PULS+

PULS+ startade pionjär- och utvecklingsarbetet om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans tankemässiga förmågor 2014.

Resan har varit fantastisk med bl.a. pilotprojekt, besök på Naperville Central High School med Mr Zientarski och Mr Sladkey, Pulsstudien, vårt vetenskapligt stödmaterial, samverkan med nationella och internationella experter och eldsjälar, intervjun med Dr Charles Hillman, otaliga föreläsningar och arrangemang.

Få har både gjort pilotprojekt med elever och en egen vetenskaplig studie. Vår studie "Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen" visar att 7 minuters pulsaktivitet förbättrar koncentration och arbetsminne hos 13-åringar.

Vi är först i Sverige att, tillsammans med forskare från Helsingborg och Kristianstad, mäta effekterna av pulshöjande fysisk aktivitet i klassrummet. Det behövs en ny syn på fysisk aktivitet och en jämlik hälsa.

PULS+ bygger broar till ny forskning och har ett imponerande nätverk av hjärnforskare.

Tips! Följ Puls+ på Facebook och i facebookgruppen Aktivaklassrum. Bloggen har en halv miljon läsare och nästan 1000 inlägg. Helt gratis.

Boka våra populära föreläsningar, kurser, workshops mm. Kontakt: arne.kastenbom@gmail.com.

onsdag 29 november 2017

Losing Fat, Gaining Brain Power, on the Playground

New York Times skriver om Brain Power! 
"Physical inactivity can result in weight gain, especially around the midsection — including visceral fat, a type of tissue deep inside the abdomen that is known to increase inflammation throughout the body. It is also linked to heightened risks for diabetes and cardiovascular complications, even in children, and may contribute to declining brain function: Obese adults often perform worse than people of normal weight on tests of thinking skills."

Too much bad food, too little exercise is leading to devastating diabetes for kids.

Rubriken säger väl allt? Suck. Hur svårt kan det vara?
Läs reportaget här.

söndag 26 november 2017

Fysisk inaktivitet eller stillasittande?

Allt fler pratar om fysisk inaktivitet istället för stillasittande. Man kan vara stillastående och passiv på flera sätt, vilket innebär att du är fysisk inaktiv. När du rör på dig så arbetar musklerna och då frigörs viktiga ämnen som myokinet och lipoproteinlipas. Dessutom kan rörelse påverka hjärnan.
Anders Hansen skriver att det räcker med flera korta bensträckare för att förbättra blodfetter och blodsocker.
Höj- och sänkbara bord är bra för att byta arbetsställning och kan minska problem med nacke, axlar och rygg. Men de ger inte alla de effekter som hörs i media. De som har ett fysiskt inaktivt arbete behöver röra på sig! Rådet är att variera arbetsställningen och att röra på dig ett par gånger i timmen. Om det går. Om du står mycket på jobbet så ska du givetvis sätta dig ner. Det behöver man inte vara raketforskare för att fatta.
Det räcker heller inte att träna några gånger i vecka och sen vara fysiskt inaktiv i övrigt. Daglig rörelse, variation, regelbunden varierad träning och pulshöjande fysisk aktivitet ger många hälsoeffekter i kropp och knopp. Varje dag.
Det finns idag flera aktivitetsarmband som varnar om du har varit inaktiv för länge. Jag använder själv en av marknadens bästa armband och kan rekommendera den. Det är lätt att fastna i arbetet och skrivandet på bloggen.


Lyssna på Örjan Ekblom: Därför mår din hjärna bra av träning (R)

Lyssna på Örjan Ekblom i Vetandets Värld. "Rör vi oss tillräckligt och undviker att sitta stilla förbättras kärlhälsan i hjärtat och andra delar av kroppen, och högst sannolikt även i hjärnan, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm".
Missa inte att anmäla dig till den Nationella konferensen om fysisk aktivitet 5-6/2 2018 i Stockholm, med bla Örjans föreläsning: Finns det vetenskapligt stöd för att det fysiska aktivitetsmönstret eller konditionen förbättrar kognitiva funktioner, så som inlärning, mående eller sömn?

fredag 24 november 2017

Nyhet. Allt om Aktiva klassrum på Facebook.

