10 minuters fysisk aktivitet ökar Brain Power!

Det finns studier som visar att så lite som 4 minuters fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan för barn. Jag delta själv i en studie där vi mäter om 7 minuters pulshöjande fysisk aktivtet ger effekt på koncentration, arbetsminne och inlärning. Den genomförs på ett par hundra 13-åringar.
En ny liten studie på 14 unga män visar att den kognitiva förmågan förbättrades med 14% direkt efter 10 minuters medel- och högintensiv träning. Det är en liten studie men den sprids idag av tidningen Times, som i sin tur delats vidare av experter som Anders Hansen och John Ratey.
Det behövs mer forskning på barn och ungdomar eftersom det mesta är gjort på äldre. Men det finns ändå en hel del ny forskning som ger stöd för att man ska röra på sig en stund innan man ger sig i kast med en mentalt krävande uppgift. Hjärnan fungerar helt enkelt bättre. Jag och tidskriften Time uttrycker det som att hjärnan får mer Brain Power!  ”Just 10 minutes of physical activity can increase brainpower for a short time afterwards”. Det gäller både gammal och ung. I skola och arbetsliv. Unlock your full potential.

Nya riktlinjer i USA. Fysisk aktivitet förbättrar minne och tankeförmåga.

Try Exercise to Improve Memory and Thinking.
Summary: Dec 26 2017. New guidelines recommend twice weekly exercise for people with mild cognitive impairment to improve memory and cognition.
”Regular physical exercise has long been shown to have heart health benefits, and now we can say exercise also may help improve memory for people with mild cognitive impairment”.
The guideline did not recommend dietary changes or medications. There are no drugs for mild cognitive impairment approved by the U.S. Food and Drug Administration.

Förebygg ohälsosam stress!

Hjärnfonden tipsar om hur du kan förebygga ohälsosam stress. Vill du veta mer och boka en föreläsning, så kontaktar du arne.kastenbom@helsingborg.se.

TV: Kvartalsamtal med Anders Hansen.

"Att en promenad är den bästa medicinen är något människor har känt till sedan Antiken. Nu vet vi dessutom hur mycket fysisk rörelse innebär för sådant som minne, åldrande och psykisk hälsa. Vilka är konsekvenserna för samhället? Paulina Neuding talar med Anders Hansen, psykiater och författare till böckerna Hjärnstark och Hälsa på recept."

Allt om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och dess olika funktioner.

Fysisk aktivitet har en fantastisk effekt på hjärnan och alla tankemässiga förmågor. Det gäller såväl gammal som ung. Ta del av den allra senaste forskningen. Föreläsningarna specialanpassas efter målgrupper som multinationella företag, nationella konferenser, hälso- och livsstilsprojekt, elevhälsa och skolan, föreningar och organisationer. Det enskilt bästa du kan göra för din hjärna är att vara fysiskt aktiv. Maximera ditt välmående och din prestationsförmågan!

Allt om fysisk aktivitet och hjärnan.

Få del av ALLT om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan genom att boka en designad föreläsning för just er målgrupp.
Jag föreläste nyligen för IKEA om hjärnhälsa och hållbara medarbetare.
Jag föreläser på nationell nivå om den fysisk aktivitetens effekt på kropp och hjärna. Ta del av vad forskningen bevisar och hur skolor arbetar med pulsträning, daglig rörelse, aktiva klassrum, brainbreaks, framgångsrika nationella och internationella modeller mm. Generella riktlinjer, konkreta individanpassade lösningar, glädje, motivation är framgångsfaktorer som gör alla till vinnare.

Många är mycket intresserade om vad ny forskningen säger om superaktuella ämnen som psykisk ohälsa, stress, åldrande, minne, koncentration, kreativitet mm. Kontakta Arne.kastenbom@helsingborg.se för mer info.
Ps. Det går utmärkt att boka en holistisk föreläsning om hur fysisk aktivitet, kost och sömn påverkar hjärnan och hälsan. Önskar ni både teori och praktik? Vill ni prova på ett pulspass? Hjärnan älskar rörelse och det gäller såväl gammal som ung. Maximal individuell utveckling dvs ”Brain Power - Unlock Your Full Potential”.

2018 startar ett av världens mest omfattande forskningsprojekt om fysisk aktivitet någonsin.

2018 blir ett spännande år. För egen del så ska resultaten av pulsstudien i Helsingborgs stads skolor publiceras. Visar fysisk pulshöjande aktivitet i klassrummet resultat på koncentration, arbetsminne och inlärning? Jag kommer att föreläsa om studien, pulsträning och forskning på ”Den nationella konferensen om fysisk aktivitet 2018” i Stockholm. Vi ses kanske där? Jag har fortfarande förhoppningar att anordna en konferens med Dr John Ratey, som gjort ett enormt internationellt arbete om fysisk aktivitet och hjärnan. Han har öppnat för att komma till Sverige och Skandinavien. Det ligger flera stora idéer på arbetsbordet och vi får se vilka som blir verklighet. Varför inte fysisk aktivitet på recept? Psykisk ohälsa ökar lavinartat och det är dags att arbeta strukturerat på flera plan för att alla unga ska må bra.
Tillbaka till rubriken: 2018 startar ett av världens mest omfattande forskningsprojekt om fysisk aktivitet någonsin. Man ska undersöka den fysiska aktivitens effekt på kognition som kan påverkas av gener, ålder, kön, ålder, yrke mm och man kommer att använda den senaste tekniken med hjärnröntgen och dokumentera funktionella och strukturella förändringar. Forskningsprojektet ska bl.a. hjälpa läkare att ge individualiserade träningsprogram på recept. Spännande. Vi reagerar alla olika på träning. Generella råd är bra. Individuella är bättre.
Ibland hör jag personer sucka och säga att det inte behövs mer forskning. Jag håller med om att det inte behövs mer forskning för att införa mer fysisk aktivitet för både ung och gammal. Men hjärnan är otroligt komplicerad. Det som var sanning 1990 är osant idag. Utan forskning stagnerar världen. Nu tar bloggen ett välbehövligt jullov och är tillbaka 2018 med nya hjärnstarka krafter. Träning är bästa medicinen!

Pulsprogram i Danmark får utmärkelse!

Vår samverkansskola i Danmark fick idag ett innovationspris för sitt pulsprogram. Det värmer extra gott eftersom jag följt deras arbete på nära håll redan från början. Jag besökte deras skola och föreläste om Puls+ innan de började arbetet. De är ett fint föredöme för andra skolor! De gör ett viktigt arbete och jag är den förste att gratulera Peter Buchner Hede, kollegorna och framförallt eleverna för ett fantastiskt engagemang och utvecklingsarbete om fysisk aktivitet.

Exercise and the Brain.

Daglig rörelse är hälsosamt och det stärker din hjärna. Minst 60 minuter/dag. Investera i dig själv!

