ansökningar kom in till Vasaloppets skolutmaning. I priset ingår coachning, utrustning, resa, övernattning och startplatser i Ungdomsvasan."

En samlad bild över allt som skrivs och delas. Finns det?

Hjärnan är ett hett och aktuellt ämne. Bloggen når snart ännu en milstolpe med 275,000 besökare. Det strömmar in massa ny forskning, nya projekt och modeller, inspirerande övningar, fantastiska koncept och utvecklande skolarbete. Fysisk aktivitet och goda livsstilsvanor påverkar vår hälsa och hjärna.

Det kan vara svårt att få en samlad bild över allt som skrivs och delas. 4-5 års praktiskt arbete, läsande, skrivande, samverkande och föreläsande har gett en djup kunskap över området. Väldigt mycket material på bloggen, men så mycket opublicerat. Det finns material för en bok eller två!

Strong Body Strong Mind samlar allt om fysisk aktivitet, goda vanor och hur det påverkar hälsa, välmående, hjärnan, de exekutiva funktionerna, prestation och inlärning.
- Den senaste forskningen. Skillnad på barn och vuxna.
- Pulsstudien 2018 om koncentration och arbetsminne på elever i åk 7 i Helsingborg
- Allt du gör och inte gör påverkar hälsa och hjärna. Hur hänger det ihop? The body-brain system.
- De mest omtalade skolprojekten och modellerna i Sverige, Norden, Holland, England och många inspirerande modeller i USA. En lokal, nationell och internationell utblick.
- Aktiva klassrum med aktiva pauser, flexibla möbler, BrainBreaks, övningsbank, för små barn eller stora ungdomar mm. Prova på olika varianter.
- Aktiva exekutiva klassrum med övningar som vässar de exekutiva funktionerna med övningar, aktiva pedagogik, aktiv matematik, hjärnsmart utformning, högfokus rum, repetition, sinnen, återhämtning, positiva känslor mm. Hur arbetar de med aktiv pedagogik i Naperville? 
- Mer daglig rörelse och mindre stillasittande. Hur bygger vi bort stillasittandet? Begränsa och effektivisera skämtid. All rörelse stärker hälsa, välmående och kognition. Exempel. 
- Pulsprojekt. Olika varianter, LRPE, Zero Hour, utrustning, fällor, tips, använda pulsutrustningen pedagogiskt mm.
- Förebygg stress, ångest och välmående. FaR dvs Fysisk aktivitet på Recept för barn och ungdomar.
- Beteendeförändring. Vikten av att samverka och samarbeta. Arbete med olika koncept som physical literacy, föräldrarnas påverkan, socioekonomisk bakgrund mm.
- Motivation, growth mindset och grit.
- Tonårshjärnan.
- Hjärnans ABC. Finns det en bruksanvisning?
- Goda vanor påverkar hälsa och välmående. Sömn, kost, tobak, droger, stress, ångest, fysisk träning, skärmtid, umgås med vänner, ha djupa svåra samtal, känslor, läsning, problemlösning, utomhusaktivitet mm formar oss mer än vi tror. Helhet delas upp i mindre konkretiserade fokusområden.
- Vad är mest aktuellt just nu? Hur ser trenden ut? Hjärtligt välkommen med på resan.

Strong Body Strong Mind riktar sig även mot företag, unga vuxna, studenter, vuxna och seniorer.

Boka via Arne.kastenbom@gmail.com.
Rekommenderar en aktiv föreläsning i kombination med workshops.
Det är ingen större mening att kopiera andras arbete rakt av. Låt oss bygga en modell som passar era elever och era förutsättningar. Vi plockar fram kraften av samarbete, drivet av glädje och lyckan av att alla vinner något.

PULS+ föreläsningar har sänts i SVT och UR.
Det finns en stor efterfrågan om hur vi utvecklat pulsprojektet. Senaste året har PULS+ deltagit i vetenskapliga pulsstudier där forskarna designat och mätt resultat. Efter att ha skrivit om hur motion och rörelse påverkar hjärnan i över 4 år, så har har allt det senaste och intressantaste samlats i föreläsningen och kursen STRONG BODY STRONG MIND.
PULS+ har föreläst för skolor i Sverige och Danmark, elevhälsa, nationella konferenser, internationella företag, föreningar, gym och studios, föräldragrupper, universitet mfl.
PULS+ har inspirerat skolor att starta framgångsrika pulsprojekt i Sverige och Danmark.
PULS+ initierat flera forskningsprojekt.
PULS+ har initierat slutsålda konferenser.
PULS+ har ett stort nätverk och har framgångsrikt fört samman olika kontakter, som i sin tur startar intressanta projekt.
PULS+ har legenden Paul Zientarski som mentor och vi har träffats flera gånger i Sverige och USA.
PULS+ har stöttat många av sina läsare med tips och råd. Ofta elever och studenter som gör sina gymnasie- och examensarbeten. Från olika länder.
PULS+ har läsare från hela världen.