Nu finns det en grupp som heter Aktiva klassrum på Facebook med allt du behöver veta om aktiva och flexibla klassrum. Vi nöjer oss inte med mer idrottslektioner och daglig rörelse utan vi utvecklar framtidens klassrum. Läs om bra exempel från hela världen. Hur arbetar man med detta i Sverige, USA och Europa? David Sladkey i Naperville är ett bra exempel. Jag har sett honom arbeta live och han är en av de främsta pedagogerna jag sett någonsin. Vad gör honom och framförallt hans elever så duktiga? Finns det fler bra exempel? Ja!! Dr John Ratey har tipsat mig om framgångsrika skolor och länder. Vad är bevisat? Vad säger forskningen?
Ståbord är populära. Varför det? Är det lönt att lägga pengar på det? Vad finns det för möbler och utrustning? Vad är beprövat och bra? Brain breaks - skapar det arbetsro eller oro? Pulsövningarna i klassrummet? Jag deltar i en vetenskaplig studie och ska publicera resultat våren 2018. Ger korta pulsövningar i matematiksalen mätbara resultat i koncentration, arbetsminne och inlärning för elever i åk 7? Spännande. Gå med i gruppen på Facebook. Dela med dig. Kollegialt lärande. I gruppen Aktiva klassrum ska du kunna hitta en idébank med bra övningar, pedagogik, bevis, länkar till bra reportage och filmer.
Givetvis kommer du att kunna läsa allt här på bloggen!

torsdag 23 november 2017

Exercise May Enhance the Effects of Brain Training.

Intressant! Jag har under lång tid följt flera hjärnforskare och deras försök att skapa olika program för att förbättra hjärnans funktioner som tex arbetsminne. Studier visar att de olika träningsprogrammen gör barnen bra på programmet de tränat, men inte på tex en förmåga som arbetsminne. 
Torkel Klingberg har ett nytt program/app som heter Vektor, för de yngre barnen, som används bland annat av pedagoger i Helsingborgs Stad. Läs reportaget ”Appen lär ut matte precis som hjärnan vill ha det”.


New York Times skriver om en ny studie visar att en kombination av intensiv fysisk aktivitet och träningsprogram för hjärnan ger resultat. Spännande. Det låter ganska logiskt i mina öron. Optimera hjärnan för inlärning och kombinera det med bra undervisning. Ooops! Nu låter det ju som Puls+. Nåja, en forskare brukar vilja veta exakt vad en förbättring beror på. Intensiv fysisk aktivitet eller undervisningen. 
”But an interesting new study published in the Journal of Cognitive Neuroscience suggests that combining intense exercise and brain training might, over time, amplify the benefits of both for the brain, even in people whose minds already are working well.”


Hjärna frukost.

Har du tänkt på en sak? Hjärnan är alltid påslagen. On-knappen är intrycket även när du sover. Det innebär att den arbetar hårt 24/7 och behöver ett konstant tillflöde av näring.
Efter en natts fasta så behöver hjärnan en bra frukost.
Vad är bra kost ur ett hjärnperspektiv?
Hur stor betydelse har kosten för att du ska må bra och prestera bra?
Kontakta arne.kastenbom@helsingborg.se för mer information och föreläsning om kostens och motionens betydelse för hjärnans hälsa och prestation.

onsdag 22 november 2017

High-intensity exercise improves memory, study finds.

Kan pulsträning påverka minnet?
En ny uppmärksammad forskningsrapport visar att 20-minuters högintensiv träning kan förbättra minnet! Spännande!!
”Scientists have found that six weeks of intense exercise-;short bouts of interval training over the course of 20 minutes-;showed significant improvements in what is known as high-interference memory, which, for example, allows us to distinguish our car from another of the same make and model. The study is published in the Journal of Cognitive Neuroscience. The findings are important because memory performance of the study participants, who were all healthy young adults, increased over a relatively short period of time, say researchers. They also found that participants who experienced greater fitness gains also experienced greater increases in brain-derived neurotrophic factor (BDNF), a protein that supports the growth, function and survival of brain cells.”
Läs ett bra reportage här.

tisdag 21 november 2017

Brains of Children With Better Physical Fitness Posses Greater Gray Matter Volume

God kondition ger större grå substans i hjärnan. Vilka politiker och skolledare kan blunda för det här?
Brain Power. 

"Summary: Researchers link physical fitness in children to increased gray matter volume in areas of the brain implicated in language processing and reading skills." 

söndag 19 november 2017

Hjärnan är kvar på savannen.