Rörelse i klassrummet? Bryt upp stillasittandet efter en halvtimme. Korta fokuserade teoripass varvade med hjärnstärkande rörelse. Det är både roligt och hälsosamt. Keep it simple.

En ny studie visar att bra kost ger bättre minne.

En ny svensk studie visar att du får fem procent bättre arbetsminne om du äter råg. Finns det ett korn av sanning i det? Det vete gudarna... Forskning ger råg i ryggen. Havre du tänkt på kostens betydelse för minnet? Skämt å sido så finns studien på riktigt. Fiberrik kost med tex korn och råg ger bättre minne. Kosten HAR stor betydelse för hjärnhälsan och dess funktion. Allt hänger ihop i ett fantastiskt system dvs body-mind connection. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, sömn, kost mm påverkar din hjärnhälsa i hög grad! Boka en föreläsning om hjärnhälsa på arne.kastenbom@helsingborg.se. Do you want brain and unlock your full potential?

Örjan Ekblom: ”Motion är en väldigt bra medicin, och helt biverkningsfri”

En av våra största experter, Örjan Ekblom på GIH, uttalar sig om vilka fantastiska hälsovinster regelbunden fysisk aktivitet ger. Det gäller alla, gammal som ung. Rör på dig. Hälsan är grunden för allt. Ta hand om dig. Hur mycket ska du då röra på dig? Det enkla tipset är att röra på dig ett par gånger i timmen. Bryt upp stillasittandet med rörelse. Minst 60 minuter daglig rörelse ger dig en aktiv dag. Förutom daglig rörelse ska du genomföra tre hjärrnstarka pulshöjande träningar i veckan (minst 150minuter/vecka. Jag läste en rolig brittisk artikel för ett par månader sen där en studie visade att britterna satt längre tid på toaletten än de tränade. Come on. Get serious!
Läs Örjans uttalande här. ”Och förutom att förlänga din livslängd, vilket motionen gör, så får du framför allt mer liv i de år du faktiskt lever. Motion är en väldigt bra medicin, och helt biverkningsfri. Alla Sveriges vuxna rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att göra måttligt ansträngande fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan. Så mycket träning leder till stora hälsoeffekter”.

Bromsa åldrandet med fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är motsatsen till åldrandet. Demens och i synnerhet Alzheimer ökar med en allt äldre befolkning. En aktiv hjärnstark livsstil bromsar åldrandet och främjar hjärnhälsan. Hur går det till? Boka en aktiv föreläsning via Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.

Jag föreläste nyligen om fysisk aktivitet och hjärnhälsa för ett av världens största företag. Det finns några få företag som arbetar strukturerat för att få hållbara medarbetare även ur ett hjärnperspektiv. Forskning visar att ett fysiskt aktivt liv främjar hjärnhälsa och att stressrelaterad mental ohälsa ökar pga av arbetsmiljö, en pressad livssituation och dålig livsstil.

Personer som har en fysiskt aktiv livsstil mår bättre och de har en bättre tankeförmåga. Alla företag vinner på att ta hand om sin välutbildade och kompetenta personal.

Jag fick fantastisk fin kritik från senaste föreläsningen för IKEA.

”Mycket bra, informativt, lättbegripligt och inspirerande!!! Det var på en jättebra nivå och jag tror att de flesta hängde med hela vägen. Någon fällde till och med en tår när han såg jämförelsen på den aktiva respektive den inaktiva hjärnan på barnet. Stort!”

Fysisk aktivitet bromsar in åldrandet i hjärnan.

Många känner till att fysisk aktivitet förbättrar hjärnhälsan och att det bromsar in åldrandet. Hur går det till? Befolkningen blir allt äldre vilket medför att sjukdomar som demens ökar. Bill Gates har engagerat sig i kampen mot Alzheimer. När jag lyssnade på en ny podd med Dr Ratey från University of Harvard så sa han bland annat att arbetet mot Parkinson är hett just nu. Rörelse och motion gynnar hjärnhälsan och hjärnans funktioner hos alla. En ny studie visar att högintensiv träning 3 ggr/vecka saktar ner insjuknandet. Fysisk aktivitet kan vara den bästa medicinen för personer med tidig stadie av Parkinson.

En ny metaanalys på 26 studier bevisar!

En metaanalys på 26 studier, 10025 st barn och ungdomar mellan 4-13 år visar att fysisk aktivitet förbättrar resultaten i matematik, läsning, språk och klassrumsbeteende! Studien visar det ger bäst resultat om man integrerar den fysiska aktiviteten under skoldagen.
Vill du veta mer och boka en föreläsning om vad forskningen har bevisat och vilka modeller som varit framgångsrika på skolor runt om i världen, så kontaktar du Arne.kastenbom@helsingborg.se.

"Minnesotamodellen" förbättrar inlärning och närvaro.

14 skolor i Minnesota ökade rörelse och fysisk aktivitet före, under och efter skoltid. Studien visade att de elever som är i fysiskt god form har större sannolikhet att presterar bättre på matematik (+27%) och läsning (+24%). De hade färre disciplinära problem och närvaron ökade. Det gemensamma var att skolorna utökade mängden rörelse. Aktiviteterna skiljde sig åt mellan skolorna och variationen verkar ha varit stor med allt från yoga till skidåkning. Man arbetade med aktiva klassrum och genomförde 2 x 10 minuters aktivitet med t.ex. Go Noodle. När man gör studier av det här slaget så kan man inte bevisa att förbättringarna beror på en sak, men man borde kunna säga att modellen fungerar!
Det här citatet säger en hel del: "They look more forward to school when it is more fun, and moving around is fun,” he said". 
Att lägga skoltid på fysisk aktivitet förbättrar inte bara hälsa utan även hjärnans funktioner. Vill du veta mer och boka en inspirerande föreläsning om Minnesotamodellen (och andra uppmärksammade modeller från Naperville, Finland och Sverige) så hör av dig till Arne.kastenbom@helsingborg.se. Jag har Paul Zientarski som mentor och har träffat honom både i Sverige och i Naperville.

Ny studie visar samband mellan arbetsminne och fysisk hälsa!

Första studien som visar ett samband mellan arbetsminne, fysisk hälsa och livsstil! Kan det vara så att en person som mår bra även presterar bra? Brain Power. Hjärnhälsa. Åt alla!
"Working memory is also one of the brain functions that is severely affected by physical and mental illnesses. Our study identified factors that can either support or undermine the working memory brain network. Our findings can empower people to make informed choices about how best to promote and preserve brain health.”
Ps. I år deltar jag i en unik vetenskaplig studie som bla mäter arbetsminnet hos elever i årskurs 7. #aktiva klassrum #pulsträning

Varför?

Alla elever är lika värda. Stora som små.
"Minst aktiva är de äldsta flickorna på gymnasiet. Så få som 14 procent rör sig tillräckligt i den gruppen. Gymnasieeleverna tillbringar dessutom närmare 80 procent av sin tid stillasittande. Det gäller både flickor och pojkar."