Tips. Dagens brainbreak med koncentration som vi kan kalla för ”5 fel”. Dela upp gruppen i två led. Grupp 1 får i uppgift att i 30 sekunder studera grupp 2 tex ordning, kläder, kroppsställning el dyl. Sen vänder sig grupp 1 ryggen till medan grupp 2 ändrar fem saker, tex ändrar något i kläderna. Grupp 1 ska sen hitta fem fel. Extra: Diskutera hur svårt att det är vittne.


måndag 12 november 2018

Sit less. Move more. Uppdaterade nationella riktlinjer om fysisk aktivitet i USA 2018.

Approximately 80% of US adults and adolescents are insufficiently active.

Idag släpptes ”The Physical Activity Guidelines for Americans 2018” i USA.
Öka mängden fysisk aktivitet. Minska stillasittandet och inaktiviteten. Det handlar om att röra på sig mer. Så enkelt. Men ändå så svårt? Kom igen nu Sverige. Bygg bort stillasittande. Så svårt är det inte.
”New evidence also shows that obtaining health benefits associated with physical activity may be easier than previously thought. A single episode of moderate-to-vigorous physical activity can improve sleep, reduce anxiety symptoms, improve cognition, reduce blood pressure, and improve insulin sensitivity on the day the activity is performed. Most of these improvements increase, and additional benefits occur, with the regular performance of moderate-to-vigorous physical activity.”


Percentage of US High School Students Who Met the Aerobic Physical Activity and Muscle-Strengthening Guidelines, 2011-2015

söndag 11 november 2018

Aktiva klassrum 2.0

Oj vad det finns många bra varianter av aktiva klassrum! Återkommer med en fantastiskt variant. Önskar att jag hade mer tid!
Den handlar om att arbeta strukturellt med känslor, sociala relationer, självbild mm i klassrummet. Det går att utveckla Brainbreaks och andra rörelser med hur hjärnan fungerar för ökad arbetsro och inlärning. Aktiva klassrum 2.0?
Hjärta. Hjärna. Neurovetenskap. PULS+.
”Strong Body Strong Mind”

Active Learning - vad är det?

Active Learning är ett intressant koncept som utgår från hur hjärnan fungerar.

Dagens samhälle och livsstil ställer nya krav på hjärnan och hur vi ska lära oss nya saker. Vad är minne, arbetsminne, långtidsminnet mm? Minnena ser inte likadana ut, utan förändras över tid. Forskare menar att vi inte har blivit sämre på att minnas, utan att den översvämmade hjärnan belastas mer. Vi behöver inte lika mycket utantill-kunskaper, eftersom det finns sparat på olika ställen. Hjärnan är imponerande. Om information finns sparat i en mapp på datorn, så minns vi inte detaljerna lika bra. Men hjärnan kompenserar genom att veta var kunskapen fins och vi behöver veta mer om hur vi lär oss. Barn behöver givetvis lära sig nödvändiga grundkunskaper, men hjärnforskare önskar göra inlärningen mer intressant och spännande.
I skolan får lärarnas ofta höra ”du måste göra undervisningen roligare” för att eleverna ska lyckas. Många lärare är väldigt trötta på uttrycket, eftersom det slängs ut i tid och otid.

Vad är då Active Learning? Hjärnforskare tar steget in i klassrummet och det är intressant att lyssna och lära sig av kunniga och engagerade forskare. Active Learning betonar saker som nyfikenhet, att upptäcka spännande saker, att eleverna får välja ämne, ta beslut och följa upp om det stämde eller inte och att lära andra kamrater mm. Det är några få exempel på hjärnsmarta sätt att undervisa. Väv dessutom in känslor, sinnen, fysisk aktivitet, stress, repetition mm för att lyckas.