Vetenskapens värld visar ikväll ett avsnitt som handlar om hur den mänskliga hjärnan utvecklats och varför vår hjärna blivit intelligent. Förändringar i naturen tar vanligtvis lång tid. I mångt och mycket är vår hjärna kvar på savannen. Även om vi har en fantastisk hjärna, så är den inte anpassad för dagens livsstil med mycket stillasittande, digital stress, skräpmat mm. Det är viktigt att ha kunskap om hur människans hjärna fungerar för att må bra och prestera maximalt. Neurovetenskapen har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen och vi kan idag se vad som händer i hjärnan. Spännande.
När vi ändå är inne på evolution. Hur viktig är den aeroba förmågan för människan? Vi är inte speciellt snabba, starka eller spänstiga men vi är byggda för att förflytta oss långt. Intressant.

Pulsträning och inlärning del 1. År 2014.

När jag 2014 fick kontakt med Paul Zientarski, så var begreppet "pulsträning och inlärning" ett okänt begrepp i Sverige och Norden. Resultaten i Naperville intresserade mig i den grad att jag inte tvekade att lägga ner all min fritid på att bygga upp ett revolutionerande pulsprojekt med Zientarski som mentor och rådgivare. I ärlighetens namn så blev projektet mycket större än jag tänkt från början och vi fick enorm uppmärksamhet. Med något litet undantag, så har alla varit enormt positiva och jag är fortfarande överväldigad av att så många gillar projektet Puls+. Att bygga upp ett projekt från scratch är inte enkelt. När det kändes tungt och svårt fick jag massivt stöd av personerna i mitt nätverk. Utan dom hade det inte gått och jag riktar ett stort tack till matematikläraren Ulf Hasselgren, Gustaf Andersson från Elevhälsan, Andreia Balan Utvecklingsavdelningen, vår analytiker Andreas, Paul Zientarski, Dr Ratey, Torkel Klingberg, Ingegerd Ericsson, min rektor Elisabeth och biträdande rektor Mia, lokala skolpolitiker och pionjärerna Martin Lossman och Vammarskolan/Polar mfl.
Utan mina underbara elever hade det inte heller gått. De började årskurs 1 helt ovetande om att de skulle delta i Puls+ och dessutom ha utökad undervisning i Idrott & Hälsa 1. Många undrade vad eleverna skulle säga? Eleverna har varit otroligt positiva och inte en enda elev har ifrågasatt varför de ska ha mer idrott och en längre skoldag än alla andra elever på skolan. Det är ett fantastiskt resultat och en kvitto på att vi är något bra på spåren.
Idag startas det pulsträning på skolor runtom i landet och det är en sann glädje att se hur mitt och andra pionjärers arbete utvecklats. Det skrivs om pulsträning och inlärning i snart varenda tidning, det anordnas konferenser, pedagoger gör studiebesök och pulsträning omnämns på allra högsta nivå som ett bra exempel på hur man kan arbeta med fysisk aktivitet i och utanför skolan.
Vilken enorm utveckling på tre-fyra år!
Vad är nästa steg?

lördag 18 november 2017

Learning a New Sport May Be Good for the Brain.

New York Times' skriver att fler vuxna borde lära sig en helt ny sport. Det är bra för din hjärna. Studier har visat att om du tex lär dig att jonglera så får du ökad volym av grå substans i hjärnbarken. Motion och träning är bra, men lägg gärna till någon ny utmaning. Personligen så har jag precis köpt en slackline. Balans- och koordinationsträningen ska lyftas till "nya höjder". Förhoppningsvis.
“We have a tendency to admire motor skills,” said Dr. John Krakauer, a professor of neurology and director of the Center for the Study of Motor Learning and Brain Repair at Johns Hopkins University in Baltimore. We like watching athletes in action, he said. But most of us make little effort to hone our motor skills in adulthood, and very few of us try to expand them by, for instance, learning a new sport. 
We could be short-changing our brains. 
Past neurological studies in people have shown that learning a new physical skill in adulthood, such as juggling, leads to increases in the volume of gray matter in parts of the brain related to movement control. 

Anders Hansen föreläste på Gen-Peps konferens oktober 2017.