Pigg av ägg?

Kosten har stor betydelse även för din hjärnhälsa. Blir du pigg av ägg och trög av kolhydratfattig diet? Ger eftermiddagsfikan och kakan en energikick för hjärnan? Hjärnan behöver ju glukos. Eller är protein bättre för hjärnan? Hur fungerar hjärnan när du äter socker och protein? Jamen, kaffet piggar upp. Vilken kost skapar nya hjärnceller? Hänger du med? Hör av dig. Jag kryddar gärna föreläsningarna med en nypa salt och lite peppar.

Bevis! Proof!

Här hittar du många bevis för att fysisk aktivitet stärker hjärnan och alla tankemässiga funktioner. 

Fit classrooms: Exercise moves from gym to desk.

Barn som rör på sig lär sig bättre. Man kan få in rörelse på olika sätt och det bästa är om man börjar i tidig ålder. 
”Some of the behaviors that teachers noticed increase were time on task, cooperation with each other, having an opportunity to sit and read for longer periods of time, complete worksheets or hands-on assignments without touching or wiggling or being disruptive to the learning community," said Oakridge Principal Lynne Wright”. Läs reportaget här! 

Brain Power - unlock your full potential.

Höst. Mörker. Årstiden påverkar oss alla mer eller mindre. 

Hur bygger du upp energi och ork? Vilka livsstilsfaktorer spelar störst roll för att bygga upp energi, ork, lust, humör, fokus, driv och prestation? Hur startar du dagen? När ska du prestera maximalt och när tankar du energi? Hur tankar du energi? Skapa Brain Power och öppna upp din fulla potential!

Losing Fat, Gaining Brain Power, on the Playground

New York Times skriver om Brain Power! 
"Physical inactivity can result in weight gain, especially around the midsection — including visceral fat, a type of tissue deep inside the abdomen that is known to increase inflammation throughout the body. It is also linked to heightened risks for diabetes and cardiovascular complications, even in children, and may contribute to declining brain function: Obese adults often perform worse than people of normal weight on tests of thinking skills."

Too much bad food, too little exercise is leading to devastating diabetes for kids.

Rubriken säger väl allt? Suck. Hur svårt kan det vara?
Läs reportaget här.

Fysisk inaktivitet eller stillasittande?

Allt fler pratar om fysisk inaktivitet istället för stillasittande. Man kan vara stillastående och passiv på flera sätt, vilket innebär att du är fysisk inaktiv. När du rör på dig så arbetar musklerna och då frigörs viktiga ämnen som myokinet och lipoproteinlipas. Dessutom kan rörelse påverka hjärnan.
Anders Hansen skriver att det räcker med flera korta bensträckare för att förbättra blodfetter och blodsocker.

Höj- och sänkbara bord är bra för att byta arbetsställning och kan minska problem med nacke, axlar och rygg. Men de ger inte alla de effekter som hörs i media. De som har ett fysiskt inaktivt arbete behöver röra på sig! Rådet är att variera arbetsställningen och att röra på dig ett par gånger i timmen. Om det går. Om du står mycket på jobbet så ska du givetvis sätta dig ner. Det behöver man inte vara raketforskare för att fatta.
Det räcker heller inte att träna några gånger i vecka och sen vara fysiskt inaktiv i övrigt. Daglig rörelse, variation, regelbunden varierad träning och pulshöjande fysisk aktivitet ger många hälsoeffekter i kropp och knopp. Varje dag.
Det finns idag flera aktivitetsarmband som varnar om du har varit inaktiv för länge. Jag använder själv en av marknadens bästa armband och kan rekommendera den. Det är lätt att fastna i arbetet och skrivandet på bloggen.

Lyssna på Örjan Ekblom: Därför mår din hjärna bra av träning (R)

Lyssna på Örjan Ekblom i Vetandets Värld. "Rör vi oss tillräckligt och undviker att sitta stilla förbättras kärlhälsan i hjärtat och andra delar av kroppen, och högst sannolikt även i hjärnan, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm".
Missa inte att anmäla dig till den Nationella konferensen om fysisk aktivitet 5-6/2 2018 i Stockholm, med bla Örjans föreläsning: Finns det vetenskapligt stöd för att det fysiska aktivitetsmönstret eller konditionen förbättrar kognitiva funktioner, så som inlärning, mående eller sömn?

Nyhet. Allt om Aktiva klassrum på Facebook.

Nu finns det en grupp som heter Aktiva klassrum på Facebook med allt du behöver veta om aktiva och flexibla klassrum. Vi nöjer oss inte med mer idrottslektioner och daglig rörelse utan vi utvecklar framtidens klassrum. Läs om bra exempel från hela världen. Hur arbetar man med detta i Sverige, USA och Europa? David Sladkey i Naperville är ett bra exempel. Jag har sett honom arbeta live och han är en av de främsta pedagogerna jag sett någonsin. Vad gör honom och framförallt hans elever så duktiga? Finns det fler bra exempel? Ja!! Dr John Ratey har tipsat mig om framgångsrika skolor och länder. Vad är bevisat? Vad säger forskningen?
Ståbord är populära. Varför det? Är det lönt att lägga pengar på det? Vad finns det för möbler och utrustning? Vad är beprövat och bra? Brain breaks - skapar det arbetsro eller oro? Pulsövningarna i klassrummet? Jag deltar i en vetenskaplig studie och ska publicera resultat våren 2018. Ger korta pulsövningar i matematiksalen mätbara resultat i koncentration, arbetsminne och inlärning för elever i åk 7? Spännande. Gå med i gruppen på Facebook. Dela med dig. Kollegialt lärande. I gruppen Aktiva klassrum ska du kunna hitta en idébank med bra övningar, pedagogik, bevis, länkar till bra reportage och filmer.
Givetvis kommer du att kunna läsa allt här på bloggen!

Exercise May Enhance the Effects of Brain Training.

Intressant! Jag har under lång tid följt flera hjärnforskare och deras försök att skapa olika program för att förbättra hjärnans funktioner som tex arbetsminne. Studier visar att de olika träningsprogrammen gör barnen bra på programmet de tränat, men inte på tex en förmåga som arbetsminne. 
Torkel Klingberg har ett nytt program/app som heter Vektor, för de yngre barnen, som används bland annat av pedagoger i Helsingborgs Stad. Läs reportaget ”Appen lär ut matte precis som hjärnan vill ha det”.


New York Times skriver om en ny studie visar att en kombination av intensiv fysisk aktivitet och träningsprogram för hjärnan ger resultat. Spännande. Det låter ganska logiskt i mina öron. Optimera hjärnan för inlärning och kombinera det med bra undervisning. Ooops! Nu låter det ju som Puls+. Nåja, en forskare brukar vilja veta exakt vad en förbättring beror på. Intensiv fysisk aktivitet eller undervisningen. 
”But an interesting new study published in the Journal of Cognitive Neuroscience suggests that combining intense exercise and brain training might, over time, amplify the benefits of both for the brain, even in people whose minds already are working well.”