Puls+ återkommer med en serie inlägg om ”Aktiva exekutiva klassrum” där aktiv pedagogik eller Active Learning ingår. Vill du veta mer så följ bloggen eller kontakta PULS+. Ni kan boka en föreläsning, workshop, kurs eller fördjupat projektarbete som anpassas efter er målgrupp. PULS+ kallar konceptet för ”Strong Body Strong Mind”.

lördag 10 november 2018

RASande hjärnsmart undervisning.

Pedagoger bör ta hänsyn till hur hjärnan fungerar. Tre tips på hjärnsmart undervisning enligt hjärnforskare.
1. Det retikulära aktiveringssystemet, RAS, är viktigt för bla vakenhet, uppmärksamhet och påverkas av sinnesintryck mm.
2. Amygdala påverkar rädslor, stress mm. Skapa ett stressfritt klassrum. Viss stress är positivt, så tolka stressfritt rätt.
3. Behagfulla och positiva känslor kopplat till inlärning kan frigöra mer dopamin.
Tre tips att ta med i planeringen.
Spelar fysisk aktivitet någon roll. Svaret är ja!
Vill du veta mer om hur man arbetar konkret med konceptet ovan eller mer om aktiva exekutiva klassrum så kontaktar du PULS+.

Hur SER ett hjärnsmart klassrum ut?

En ny studie på barn mellan 8-12 år visar att för mycket visuell stimulans i klassrummet påverkar den kognitiva förmågan negativt. Det gäller med andra ord att tänka sig för och inte bombardera eleverna med massa intryck och distraktioner. Om man överdriver kanske aktiva klassrum ger en negativ påverkan? Hur mycket ska man förändra klassrummet? Ett hjärnsmart klassrum ska vässa de exekutiva funktionerna, inte tvärtom.

Studerar du på högskola eller universitet? Prioritera rätt!

Stillasittande och inaktivitet ökar under skolåren. Det stora tappet verkar komma i tonåren. I gymnasiet har beslutsfattarna i princip valt bort idrott, daglig rörelse och hälsa. När du börjar studera på högskola och universitet så är det i regel upp till dig själv att ta hand om goda vanor och hälsa. University of Winsconsin skrev en trevlig artikel på sin hemsida i veckan. Läs ”Why exercise is a needed priority in a student’s life”. Ta hand om dig och prioritera motion och träning för bättre prestation och bättre livskvalitet.
#StrongBodyStrongMind.

fredag 9 november 2018

Lista: Fem råd till dig med adhd

SVT har ett bra inslag med Anders Hansen, som ger 5 råd som förenklar livet för personer med ADHD. Råden kan användas av pedagoger i skolan. Ett av råden är fysisk aktivitet. Överläkaren säger att det ökar koncentrationen för alla, och i synnerhet för de som har adhd.
De andra råden handlar om snabb feedback, korta deadlines, följa sin passion och samarbeta med andra personer.
Råd som passar de flesta. Vill du veta mer om aktiva klassrum och övningar som vässar de exekutiva funktionerna, som klickar du här.


Studie om fysisk aktivitet och koncentrationen hos 10-13-åringar.

Vissa studier är intressantare än andra. Här kommer en favorit på 10-13 åringar.
Grupp 1 satt och arbetade i klassrumsmiljö hela morgonen.
Grupp 2 hade 20 minuter fysisk aktivitet efter 90 minuter.
Grupp 3 hade 20 minuters fysisk aktivitet före och efter 90 minuters teoretiskt arbete.
Vem fick bäst resultat?

Barn som förbättrade sin kondition stärkte även sin exekutiva förmåga.

En stor studie på barn undersökte effekterna av daglig fysisk aktivitet. Barnens kondition förbättrades. Det intressanta var att deras exekutiva förmåga stärktes. De hade lättare att bortse från distraktioner, kunde  hålla och processa information och de blev bättre på multitasking. Mer fysisk aktivitet har många fördelar och många vinnare.

Så navigerar hjärnan bland våra minnen.

Lunds universitet och Forskning.se skriver idag en artikel om att ”hippocampus fungerar som en sorts karta oberoende av om det handlar om en rumslig omgivning eller om det är en representation av mer abstrakta strukturer”.
Hippocampus är ett av de områdena i hjärnan som stärks mest av fysisk aktivitet. Blodflödet ökar och det bildas rent av nya hjärnceller. Fysisk aktivitet skapar nya hjärnceller och det är upp till teorilärarna att fylla dom.