Se en tretton minuter lång video med Anders Hansen där han bland annat berättar om hur fysisk aktivitet förbättrar koncentration, kreativitet, minne och stresstålighet. Prins Daniel, kronprinsessan Victoria och Carolina Klüft är några av dom som ligger bakom organisationen Gen-Pep.
Sveriges fyraåringar sitter still hälften av sin vakna tid.
Endast var åttonde trettonåring rör på sig tillräckligt.
Alla barn och ungdomar har rätt till en hälsosam livsstil! Vi kan påverka om vi samarbetar, samverkar och nätverkar. Tillsammans är vi starka.


tisdag 14 november 2017

Aktiva pauser och brain breaks har en positiv effekt på elevernas prestation.

Många har under lång tid arbeta med att införa mer daglig rörelse. Kan det till och med gynna inlärningen? Det finns ingen enskild övning som har bättre effekt på inlärning utan tanken är att själva aktiviteten ska gynna koncentrationsförmågan. Hur mycket rörelse behövs för att aktivera hjärnan? Det finns studier som visar att så lite som fyra minuter har positiv effekt. David Sladkey i Naperville, USA, är den som står bakom konceptet ”Brainbreaks” och man kan köpa hans böcker på hans hemsida. När jag besökte honom i våras så använde han rörelse, inkl brain breaks, på matematiklektionen. Vi kallar det för ”Aktiva klassrum”. Mr Sladkey är en av de nominerar till bästa matematiklärare i nationen. Intressant att en av de bästa matematiklärarna lägger tid på ”move and learn” för att stärka lärandet. Mycket intressant tycker jag. Läs mer om hur David arbetar här.
70% av Helsingborgs Stads skolor integrerar fysisk aktivitet på teorilektionerna! Fantastiskt.

”Vad är nyttan med brain breaks?
– Först och främst handlar det om rörelseglädje! Sen visar forskning att brain breaks är ett av de mest effektiva sätten att använda fysisk aktivitet på. Många upplever positiva effekter på arbetsro och koncentration. Sen är det en fördel att det går relativt snabbt och enkelt att komma igång med brain breaks, säger Gustaf Andersson, strategisk utvecklare på elevhälsan i Helsingborg.”
Läs hela reportaget här.

måndag 13 november 2017

Jesper Fritz om Bunkefloprojektet på Tyngre.se.

Bunkeflomodellen, Seinäjokimodellen, Napervillemodellen osv. Det finns flera bra exempel på skolor som arbetar strukturerat med mer daglig rörelse och idrott & hälsa. Tyngre.se har genomfört en bra podd med Jesper Fritz, PhD, som berättar om sin avhandling på det så kallade Bunkefloprojektet. Idrott varje dag på schemat gav starkare och smartare barn.
I Bunkeflo införde man mer idrottstimmar, dvs en mängdökning (200 minuter idrott/vecka jämfört med 60) under hela grundskolan. Man ökade mängden idrottslektioner med 330% jämfört med regeringens nya beslut om 100 timmar mer idrott i grundskolan, som innebär +20%.
Det unika med Bunkefloprojektet var att man mätte "behörighet till gymnasiet och betygssnitt", vilket är det som räknas i samhällets. Idrott varje dag gav fantastiska resultat både fysiskt och akademiskt. Pojkarna förbättrades mest och de som hade daglig idrott höjde sina betyg i flest ämnen, och gick från medel- till högpresterande.
Bunkeflomodellen är enkel. Daglig idrott & hälsa. Med utbildade idrottslärare. Det är inte svårare än så. Lyssna på den utmärkta podden här.


Läs även artikeln i Sydsvenskan med Jesper. "Pojkarna är förlorare i den nedmonterade skolidrotten. Unik forskning från Malmö visar med tydlighet behovet av att röra på sig varje skoldag. ”Vi har nu ett starkt vetenskapligt underlag att rekommendera daglig idrott i grundskolan”, säger Jesper Fritz.





söndag 12 november 2017

100.000 besökare!

Vilket enormt intresse. Idag passerade bloggen 100.000 besökare och det finns läsare från alla nordiska länder, hela Nordamerika, spridda besök från internationella skolor och alla världens hörn. Bloggen används även som en bra länk hos en en del skolor och kommuner, studenter som skriver C-uppsatser och som inspiration för att starta upp ett hälsoarbete på skolor, företag mm.

Jag tackar ödmjukt för varenda besök och det är inspirerande att helt ideellt sprida hur otroligt viktigt det är med fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil. Neurovetenskapen har tagit stora steg framåt och det kommer massa ny forskning. Det finns också mer och mer beprövad erfarenhet och utveckling på gräsrotsnivå. Tillsammans kan vi påverka utvecklingen så att fler barn, ungdomar och vuxna kan må bra och prestera optimalt samtidigt.