Hjärna frukost.

Har du tänkt på en sak? Hjärnan är alltid påslagen. On-knappen är intrycket även när du sover. Det innebär att den arbetar hårt 24/7 och behöver ett konstant tillflöde av näring.

Efter en natts fasta så behöver hjärnan en bra frukost.

Vad är bra kost ur ett hjärnperspektiv?

Hur stor betydelse har kosten för att du ska må bra och prestera bra?

Kontakta arne.kastenbom@helsingborg.se för mer information och föreläsning om kostens och motionens betydelse för hjärnans hälsa och prestation.

High-intensity exercise improves memory, study finds.

Kan pulsträning påverka minnet?
En ny uppmärksammad forskningsrapport visar att 20-minuters högintensiv träning kan förbättra minnet! Spännande!!

”Scientists have found that six weeks of intense exercise-;short bouts of interval training over the course of 20 minutes-;showed significant improvements in what is known as high-interference memory, which, for example, allows us to distinguish our car from another of the same make and model. The study is published in the Journal of Cognitive Neuroscience. The findings are important because memory performance of the study participants, who were all healthy young adults, increased over a relatively short period of time, say researchers. They also found that participants who experienced greater fitness gains also experienced greater increases in brain-derived neurotrophic factor (BDNF), a protein that supports the growth, function and survival of brain cells.”
Läs ett bra reportage här.

Brains of Children With Better Physical Fitness Posses Greater Gray Matter Volume

God kondition ger större grå substans i hjärnan. Vilka politiker och skolledare kan blunda för det här?

Brain Power. 

"Summary: Researchers link physical fitness in children to increased gray matter volume in areas of the brain implicated in language processing and reading skills." 

Hjärnan är kvar på savannen.

Vetenskapens värld visar ikväll ett avsnitt som handlar om hur den mänskliga hjärnan utvecklats och varför vår hjärna blivit intelligent. Förändringar i naturen tar vanligtvis lång tid. I mångt och mycket är vår hjärna kvar på savannen. Även om vi har en fantastisk hjärna, så är den inte anpassad för dagens livsstil med mycket stillasittande, digital stress, skräpmat mm. Det är viktigt att ha kunskap om hur människans hjärna fungerar för att må bra och prestera maximalt. Neurovetenskapen har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen och vi kan idag se vad som händer i hjärnan. Spännande.
När vi ändå är inne på evolution. Hur viktig är den aeroba förmågan för människan? Vi är inte speciellt snabba, starka eller spänstiga men vi är byggda för att förflytta oss långt. Intressant.

Pulsträning och inlärning del 1. År 2014.

När jag 2014 fick kontakt med Paul Zientarski, så var begreppet "pulsträning och inlärning" ett okänt begrepp i Sverige och Norden. Resultaten i Naperville intresserade mig i den grad att jag inte tvekade att lägga ner all min fritid på att bygga upp ett revolutionerande pulsprojekt med Zientarski som mentor och rådgivare. I ärlighetens namn så blev projektet mycket större än jag tänkt från början och vi fick enorm uppmärksamhet. Med något litet undantag, så har alla varit enormt positiva och jag är fortfarande överväldigad av att så många gillar projektet Puls+. Att bygga upp ett projekt från scratch är inte enkelt. När det kändes tungt och svårt fick jag massivt stöd av personerna i mitt nätverk. Utan dom hade det inte gått och jag riktar ett stort tack till matematikläraren Ulf Hasselgren, Gustaf Andersson från Elevhälsan, Andreia Balan Utvecklingsavdelningen, vår analytiker Andreas, Paul Zientarski, Dr Ratey, Torkel Klingberg, Ingegerd Ericsson, min rektor Elisabeth och biträdande rektor Mia, lokala skolpolitiker och pionjärerna Martin Lossman och Vammarskolan/Polar mfl.
Utan mina underbara elever hade det inte heller gått. De började årskurs 1 helt ovetande om att de skulle delta i Puls+ och dessutom ha utökad undervisning i Idrott & Hälsa 1. Många undrade vad eleverna skulle säga? Eleverna har varit otroligt positiva och inte en enda elev har ifrågasatt varför de ska ha mer idrott och en längre skoldag än alla andra elever på skolan. Det är ett fantastiskt resultat och en kvitto på att vi är något bra på spåren.
Idag startas det pulsträning på skolor runtom i landet och det är en sann glädje att se hur mitt och andra pionjärers arbete utvecklats. Det skrivs om pulsträning och inlärning i snart varenda tidning, det anordnas konferenser, pedagoger gör studiebesök och pulsträning omnämns på allra högsta nivå som ett bra exempel på hur man kan arbeta med fysisk aktivitet i och utanför skolan.
Vilken enorm utveckling på tre-fyra år!
Vad är nästa steg?

Learning a New Sport May Be Good for the Brain.

New York Times' skriver att fler vuxna borde lära sig en helt ny sport. Det är bra för din hjärna. Studier har visat att om du tex lär dig att jonglera så får du ökad volym av grå substans i hjärnbarken. Motion och träning är bra, men lägg gärna till någon ny utmaning. Personligen så har jag precis köpt en slackline. Balans- och koordinationsträningen ska lyftas till "nya höjder". Förhoppningsvis.

“We have a tendency to admire motor skills,” said Dr. John Krakauer, a professor of neurology and director of the Center for the Study of Motor Learning and Brain Repair at Johns Hopkins University in Baltimore. We like watching athletes in action, he said. But most of us make little effort to hone our motor skills in adulthood, and very few of us try to expand them by, for instance, learning a new sport. 

We could be short-changing our brains. 

Past neurological studies in people have shown that learning a new physical skill in adulthood, such as juggling, leads to increases in the volume of gray matter in parts of the brain related to movement control. 

Anders Hansen föreläste på Gen-Peps konferens oktober 2017.

Se en tretton minuter lång video med Anders Hansen där han bland annat berättar om hur fysisk aktivitet förbättrar koncentration, kreativitet, minne och stresstålighet. Prins Daniel, kronprinsessan Victoria och Carolina Klüft är några av dom som ligger bakom organisationen Gen-Pep.
Sveriges fyraåringar sitter still hälften av sin vakna tid.
Endast var åttonde trettonåring rör på sig tillräckligt.
Alla barn och ungdomar har rätt till en hälsosam livsstil! Vi kan påverka om vi samarbetar, samverkar och nätverkar. Tillsammans är vi starka.

Aktiva pauser och brain breaks har en positiv effekt på elevernas prestation.