Högintensiv intervallträning trendigast 2018

HIIT (eller ibland HIT), dvs högintensiv träning, spås bli den populäraste träningsformen 2018. 
Men ger det bättre resultat? Hur långa intervaller ska man arbeta och vila? Är det bra för hälsan och hur påverkar det hjärnan? Ska man ha HIIT i skolan? Är det en träningsform för alla? Vilka fördelar och nackdelar har denna populära träningsform?
Sveriges bästa triatletet Jonas Colting brukar vara kritisk. Han förespråkar lågintensiv träning och det är en mycket intressant diskussion som inte får plats i detta inlägg.
Visst kan man träna bara för att det är roligt, men du får bättre resultat om du har ett syfte och mål, genomför träningen rätt och regelbundet och om du håller dig skadefri.
Metaanalyser från tex 2013 visar att intervallträning fungerar. Det ger tydligt bättre maximal syreupptagning, mjölksyratröskel och slutmål än de som tränar utan intervaller.
Metaanalyser visar att du antingen ska välja korta maximala (95-100%) intervaller på 30 sekunder eller längre intervaller på 3-4 minuter på ca 90% av maxpuls. De ger maximal syreupptagningsförmåga.
Ju mer vältränad du är, desto kortare vila mellan intervallerna. Om pulsen sjunket för lågt under vilan så kommer du utanför zonen med maximal syreupptagning.
Det finns olika varianter av HIIT, men generellt så ger träningsformen en kraftig ökning av mitokondrier, hjärtats slagvolym, max syreupptagning, ökar antalet blodkärl, sänker blodtryck och blodfetter, balanserar blodsockret, aktiverar de snabba muskelfibrerna mm. Om du anstränger dig hårt och om du genomför explosiva övningar så frisätts testosteron, vilket ökar muskelmassan. Dessutom är det intressant för äldre män som har en naturligt lägre testosteronproduktion. HIIT ökar fettförbränningen. Både av det bruna och vita fettet. Dessutom visar vissa studier att det ger minskad aptiten upp till ett dygn efter träningen.

Personligen älskar jag HIIT eftersom det ger bättre resultat, bättre träningseffekt och framförallt ett tydligt ökat mentalt välbefinnande. Utförandet och tekniken är viktig och tyngre dagar varieras med lätta. För att inte bli skadad så måste du ha dagar med vila, aktiv vila och återhämtning. Max 2-3 HIIT-pass i veckan. Om man vill träna mer så måste du varierar träningen eller ha ett välplanerat upplägg.
De flesta tränar 2-3 gånger i veckan i ca 60 minuter. Det kommer  att göra dig starkare och friskare än om du bara väljer lågintensiv träning.

Bilden visar tydligt när träningen är optimal. Ger träningen resultat? Vad har du för mål? Om du tränar för att må bra och inte har så mycket tid så räcker det att du ligger i zon 1 och 2. Du kommer att få en god träningseffekt om du kör väldigt ansträngande pass. Om du tränar mer än tre HIIT-pass/veckan så kanske det inte ger så mycket mer? Det finns nackdelar som ökad skaderisk och att passen kan vara psykiskt påfrestande mm. Jag ser ofta motionärer som utför övningarna helt felaktigt. Det finns dessutom stora individuella skillnader på hur vi svarar på träning.
Se Vetenskapsstudion där de diskuterar hur du ska träna för att må bra och hålla dig skadefri. Lästips: Hälsa på recept av Anders Hansen och Carl Johan Sundberg, FYSS och artiklarna på Tyngre.se.
Vill du veta mer om hur HIIT påverkar hjärnan? Boka en föreläsning?
Kontakta Arne.kastenbom@helsingborg.se.



lördag 11 november 2017

Har vi råd att inte satsa på daglig rörelse och hälsa?

Daglig rörelse, motion och fysisk aktivitet ger ökat välmående och livslång hälsa och det ger enorma samhällsbesparingar. Fysisk inaktivitet ligger bland de tio främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår! Det är också något som är billigt att införa och lätt att påverka. Om samhället investerar en liten peng så får man mångfalt tillbaka. Vilken samhällsnytta ger idrotten? Vad säger forskningen? Här kan du  läsa vad16 forskare sammanställt 2017.
Centrum för idrottsforskning redovisade tidigare i år att 56% av pojkarna och 78% av flickorna inte nådde upp till de rekommenderade nivåerna för daglig fysisk aktivitet. 5-6 % tycker inte om att röra på sig alls. Skrivelsen om daglig rörelse i grundskolan har funnits inskriven i 15 år och har inte betytt någonting i verkligheten. Regeringen har nu lovat mer timmar i grundskolan, men det behövs kvalitet och fler steg innan vi ser barn och ungdomar må bra och som kan nå sin fulla potential.
Stockholm satsar på 60 minuters fysisk aktivitet/dag och det ska bli intressant att se deras arbete och utveckling. När följer resten av Sverige med?

I USA ser det ut så här.
"Fewer than 1 in 3 American children get enough exercise every week. If they don't get more active, more than 8 million will be obese by their 18th birthdays—and their health care and lost productivity as adults could cost the country close to $3 trillion, finds a new study in the journal Health Affairs". Mycket av detta går att översätta till våra förhållanden. Läs hela reportaget här

fredag 10 november 2017

Grit är grejen – om du vill lyckas i skolan.

Grit och growth mindset är bra för motivationen. Det förordas av hjärnforskare som Torkel Klingberg. Nästa år arbetar vi med grit på allra högsta nivå i Helsingborgs Stad. Vill du veta mer? Forskning.se har ett bra reportage som heter ”Grit är grejen - om du vill lyckas i skolan”. 
Fysisk aktivitet, grit och growth mindset, optimera koncentrationen kombinerat med livsstilsfrågor maximerar din prestation och hälsa. Brain Power - Unlock Your Full Potential!

torsdag 9 november 2017

Spring i benen 2018!

Svt rapporterar idag om att alla Stockholms grundskoleelever kommer att få 60 minuter daglig rörelse och pulsträning på schemat från och med 2018. När jag, 2014, började planera Puls+, med stöd av Paul Zientarski som genomfört det framgångsrika konceptet i Naperville USA, så var jag en av de verkliga pionjärerna. Det är otroligt tillfredsställande att se resultatet idag. Mitt, och andra pionjärers, engagemang kring pulsträning och daglig rörelse  kopplat till hjärnan och inlärning har bidragit till skolutvecklingen i hela landet och Danmark. Se inslaget på SVT Stockholm här. 

onsdag 8 november 2017

Har fysisk fitness någon betydelse för hjärnan?

Fungerar hjärnan olika om du är fysiskt fit (god kondition) eller inte? Är det någon skillnad om du är 8-10 år eller om du är 60+? Vad säger forskningen?
Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och dess funktioner så bokar du en föreläsning på Arne.kastenbom@helsingborg.se.

tisdag 7 november 2017

Zero Hour. En bra start på dagen?

Hur får man bästa möjliga start på en dag/skoldag?
Time skriver om ”5 Ways to have a more productive morning according to science”.
1. Sömnen. Lägg dig i tid, stig upp tidigt och starta dagen när andra fortfarande snoozar. Are you an early bird? Grattis! (För äldre tonåringar nämns det tex i Vetenskapens Värld att ”later school starts” skulle vara bättre. Min reflektion.)
2. Starta dagen med meditation för att kunna fokusera på vad som ska hända.
3. Alternativt startar du dagen med fysisk aerob träning som stärker allt från minnet och tänkande till stresstålighet och depression. Du presterar helt enkelt bättre.
4. Ät en bra frukost. Ett tips är att äta bra protein som tex ägg och att undvika kolhydrater.
5. Utför dina svåraste uppgifter först.

Kan man arbeta med detta i skolan? Absolut! Zero Hour är ett utmärkt exempel.
Paul Zientarski, Phil Lawler och Phil Duncan genomförde Zero Hour på Naperville Central High School, USA. Eleverna började helt enkelt skoldagen tidigare och med fysisk pulshöjande aktivitet. Eleven tävlade inte mot andra utan utgick från sina egna förutsättningar. I Naperville hade faktiskt eleverna pulsutrustning långt innan de hade internet! Det var viktigt att alla elever kunde lyckas genom att arbeta i minst 65% av sin maxpuls. Efter den fysiska aktiviteten hade eleverna lektioner i krävande ämnen som språk eller matematik. Zero Hour visade på så pass positiva resultat (+17% jämfört med sömntutorna som fick +10.7%) så att man fortsatte utveckla konceptet till Learning Readiness PE, och det blev omtalat nationellt och internationellt när det omnämndes av Dr John Ratey.
Naperville Central High School har idag kanske USA’s smartaste och mest vältränade (fittest) elever. De har utvecklat idrottsämnet på många sätt under lång tid och har idag resurser i världsklass.
En elev som mår bra presterar bra.

söndag 5 november 2017

Fantastiska Sladkey.