Många har under lång tid arbeta med att införa mer daglig rörelse. Kan det till och med gynna inlärningen? Det finns ingen enskild övning som har bättre effekt på inlärning utan tanken är att själva aktiviteten ska gynna koncentrationsförmågan. Hur mycket rörelse behövs för att aktivera hjärnan? Det finns studier som visar att så lite som fyra minuter har positiv effekt. David Sladkey i Naperville, USA, är den som står bakom konceptet ”Brainbreaks” och man kan köpa hans böcker på hans hemsida. När jag besökte honom i våras så använde han rörelse, inkl brain breaks, på matematiklektionen. Vi kallar det för ”Aktiva klassrum”. Mr Sladkey är en av de nominerar till bästa matematiklärare i nationen. Intressant att en av de bästa matematiklärarna lägger tid på ”move and learn” för att stärka lärandet. Mycket intressant tycker jag. Läs mer om hur David arbetar här.
70% av Helsingborgs Stads skolor integrerar fysisk aktivitet på teorilektionerna! Fantastiskt.

”Vad är nyttan med brain breaks?
– Först och främst handlar det om rörelseglädje! Sen visar forskning att brain breaks är ett av de mest effektiva sätten att använda fysisk aktivitet på. Många upplever positiva effekter på arbetsro och koncentration. Sen är det en fördel att det går relativt snabbt och enkelt att komma igång med brain breaks, säger Gustaf Andersson, strategisk utvecklare på elevhälsan i Helsingborg.”
Läs hela reportaget här.

Jesper Fritz om Bunkefloprojektet på Tyngre.se.

Bunkeflomodellen, Seinäjokimodellen, Napervillemodellen osv. Det finns flera bra exempel på skolor som arbetar strukturerat med mer daglig rörelse och idrott & hälsa. Tyngre.se har genomfört en bra podd med Jesper Fritz, PhD, som berättar om sin avhandling på det så kallade Bunkefloprojektet. Idrott varje dag på schemat gav starkare och smartare barn.
I Bunkeflo införde man mer idrottstimmar, dvs en mängdökning (200 minuter idrott/vecka jämfört med 60) under hela grundskolan. Man ökade mängden idrottslektioner med 330% jämfört med regeringens nya beslut om 100 timmar mer idrott i grundskolan, som innebär +20%.
Det unika med Bunkefloprojektet var att man mätte "behörighet till gymnasiet och betygssnitt", vilket är det som räknas i samhällets. Idrott varje dag gav fantastiska resultat både fysiskt och akademiskt. Pojkarna förbättrades mest och de som hade daglig idrott höjde sina betyg i flest ämnen, och gick från medel- till högpresterande.
Bunkeflomodellen är enkel. Daglig idrott & hälsa. Med utbildade idrottslärare. Det är inte svårare än så. Lyssna på den utmärkta podden här.


Läs även artikeln i Sydsvenskan med Jesper. "Pojkarna är förlorare i den nedmonterade skolidrotten. Unik forskning från Malmö visar med tydlighet behovet av att röra på sig varje skoldag. ”Vi har nu ett starkt vetenskapligt underlag att rekommendera daglig idrott i grundskolan”, säger Jesper Fritz.

100.000 besökare!

Vilket enormt intresse. Idag passerade bloggen 100.000 besökare och det finns läsare från alla nordiska länder, hela Nordamerika, spridda besök från internationella skolor och alla världens hörn. Bloggen används även som en bra länk hos en en del skolor och kommuner, studenter som skriver C-uppsatser och som inspiration för att starta upp ett hälsoarbete på skolor, företag mm.

Jag tackar ödmjukt för varenda besök och det är inspirerande att helt ideellt sprida hur otroligt viktigt det är med fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil. Neurovetenskapen har tagit stora steg framåt och det kommer massa ny forskning. Det finns också mer och mer beprövad erfarenhet och utveckling på gräsrotsnivå. Tillsammans kan vi påverka utvecklingen så att fler barn, ungdomar och vuxna kan må bra och prestera optimalt samtidigt.

Högintensiv intervallträning trendigast 2018

HIIT (eller ibland HIT), dvs högintensiv träning, spås bli den populäraste träningsformen 2018. 
Men ger det bättre resultat? Hur långa intervaller ska man arbeta och vila? Är det bra för hälsan och hur påverkar det hjärnan? Ska man ha HIIT i skolan? Är det en träningsform för alla? Vilka fördelar och nackdelar har denna populära träningsform?
Sveriges bästa triatletet Jonas Colting brukar vara kritisk. Han förespråkar lågintensiv träning och det är en mycket intressant diskussion som inte får plats i detta inlägg.
Visst kan man träna bara för att det är roligt, men du får bättre resultat om du har ett syfte och mål, genomför träningen rätt och regelbundet och om du håller dig skadefri.
Metaanalyser från tex 2013 visar att intervallträning fungerar. Det ger tydligt bättre maximal syreupptagning, mjölksyratröskel och slutmål än de som tränar utan intervaller.
Metaanalyser visar att du antingen ska välja korta maximala (95-100%) intervaller på 30 sekunder eller längre intervaller på 3-4 minuter på ca 90% av maxpuls. De ger maximal syreupptagningsförmåga.
Ju mer vältränad du är, desto kortare vila mellan intervallerna. Om pulsen sjunket för lågt under vilan så kommer du utanför zonen med maximal syreupptagning.
Det finns olika varianter av HIIT, men generellt så ger träningsformen en kraftig ökning av mitokondrier, hjärtats slagvolym, max syreupptagning, ökar antalet blodkärl, sänker blodtryck och blodfetter, balanserar blodsockret, aktiverar de snabba muskelfibrerna mm. Om du anstränger dig hårt och om du genomför explosiva övningar så frisätts testosteron, vilket ökar muskelmassan. Dessutom är det intressant för äldre män som har en naturligt lägre testosteronproduktion. HIIT ökar fettförbränningen. Både av det bruna och vita fettet. Dessutom visar vissa studier att det ger minskad aptiten upp till ett dygn efter träningen.

Personligen älskar jag HIIT eftersom det ger bättre resultat, bättre träningseffekt och framförallt ett tydligt ökat mentalt välbefinnande. Utförandet och tekniken är viktig och tyngre dagar varieras med lätta. För att inte bli skadad så måste du ha dagar med vila, aktiv vila och återhämtning. Max 2-3 HIIT-pass i veckan. Om man vill träna mer så måste du varierar träningen eller ha ett välplanerat upplägg.
De flesta tränar 2-3 gånger i veckan i ca 60 minuter. Det kommer  att göra dig starkare och friskare än om du bara väljer lågintensiv träning.