Jag har sagt det förr. David Sladkey, matematiklärare på Naperville Central High School USA, är en av de bästa lärarna jag sett arbeta live. Han är nominerad som en av de bästa mattelärarna i nationen, och i mina ögon är han redan en vinnare. Jag är glad att ha David i mitt stora nätverk. Han är en imponerande pedagog och jag skulle gärna vilja vara elev hos honom. Han brinner för grit, rörelse i klassrummet, motivation, brain breaks, aktiva klassrum mm. Men ärligt talat så handlar det om så mycket mer.

fredag 3 november 2017

Vad är bevisat?

Vad finns det för bevis? Det är i den särklass vanligaste frågan jag får. Fysisk aktivitet påverkar alla tankemässiga förmågor så som uppmärksamhet, koncentration, arbetsminne, självkontroll, exekutiva funktioner, IQ, kreativitet, stress, ångest, depressioner, åldrande, alzheimer, Parkinson, neuroplasticitet, hjärnhälsa, belöningscentrum mm? Skapar fysisk aktivitet nya hjärnceller och stärker det kontakten mellan olika hjärnområden?
Är det sant? Vad är hitte-på? Vem går det att lita på?
Vad är bevisat?
Behövs det mer forskning och beprövad erfarenhet?
Var hittar ni den bästa forskningen?
Vad är tveksamt? Vad är missförstånd och "fake news"?
Vad säger hjärnforskarna och de ledande experterna?
Går det att lita på skolornas egna icke-vetenskapliga projekt och resultat? Säger eleverna det de tror lärarna vill höra?
Vilken typ av rörelse ger bäst resultat?
Går det att dra generella slutsatser?
Varför har inte alla skolor och företag massor av fysisk aktivitet om det ger enorma effekter?
Ska skolor verkligen minska ner på ämnen som matematik och vara fysiskt aktiva?
Är fysisk aktivitet slöseri med tid?
Vad är Brain Power och the body-mind connection? Hur hänger kropp och hjärna ihop? The Body-Brain System ger fler svar än de flesta anar.

Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och hur det påverkar olika förmågor så kontaktar du arne.kastenbom@helsingborg.se eller ring +46733207975. Jag har föreläst på nationella konferenser om fysisk aktivitet, för skolor i Sverige och Danmark, små och multiinternationella företag, elevhälsan, förvaltningar, föräldrar, föreningar, skolledare, SVT Kunskapskanalen mm. Flera har startat mycket framgångsrika projekt och arbetssätt. Vi var bland de första som startade pulsträning kopplat till inlärning i Sverige och Europa, och kan redogöra om resan som idag exploderat i Sverige. Jag har givetvis besökt Naperville Central High School och kan med en stor portion ödmjukhet och en gnutta stolthet säga att jag har världens bästa nätverk med tex Paul Zientarski, Dr John Ratey, professor Torkel Klingberg mfl. Kan det bli bättre?
Den närmsta tiden är jag fullbokad men tveka inte att höra av dig.







torsdag 2 november 2017

Fysisk aktivitet och sömn: Den bästa hjärnterapin ditt barn behöver.

Forskning visar att fysisk aktivitet och sömn förbättrar uppmärksamhet, koncentration, humör, exekutiva funktioner och självkontroll. Det är positivt för alla och i synnerhet för barn, ungdomar och vuxna med ADHD. Här kan du läsa ett bra reportage från en i övrigt välgjord hemsida om ADHD mm. Läsvärt.

onsdag 1 november 2017

Is Recess Important for Kids or a Waste of Time? Here’s What the Research Says.

Mer daglig rörelse. Minska stillasittandet! Time skriver om hur man kämpar för "recess" i Florida och forskningen säger att barn ska röra sig  "60 minutes of moderate to vigorous activity per day, and suggested that recess be part of that. Recess is a necessary break in the day for optimizing a child’s social, emotional, physical, and cognitive development". Hur ser den dagliga rörelsen och den hälsofrämjande utvecklingen ut på din skola och hur utvecklar ni innehållet? Läs reportaget i Time där de presenterar flera bra studier.