Bilden visar tydligt när träningen är optimal. Ger träningen resultat? Vad har du för mål? Om du tränar för att må bra och inte har så mycket tid så räcker det att du ligger i zon 1 och 2. Du kommer att få en god träningseffekt om du kör väldigt ansträngande pass. Om du tränar mer än tre HIIT-pass/veckan så kanske det inte ger så mycket mer? Det finns nackdelar som ökad skaderisk och att passen kan vara psykiskt påfrestande mm. Jag ser ofta motionärer som utför övningarna helt felaktigt. Det finns dessutom stora individuella skillnader på hur vi svarar på träning.
Se Vetenskapsstudion där de diskuterar hur du ska träna för att må bra och hålla dig skadefri. Lästips: Hälsa på recept av Anders Hansen och Carl Johan Sundberg, FYSS och artiklarna på Tyngre.se.
Vill du veta mer om hur HIIT påverkar hjärnan? Boka en föreläsning?
Kontakta Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Har vi råd att inte satsa på daglig rörelse och hälsa?

Daglig rörelse, motion och fysisk aktivitet ger ökat välmående och livslång hälsa och det ger enorma samhällsbesparingar. Fysisk inaktivitet ligger bland de tio främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår! Det är också något som är billigt att införa och lätt att påverka. Om samhället investerar en liten peng så får man mångfalt tillbaka. Vilken samhällsnytta ger idrotten? Vad säger forskningen? Här kan du  läsa vad16 forskare sammanställt 2017.
Centrum för idrottsforskning redovisade tidigare i år att 56% av pojkarna och 78% av flickorna inte nådde upp till de rekommenderade nivåerna för daglig fysisk aktivitet. 5-6 % tycker inte om att röra på sig alls. Skrivelsen om daglig rörelse i grundskolan har funnits inskriven i 15 år och har inte betytt någonting i verkligheten. Regeringen har nu lovat mer timmar i grundskolan, men det behövs kvalitet och fler steg innan vi ser barn och ungdomar må bra och som kan nå sin fulla potential.
Stockholm satsar på 60 minuters fysisk aktivitet/dag och det ska bli intressant att se deras arbete och utveckling. När följer resten av Sverige med?

I USA ser det ut så här.
"Fewer than 1 in 3 American children get enough exercise every week. If they don't get more active, more than 8 million will be obese by their 18th birthdays—and their health care and lost productivity as adults could cost the country close to $3 trillion, finds a new study in the journal Health Affairs". Mycket av detta går att översätta till våra förhållanden. Läs hela reportaget här. 

Grit är grejen – om du vill lyckas i skolan.

Grit och growth mindset är bra för motivationen. Det förordas av hjärnforskare som Torkel Klingberg. Nästa år arbetar vi med grit på allra högsta nivå i Helsingborgs Stad. Vill du veta mer? Forskning.se har ett bra reportage som heter ”Grit är grejen - om du vill lyckas i skolan”. 

Fysisk aktivitet, grit och growth mindset, optimera koncentrationen kombinerat med livsstilsfrågor maximerar din prestation och hälsa. Brain Power - Unlock Your Full Potential!

Spring i benen 2018!

Svt rapporterar idag om att alla Stockholms grundskoleelever kommer att få 60 minuter daglig rörelse och pulsträning på schemat från och med 2018. När jag, 2014, började planera Puls+, med stöd av Paul Zientarski som genomfört det framgångsrika konceptet i Naperville USA, så var jag en av de verkliga pionjärerna. Det är otroligt tillfredsställande att se resultatet idag. Mitt, och andra pionjärers, engagemang kring pulsträning och daglig rörelse  kopplat till hjärnan och inlärning har bidragit till skolutvecklingen i hela landet och Danmark. Se inslaget på SVT Stockholm här. 

Har fysisk fitness någon betydelse för hjärnan?

Fungerar hjärnan olika om du är fysiskt fit (god kondition) eller inte? Är det någon skillnad om du är 8-10 år eller om du är 60+? Vad säger forskningen?
Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och dess funktioner så bokar du en föreläsning på Arne.kastenbom@helsingborg.se.

Zero Hour. En bra start på dagen?

Hur får man bästa möjliga start på en dag/skoldag?
Time skriver om ”5 Ways to have a more productive morning according to science”.
1. Sömnen. Lägg dig i tid, stig upp tidigt och starta dagen när andra fortfarande snoozar. Are you an early bird? Grattis! (För äldre tonåringar nämns det tex i Vetenskapens Värld att ”later school starts” skulle vara bättre. Min reflektion.)
2. Starta dagen med meditation för att kunna fokusera på vad som ska hända.
3. Alternativt startar du dagen med fysisk aerob träning som stärker allt från minnet och tänkande till stresstålighet och depression. Du presterar helt enkelt bättre.
4. Ät en bra frukost. Ett tips är att äta bra protein som tex ägg och att undvika kolhydrater.
5. Utför dina svåraste uppgifter först.

Kan man arbeta med detta i skolan? Absolut! Zero Hour är ett utmärkt exempel.
Paul Zientarski, Phil Lawler och Phil Duncan genomförde Zero Hour på Naperville Central High School, USA. Eleverna började helt enkelt skoldagen tidigare och med fysisk pulshöjande aktivitet. Eleven tävlade inte mot andra utan utgick från sina egna förutsättningar. I Naperville hade faktiskt eleverna pulsutrustning långt innan de hade internet! Det var viktigt att alla elever kunde lyckas genom att arbeta i minst 65% av sin maxpuls. Efter den fysiska aktiviteten hade eleverna lektioner i krävande ämnen som språk eller matematik. Zero Hour visade på så pass positiva resultat (+17% jämfört med sömntutorna som fick +10.7%) så att man fortsatte utveckla konceptet till Learning Readiness PE, och det blev omtalat nationellt och internationellt när det omnämndes av Dr John Ratey.
Naperville Central High School har idag kanske USA’s smartaste och mest vältränade (fittest) elever. De har utvecklat idrottsämnet på många sätt under lång tid och har idag resurser i världsklass.
En elev som mår bra presterar bra.

Fantastiska Sladkey.

Jag har sagt det förr. David Sladkey, matematiklärare på Naperville Central High School USA, är en av de bästa lärarna jag sett arbeta live. Han är nominerad som en av de bästa mattelärarna i nationen, och i mina ögon är han redan en vinnare. Jag är glad att ha David i mitt stora nätverk. Han är en imponerande pedagog och jag skulle gärna vilja vara elev hos honom. Han brinner för grit, rörelse i klassrummet, motivation, brain breaks, aktiva klassrum mm. Men ärligt talat så handlar det om så mycket mer.

Vad är bevisat?

Vad finns det för bevis? Det är i den särklass vanligaste frågan jag får. Fysisk aktivitet påverkar alla tankemässiga förmågor så som uppmärksamhet, koncentration, arbetsminne, självkontroll, exekutiva funktioner, IQ, kreativitet, stress, ångest, depressioner, åldrande, alzheimer, Parkinson, neuroplasticitet, hjärnhälsa, belöningscentrum mm? Skapar fysisk aktivitet nya hjärnceller och stärker det kontakten mellan olika hjärnområden?
Är det sant? Vad är hitte-på? Vem går det att lita på?
Vad är bevisat?
Behövs det mer forskning och beprövad erfarenhet?
Var hittar ni den bästa forskningen?
Vad är tveksamt? Vad är missförstånd och "fake news"?
Vad säger hjärnforskarna och de ledande experterna?
Går det att lita på skolornas egna icke-vetenskapliga projekt och resultat? Säger eleverna det de tror lärarna vill höra?
Vilken typ av rörelse ger bäst resultat?
Går det att dra generella slutsatser?
Varför har inte alla skolor och företag massor av fysisk aktivitet om det ger enorma effekter?
Ska skolor verkligen minska ner på ämnen som matematik och vara fysiskt aktiva?
Är fysisk aktivitet slöseri med tid?
Vad är Brain Power och the body-mind connection? Hur hänger kropp och hjärna ihop? The Body-Brain System ger fler svar än de flesta anar.

Vill du veta mer om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och hur det påverkar olika förmågor så kontaktar du arne.kastenbom@helsingborg.se eller ring +46733207975. Jag har föreläst på nationella konferenser om fysisk aktivitet, för skolor i Sverige och Danmark, små och multiinternationella företag, elevhälsan, förvaltningar, föräldrar, föreningar, skolledare, SVT Kunskapskanalen mm. Flera har startat mycket framgångsrika projekt och arbetssätt. Vi var bland de första som startade pulsträning kopplat till inlärning i Sverige och Europa, och kan redogöra om resan som idag exploderat i Sverige. Jag har givetvis besökt Naperville Central High School och kan med en stor portion ödmjukhet och en gnutta stolthet säga att jag har världens bästa nätverk med tex Paul Zientarski, Dr John Ratey, professor Torkel Klingberg mfl. Kan det bli bättre?
Den närmsta tiden är jag fullbokad men tveka inte att höra av dig.

Fysisk aktivitet och sömn: Den bästa hjärnterapin ditt barn behöver.

Forskning visar att fysisk aktivitet och sömn förbättrar uppmärksamhet, koncentration, humör, exekutiva funktioner och självkontroll. Det är positivt för alla och i synnerhet för barn, ungdomar och vuxna med ADHD. Här kan du läsa ett bra reportage från en i övrigt välgjord hemsida om ADHD mm. Läsvärt.

Is Recess Important for Kids or a Waste of Time? Here’s What the Research Says.

Mer daglig rörelse. Minska stillasittandet! Time skriver om hur man kämpar för "recess" i Florida och forskningen säger att barn ska röra sig  "60 minutes of moderate to vigorous activity per day, and suggested that recess be part of that. Recess is a necessary break in the day for optimizing a child’s social, emotional, physical, and cognitive development". Hur ser den dagliga rörelsen och den hälsofrämjande utvecklingen ut på din skola och hur utvecklar ni innehållet? Läs reportaget i Time där de presenterar flera bra studier.

90.000 besökare!

Tack alla som besöker bloggen. Idag kröp vi över 90.000 besökare. Tusen tack! Tillsammans är vi starka.

META-ANALYS! 31 studier visar att fysisk aktivitet förbättrar koncentration och akademiska resultat hos barn!

Det släpps vetenskapliga forskningsrapporter nästan varje dag. Ibland pekar de på olika resultat. Vilka är bra? Meta-analyser är en studie om studier inom samma område. En meta-analys på 31 studier på barn mellan 6-12 år gav följande resultat:
Positive effects were found for physical activity on executive functions, attention and academic performance in preadolescent children. Largest effects are expected for interventions that aim for continuous regular physical activity over several weeks.
Många skolor vittnar om att det fungerar i verkligheten. Mätningarna på skolorna ger inga vetenskapliga resultat, utan är mer en feedback för elever, lärare och skolan om vad som fungerar och vad som ska utvecklas. Puls+, som är ett ämnesövergripande projekt på gymnasiet, visade att eleverna fick en bättre problemlösningsförmåga och koncentration. Inga skolor har resurser att säga exakt vad det beror på, men skolor över hela landet visar på olika positiva effekter av sina projekt där fysisk aktivitet och pulsträning ingår. Det är en fjäder i hatten för oss att pulsträning omnämns på allra högsta nivå i regeringen idag. Bra jobbat alla som medverkat och som fortfarande kämpar för den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, välmående och inlärning.
Jag skrev nyligen om en annan meta-analys där 36 studier  visar att barns tankemässiga förmågor stärks av fysisk aktivitet. Fantastiskt! Använd meta-analyserna som bevis och argument när ni träffar skolledare, politiker, kollegor mm.
Vill du ha mer bevis? Tryck på etiketten "Bevis" i högerkanten. Där har jag samlat många bra studier.

Seinäjoki-modellen ger anmärkningsvärda resultat.

Aktuellt uppmärksammade ”Seinäjokimodellen” i ett långt inslag idag och resultaten är anmärkningsvärda. Man har nämligen fått kurvorna för barnfetma att vända neråt. Resultaten har gjort Seinäjoki till en internationell förebild i synnerhet efter att WHO skrivit om projektet, som startade 2013. Man har bl.a. gjort om schemat så att alla får minst 50 minuter rast/dag, där eleverna kan välja mellan en rad olika aktiviteter. Man använder det statliga programmet ”Skolor i rörelse” som ger inspiration till att skapa aktiva klassrum, minska stillasittandet, lektionssalar möblerade med stå-bord och aktivitet, aktiv pedagogik osv. Det finns verkligen många fantastiskt bra metoder som gynnar både hälsa och inlärning.
Hur mycket rör sig en elev på högstadiet i Seinäjoki? 10-15 timmars rörelse varje vecka för en vanlig elev.
Daglig rörelse, aktiva klassrum, aktiv pedagogik och bra kost står i centrum. Nyttigare mat, inga läsk och godis och inga mobiler under skoldagen låter som en dröm i mina öron. När tar stadsfullmäktige ett sådant beslut hos oss? Var 5:e pojke och flicka i Sverige har övervikt och fetma, diabetes typ 2 kryper ner i tidiga tonåren, så det borde vara otroligt intressant att lära sig av projektet i Finland.

Örjan Ekblom, doktor i fysiologi på GIH, om fysisk aktivitet och inlärning.

Vad säger Örjan Ekblom om fysisk träning och inlärning? Ska skolorna lyssna på vad kanske landets största expert säger? Vill du veta mer, så anmäler du dig till den nationella konferensen om fysisk aktivitet 2018 den 5-6/2 i Stockholm. Två fullspäckade och intressanta dagar om fysisk aktivitet!

Från Örjans program:
Finns det vetenskapligt stöd för att det fysiska aktivitetsmönstret eller konditionen förbättrar kognitiva funktioner, så som inlärning, mående eller sömn?

• Har det fysiska aktivitetsmönstret eller konditionen hälsofrämjande konsekvenser på mående, sömn och inlärningen?

• Finns det några fördelar med pulsträning avseende kognition, mående och sömn?

• Kan ökad rörelse eller förbättrad kondition förbättra elevens tolerans mot stress och dämpa stressreaktioner?

"Running from distractions" (Dr John Ratey)

När jag bläddrar i boken SPARK av John Ratey, så börjar kapitlet om "Attention Deficit" med orden "Running from Distraction". Idag delar han ett bra reportage "More than just genes: Levaraging sleep, exercise and diet to improve ADHD". Klart läsvärd med en del bra forskning och konkreta tips! Arv, gener, miljö och livsstilsfaktorer påverkar oss i ett sammansatt system. The body-mind-connection.

Psykisk ohälsa ligger högst upp på dagordningen.

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Uppskattningsvis drabbas 25 procent av befolkningen någon gång i livet av ångestsyndrom. Risken att insjukna i en depression är cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Alltfler barn och ungdomar uppger att de är stressade över skolarbetet. Läkare nämner ofta livsstil och den digitala uppkopplingen som ett problem. Hur kan vi motverka psykisk ohälsa för våra barn både hemma och i skolan? 

Psykisk ohälsa ligger högst på dagordningen idag, och det är viktigt att hitta rätt balans för att prestera maximalt och må bra SAMTIDIGT. Hur kan vi utveckla det arbetet i skolan?

Regeringen har tagit fram en strategi inom området psykisk ohälsa för perioden 2016-2020. De fem fokusområdena i strategin är: 

• förebyggande och främjande insatser 
• tidiga, tillgängliga insatser 
• utsatta grupper 
• delaktighet och rättigheter 
• ledarskap och organisering.

Anders Hansen på TV4 idag. Allt fler går in i väggen - majoriteten är kvinnor .

Allt fler går in i väggen - majoriteten är kvinnor. Se Anders Hansen mfl berätta om stress och utmattning. Antalet sjuka har ökat med 119% på 5 år. Anders berättar om vad som händer i hjärnan när man tränar. Fysisk aktivitet lär hjärnan att inte reagera så starkt på stress. ”Fysisk aktivitet är som ett mentalt underhudsfett som gör att man står emot stress bättre” (Anders Hansen).

Vad beror stress och utmattning (och utmattningsdepression) på? Återigen är ”the body-mind connection” central för att förstå hur vi fungerar. 

Fysisk aktivitet i skolan 2018.

Den nationella konferensen om hälsofrämjande skolutveckling "Fysisk aktivitet i skolan 2018 - för bättre hälsa, inlärning och skolresultat" arrangeras den 5-6 februari i Stockholm. Jag har fått äran att föreläsa om Puls+, Pulsstudien och en ny syn på fysisk aktivitet. Det ska bli otroligt intressant att lyssna på alla andra duktiga och inspirerande föreläsare och att få träffa alla intresserade och egangerade personer! Anmäl er, så ses vi i februari.

Hjärnan bakom inlärningen.

Förstasidan på Sydsvenskan/HD idag: Hjärnan bakom inlärningen. Torkel Klingberg mfl står bakom mycket av landets bästa forskning när det handlar om kognitiv neurovetenskap. Han är en av de ledande experter om arbetsminne mm. Jag minns när han berättade om appen Vektor, som är utvecklad för de mindre barnens matematikundervisning. Det är viktigt att arbeta med barns utveckling när de är små. Jag har spridit hans arbete i Helsingborgs Stad och ingen är gladare än jag när jag ser att andra duktiga pedagoger använder verktyg som kan gynna inlärning. Jag tar ingen ära av andras arbete men kan ändå glädjas och med stolthet se att andra inspireras av honom. Keep up the good work!

Träna dig frisk - genom att träna dig frisk med medicinsk träning.

Var 9:e svensk vuxen tar antidepressiva mediciner. Fysisk aktivitet har jämförbar effekt som medicin i många fall. Jag brukar ta fram en rapport från Läkartidningen när jag föreläser om psykisk ohälsa. Vad är egentligt belagt och bevisat? Lyssna på Anders Hansen, professor Kontongovi mfl som berättar om medicinsk träning hos Malou på TV4. Kan man träna sig frisk från Diabets typ 2? Kan 5 minuters promenad motveka lättare och medelsvår depression? Fysisk aktivitet har fantastiskt positiva biverkningar. Alla har så enormt mycket att vinna! Kost, stress och livsstil påverkar och det är därför jag tjatar om the body-mind connection. Det enkla är ofta det geniala.

Svar från Utbildningsdepartementet idag.

Jag skrev ett brev till Utbildningsdepartementet och fick ett svar idag. 
Det kom nyligen ett betänkande om en reformerad gymnasieskola och jag reagerade på att det inte nämndes något om Idrott & hälsa som vanligt. Eleverna på yrkesprogrammen behöver mer rörelse, fysisk aktivitet, ergonomi mm för att bli förberedda för ett ofta tungt yrkesliv. Anser man på fullt allvar att det räcker med 100 timmar idrott på ett yrkesprogram? 100 timmar på tre år? Här är en del av svaret:
"Promemorian om grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne på alla nationella program är nu remitterad. När remissinstanserna lämnat sina synpunkter kommer en lagrådsremiss att beredas och regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under 2018. Promemorian innehåller inga förändringar avseende ämnet idrott och hälsa. I gymnasieskolan ingår idag minst 100 poäng idrott och hälsa obligatoriskt för alla elever, vissa har ytterligare obligatoriska kurser, samtidigt som en kurs alltid ska erbjudas som så kallat individuellt val."
Det är finns en enorm ovilja och okunskap, och det är det här vi har att kämpa mot. Never, never, never give up!

En ny syn på daglig rörelse och livslång hälsa.

Revolutionen har startat och det myllrar av bra aktiviteter runt om i landet. Pulsträning och daglig rörelse omnämn idag på högsta nivå. De första stegen är tagna men vi har fortfarande 10.000-tals steg att ta innan vi kan vara nöjda och det gäller en arena som är byggd för alla elever. Aktiva klassrum, som jag arbetar med idag, är en naturlig fortsättning på pulsträningen. Målet är att ha pulsträning innan utvalda teorilektioner och sen integrera aktiva klassrum och daglig rörelse under resten av skoldagen. Det är en ganska enkel och billig lösning som alla kan genomföra och där alla är vinnare. Jag är helt säker på att framtidens idrottslärare kommer att ha utbildning i hur man kan arbeta med rörelse under hela skoldagen, koncentration, uppmärksamhet, självkontroll, motivation, arbetsminne, exekutiva funktioner, stress, livslång hälsa mm. Märk mina ord. 100% säker.
När skolan har problem med en klass eller när de vill förbättra tex koncentrationen i ett visst ämne för att optimera varje elevs förmåga, så vänder sig skolledning och ämneslagen sig till idrottsläraren, som aktivererar och optimerar hjärnan för inlärning.
Idrottsläraren blir en av skolans självklara skolans experer på ADHD, ADD mm.